FRIA ORD: Hållbart brukande av skog är bra för klimatet

– I Sverige har vi under 100 år successivt intensifierat skogsbruket, särskilt för­yngringarna. Det har ökat tillväxten samtidigt som avverkningarna kunnat ökas.  Ur klimatsynpunkt är det bra att avverka när skogen är mogen, skriver två forskare vid SLU. Foto: Örjan Pekka

– I Sverige har vi under 100 år successivt intensifierat skogsbruket, särskilt för­yngringarna. Det har ökat tillväxten samtidigt som avverkningarna kunnat ökas. Ur klimatsynpunkt är det bra att avverka när skogen är mogen, skriver två forskare vid SLU. Foto: Örjan Pekka

FRIA ORD: Skogens roll i ett klimatsammanhang är svår att överblicka. Det är emellertid lätt att inse att utsläpp av växthusgaser till atmos­fären bör öka växthus­effekten. Med detta resonemang bör också upptag av växthusgaser i skog och mark minska växthus­effekten och därmed vara positiva för klimatet.

Av de överenskommelser om att minska klimatpåverkan som träffats inom EU och internationellt genom Kyotoprotokollet framgår att utsläpp kostar och ett rationellt land såsom Sverige strävar därför efter att hushålla med resurser och på utsläppsminskande investeringar inom industrin.

Ur ett rent klimat­perspektiv borde det också vara rationellt att via fotosyntesen och skogsskötsel ha ett långsiktigt högt upptag kol i skog och mark.

Detta får man genom att främst fokusera på hög tillväxt och undvika onödiga utsläpp.

Växer i medelåldern

Att fokusera på lagring i skog och mark är därför felaktigt – kollagret i skog och mark bör indirekt bero på optimal långsiktig tillväxt. Och nu kommer det riktigt svåra – hur får man en hög och varaktig tillväxt samtidigt som utsläppen minimeras?

Svaret är att ett träd växer långsamt i början, snabbt i medelåldern och relativt långsamt vid ålderns höst. Det senare beror på att relativt sett så ökar cellandningen för ett gammalt träd vilket innebär att en mindre del av näringen används till att binda in kol i veden.

Det verkar osmart att en markägare planterar och rycker upp plantan efter bara några år men också osmart att vänta tills trädet dött. Ett dött träd hamnar förr eller senare på marken och börjar då brytas ned av mikroorganismer och en stor del av kolet återförs då till atmosfären.

Detta är förklaringen till att det är bättre att använda bioenergi än fossilt kol. Om avverkningsrester såsom trädtoppar och grenar används som bioenergi hamnar dess kol förstås i atmosfären men om istället fossilt kol bränns hamnar både det av mikroorganismer nedbrutna kolet från avverkningsresterna och det fossila kolet i atmos­fären. Därmed är det normalt även bättre ur klimatsynpunkt att använda lågenergieffektiva biobränslen än fossila bränslen.

Ger föryngring

I Sverige har vi under 100 år successivt intensifierat skogsbruket, särskilt föryngringarna, och detta har ökat tillväxten samtidigt som avverkningarna kunnat ökas.

Ur klimatsynpunkt är det bra att föryngra skogen och att avverka när skogen är mogen.

Detta görs när medeltillväxten i ett bestånd kulminerar vilket också sammanträffar med maximal långsiktig produktion. Avverkar man tidigare eller senare förlorar man tillväxt.

Oavsett brukningsform kommer inte ett avverkat träd tillbaka efter avverkning men det ersätts av ett nytt träd. Omedelbart efter avverkning kan det förekomma utsläpp från ett hygge men detta utsläpp kompenseras av upptag i alla äldre bestånd.

En hög varaktig tillväxt bör därför inte studeras på beståndsnivå utan på landskaps- eller nationell nivå.

Hans Petersson
Mattias Lundblad
Forskare vid SLU

Det här inlägget har också publicerats i Haparandabladet den 3 november 2015.

Publicerad i Fria ord, Haparanda, Kalix/Överkalix, Övertorneå, Pajala, Svenska Taggar: , , , , ,
5 kommentarer om “FRIA ORD: Hållbart brukande av skog är bra för klimatet
  1. Michael skriver:

    Skogsbruk, eller virkesåkrar om vi ska vara nyanserade här, är förödande för den biologiska mångfalden som inte nämns en enda gång i artikeln. Här har vi ett SLU-gäng som reducerar hållbar utveckling till att endast omfatta koldioxidutsläpp och klimat, mycket anmärkningsvärt och okunnigt. Skog som får stå genererar massa ekosystemtjänster som virkesåkrar inte förser oss med. Låt skogen stå och stoppa vansinnet med fragmenteringen av våra svenska urskogar!

  2. Tomas skriver:

    Den biologiska mångfalden i Sverige lider av brukandet som var under andra halvan av 1900-talet, då man inte ängnade rödlistade arter så mycket tankemöda. Men sedan den skogsvårdslagen ändrades under nittiotalet har verkligen vårt sätt att bruka skog i Sverige förändrats! Det tar mycket lång tid att vända inarbetade arbetsmönster och ännu längre tid att se resultat i rödlistan på det nya sättet att bruka skog, men det är tveklöst rätt väg. Alla nyckeltal för bra biologisk mångfald går stadigt uppåt och framtiden ser ljus ut! Sen undrar jag varför ekosystemtjänsten virke inte får räknas med?

  3. Michael skriver:

    @Jag är tveksam till ditt påståenden om positiva nyckeltal, var har du fått dom uppgifterna ifrån? Har du läst den senaste miljömålsuppföljningen från Naturvårdsverket? Den visar på det motsatta och pekar ut skogsbruket som huvudsaklig orsak till förlust av biologisk mångfald och habitat för arter som kräver kontinuitet

  4. Michael skriver:

    Dessutom påpekar NVV att skogsbruket ökat sin försurande påverkan i skog och vatten genom ökat uttag av biomassa. Näringen har många utmaningar att hantera innan man kan tala om den som hållbar. Löjeväckande insändare

  5. Pelle skriver:

    Michael: du hittar alltså en hel del felaktigheter i det författarna inte skriver. Hittar du även fel i det dom skriver?