fbpx

FRIA ORD: How to make Pajala great again?

FRIA ORD: How to make Pajala great again? Utan att göra någon annan jämförelse med presidenten ”over there”, är frågan högst berättigad i en glesbygdskommun som Pajala.

För några tiotal år sedan, under småbrukets och det manuella skogsbrukets tid, var det en levande kommun med omkring 15.000 invånare som mest, och ett välfungerande samhällsliv.
Ett åttiotal byar med affärer, skolor, idrotts-föreningar, församlingar, bysamfälligheter, vägar, va-anläggningar, sjukvård och kommunikationer gjorde att befolkningen levde ett bra liv med en vacker natur inpå knuten.

Vändning behövs
Småbrukens avveckling och skogsbrukets mekanisering vände sedan upp och ner på hela utvecklingen. Framtidstron dog, utflyttningen accelererade och invånarantalet är nu nere i cirka 6.000.
I dag är situationen dock helt förändrad och inflyttning är fullt möjlig och nödvändig, och det finns goda möjligheter till arbete i kommunen.
Hela infrastrukturen finns fortfarande kvar men lever ett tynande liv på grund av brist på aktivt folk.
Det är brist inom väldigt många yrkesområden. Gruvdriften behöver många olika kategorier, skolan behöver lärare, vården står inför generationsväxling, turistindustrin ökar och hela servicenäringen behöver växa.
Detta är alltså utmaningen till alla er utflyttade, som har en dröm om att återvända till det samhälle ni eller era föräldrar fick lämna för att få en försörjning.

Kom!
Ni, som kan tänka er att vara med och bygga upp föreningar, skolor m.m. igen och skapa det goda lokalsamhälle som slipper stordriftens nackdelar, prata ihop er med era vänner nu under semestern och besök gärna kommunens informationsplats vid marknaden.
Utvecklingsavdelningen finns på plats för att informera om vilka möjligheter som finns och om hur de kan hjälpa till, exempelvis genom projektet ”Nu fyller vi husen”.

Leif Gramner
Vice kommunalråd Pajala (KD)

Det här inlägget har också publicerats i Haparandabladet den 2 juli 2019

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

16 kommentarer på “FRIA ORD: How to make Pajala great again?

  1. varför i helv bygg dom gruvbostäder med baracker i Pajala då? kunde ha ställ barack direkt i kaunis istället så slipp gruvjobbare pendla mellan Pajala o kaunis alla verkar åker i sin eget bil inte samåka vad jag har sett.
    sen kaunis iron kunde ju köpa kaunis gamla skolan o rusta upp den till kontor o bostäder kanske restaurang. sen köpa aros gamla mataffär o öppet eget butik så slipper gruvjobbare åka 5 mil tur o retur för att köpa mat att värma. om dom råkas glömma matlådor.
    slösa allt pengar o miljö.

  2. Först av allt; vi har två språk vi kan använda, svenska och meänkieli. Radera ut engelskan från alla sammanhang. Hur göra Pajala stort igen? Synliggör vår historia där klasskampen och fackföreningarna på ett avgörande sätt bidragit till ett jämlikare samhälle. Fortsätt på den vägen. Motsättningen mellan kapital och lönearbete är centrum-bulten i samhället, och när löntagarna är anställda med goda kollektivavtal, när alla inkomster beskattas enligt gällande lagar och när man värnar om miljön, då har man nått en bit på vägen till ett bättre samhälle. Pajala ska profilera sig i alla dessa saker.

  3. Ett annat knep för att öka antalet boende:

    Många gånger upplever, bl.a potentiella återvändare, att det är rentav omöjligt att få veta vilka markområden som det finns en chans att köpa, för att kunna bygga sitt nya hus på.

    Så: Kommunen kan hjälpa till med att upprätta kartor över byar, där det på ett enkelt sätt synliggörs vilka villatomter/ytor som fastighets ägare är positiva till att stycka ut för att sälja och vem man i så fall ska kontakta.

