Fria ord: Gruvnäringen är bra för turismen

FRIA ORD: Under de senaste åren har debatten rörande gruvnäringens betydelse för Norr- och Västerbottens inland rasat.

Å ena sidan argumenteras för att detta är en chans att motverka den negativa befolkningsutvecklingen genom de stora investeringar som görs, vilka skapar nya arbetstillfällen i områden som har få andra möjligheter.

Å andra sidan har det argumenterats för att gruvnäringen har en oåterkallelig påverkan på miljön.
Det har även förts en diskussion om att den lokala påverkan på samhället blir begränsad då möjligheterna till långpendling gör att de som arbetar i gruvnäringen bor och är skrivna någon annanstans.

Argument har även framförts om att gruvorna står i konflikt med andra näringar, såsom rennäring och turismnäring. Händelserna och debatten i Jokkmokk och Storuman under det senaste året är exempel på detta.

Frågan som intresserar oss är huruvida gruvnäring och turismnäring är i ett motsatsförhållande till varandra eller om dessa näringar kan leva i symbios? Vi avser alltså inte att ta ställning för eller emot gruvor, utan snarare att granska ett argument som har använts flitigt i debatten.

Turismen komplex

Till att börja med kan man konstatera att turismnäringen är en heterogen näring. Här finns olika typer av aktörer på olika nivåer. Turism har sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter på lokalsamhället men även där turister passerar och där de kommer ifrån.

Sammantaget är turismnäringen mer komplex än man vid första anblicken kan tro. Detta gör det svårt att med enkelhet påstå att utvecklingen av gruvnäringen har en direkt negativ påverkan på möjligheterna att utveckla turism.

Pajala vände

Pajala har nu varit föremål för en gruvetablering sedan mitten av 00-talet. Om vi tittar på hur utvecklingen varit vad gäller antalet kommersiella gästnätter (ett mått på turistisk aktivitet) sedan början av 90-talet, kan vi se att utvecklingen fram till 2005 varit negativ.

Jämför man med utvecklingen i riket har den varit katastrofal.

Detta är ett typiskt mönster i flertalet glesbygdskommuner som lider av en minskande befolkning och därmed även minskad service.

Utvecklingen sedan diskussionerna om en gruva på allvar började ta fart har varit remarkabel. 

Antalet gästnätter har efter 2005 ökat från 16.939 till 39.405 (+22.466).

Forskning som gjorts i Pajala visar även att många turismföretagare är positiva till gruvetableringen, även företag som specialiserat sig på naturbaserad turism, då de ser att detta är en möjlighet att få fler kunder till området och att bibehålla den basala samhällsservicen.

De ser även att miljöpåverkan sker koncentrerat kring gruvan, och man inser att man kan verka sida vid sida utan kännbara negativa återverkningar på den egna turistverksamheten.

Jokkmokk tappar gästnätter

Jämför man med Jokkmokk så är skillnaden slående. Här har den negativa utvecklingen fortsatt, trots att man kan argumentera att Jokkmokk har bättre förutsättningar för turism (fjällvärlden, nationalparkerna och den samiska kulturen).

Utvecklingen blir än mer remarkabel när man tar i beaktning att antalet gästnätter i Jokkmokk var mycket högre i utgångsläget. Under åren 1990-2012 har Jokkmokk tappat hela 24.125 gästnätter, detta trots de turistiska resurser man besitter.

När man säger att gruvorna är dåliga för turismnäringen antar man en förenklad bild av vad turism är för något.

Oftast är bilden relaterad till stereotyper, där turister antas komma från utlandet, vara fritidsresenärer och ha naturen som den främsta reseanledningen.

Vad man glömmer är att detta är en marginell företeelse.

Snarare är turismen oftast relaterat till attraktioner som har lite med orörd natur att göra.

De flesta turister kommer från Sverige och har som mål att tillbringa tid i sitt fritidshus, handla, besöka släkt och vänner eller har som syfte att besöka affärspartners. Detta har en långt större påverkan på möjligheterna att bedriva turism och skapa en hållbar framtid i Norr- och Västerbotten än vad våra nationalparker har.

Man skall heller inte glömma att turism inte är någon näring som inte har någon påverkan på lokalsamhälle och miljö.

Vi argumenterar för att turism inte alls står i motsats till gruvnäringen.

Tvärtom så kan det vara en förutsättning för en livsduglig turismnäring i dessa områden. Problemet ligger i de förutfattade meningar om vad turism är.

Däremot kan det mycket väl finnas andra skäl som talar mot gruvetableringar.

Vi anser att bilden borde bli mer nyanserad och debattörer borde intressera sig mer för faktiska förhållanden än att hänge sig åt en huvudsakligen emotionell debatt som är väldigt ensidig för eller emot gruvetableringar.

 

Dieter K. Müller
Professor
Roger Marjavaara

Universitetslektor
Institutionen för geografi och ekonomisk historia
Umeå universitet

Det här inlägget har också publicerats i Haparandabladet den 25 april 2014.

Publicerad i Fria ord, Haparanda, Kalix/Överkalix, Övertorneå, Pajala, Svenska Taggar: , , , , , , ,
5 kommentarer om “Fria ord: Gruvnäringen är bra för turismen
  1. Nante skriver:

    Bra att gruvetableringarna diskuteras ur andra synvinklar än hittills.

  2. Mad Max skriver:

    Örjan: Kan inte den stora ökningen av övernattningar i Pajala bero till stora delar av allsköns personer som besökt bygden i andra ärenden än just ”turistande”? Jag menar alla besök de haft av alla möjliga besökare, till exempel finansiärer, förhandlare, journalister, arbetssökande och så vidare. Dessa grupper anser inte jag vara ”turister” i den mening som vi alla känner till. Men för de som hyr ut boende är det ju en femetta. Bra nog!

  3. Sixten Johansson skriver:

    Jag håller med Nante. Huvudsakligen känslomässiga debatter och kampanjer är mer till skada än till nytta i alla sammanhang. Varje gruvetablering och varje turismverksamhet har positiva och negativa effekter. I bästa fall kan de mycket väl leva sida vid sida, t o m stötta varann.
    Allmänna jämförelser ger inte mycket. Gruvan i Kaunisvaara är i en helt annan miljö än t ex Northlands planerade i finska Hannukainen, som kan skada hela Yllästurismen. Argumenten där är oftast sakliga, inte emotionella

  4. Lars Pekka skriver:

    Skönt med alerta forskare. Det har gått alldeles för mycket troll i miljödebatten.

  5. Bra med arbetstillfällen skriver:

    Järnmalm har man brytit i 1000 år. Även nästa år behöver vi järn, stål och plåt. Det är väl självklart att gruvnäringen är bra för hela Norrbotten och Sverige. Man måste alltid väga miljö- och kulturpåverkan mot det ekonomiska värdet att 1000 nya jobb skapas. Inte för att jag tror att turister från Tyskland dras till Northland, men däremot kan bieffekterna bidra till turismen.