  4. Börja bygg bostäder folk som pendlar från hela Sverige till Malmtransportena o gruvan i Kaunisvaara ,inte är dom intresserade av gamla hus ,många har hus i sina hembygder, så inte är alla intresserade att flytta upp permanent.Bostäder dit var jobben finns, kostar att pendla ,om inte annat så fixa baracker där folk kan bo i närhet till jobben.

  5. Naturguidning,rökning av abborre,gädda o lake för restauranger söderut. Vindkraftverk vid gruvan,solfångare på alla kommunala byggnader. Fler lantbruk kanske få de sydafrikaner som blir av med sin mark att bosätta sig i sverige,de pratar engelska el holländsks. Värva arbetskraft till de jobben utomlands som man inte hittar i sverige.sälj gruset från gruvan på export. Bygg stugor strandnära för försäljning till utlänningar.undersök om man kan använda alla fiskesorter till mat förädlat. Gör flera vandringsleder i kommunen,förbränning,bastuflottar för boende,härbre för boende o kanotleder,ortsmat

  6. Varför inte rensa upp inom den kommunalverksamhet och dra ned på svinn och mygel. Votera till kommunal verksamheter visa upp korten en gång för alla vartenda skattekrona går. Gör inte detta pajala great, istället för att fortsätta dölja och sopa skiten under mattan ?

  7. håller med pajalabo ska vi arvingar skänka bort vårt arv med dagens skatteregler skulle vara ett hån mot våra föräldrar med knappa resurser byggt upp gårdarna. nej bygg eget.ett annat inlägg måste jag ta upp det du skrev nsd gällande naturskogar inom pajala sveaskogar mitt tips hur in en helikopter de blir billigare än att köra runt bil med 100 tals skogsvägar för att inse varför att det inte finns timmer till våra nyvarande två sågar samma gäller pajala allmänningen skogar.de ämnade naturskogarna som är kvar skulle de kunna avverka på några månader/veckor.vad efter detta ?

  8. Jävla svammel med ödehus hit o dit, för att göra Pajala mer boende intressant måst de byggas lägenheter centralt typ de Fallander fantiserade för några år sen inte några kina hus fattar inte att kommunen ens beviljade bygglov till dessa

  9. och dom extrem högern tror att fler i arbete ska lösa deras skattesänkningpolitik med 120 miljader. fast vi redan har den högsta sysselningsgraden av alla länder i eu! vilket svammel hon är center kvinnan. vurmar för glesbygden och är med på att af , fk apoteken, skatteverket, försv9nner från glesbygden. kör med skattesänkning på ca 246 klr per månad men inte räddar de vår välfärd- typiskt högerexyrem politik…

  10. Pajala är inte annorlunda än andra svenska orter, Tiden för produktion är sedan länge förbi. Idag lever vi på att producera i Kina och sälja dyrt i butik. Så produktionsjobben har gått till service. Därav pajalas situation, då invånarantalet är lågt blir serviceyrken få. Staten har dock utbildat massor i våra högskolor, vilket gett oss bra utvecklande företag, men också ett behov att sysselsätta en stor mängd personer, vilket har gjorts med nya lagar nya myndigheter.
    Därav har stat och kommun växt i för stor omfattning. Tillväxtsiffror hålls uppe via löneökningar, men kejsaren är naken

  11. Bravo LEIF !
    Engagemang det behövs inom kommunen. Inte vänta att någon annan gör det.

  12. @realist
    Du menar att elektronik industrin är något att sörja?
    Det är absolut inget och sörja och graden av sysselsättning i förhållande till inbetalda subventioner gör kostnaderna skyhöga i förhållande till antalet sysselsätta. Glöm denna sovjetmodell det gick på 80-talet med römpän men idag är det historia. Dessutom måste man ha bidrag via AF endast en liten grupp till hög samhällskostnad kan jobba där.

  13. Byar är inga museum för stadsbor

    Jo det skulle nog vara effektivt, fast då skulle säkert en hel del hus rivas. Vilket som bättre vet jag ej men vi hade i för sig sluppit en massa ödehus!

    Men det var bra ide!

    Norge har ju liknande system eller där subvebtionerar staten till dem som bor i norr.

    Finns många levande bygder där som är mindre än pajala eller åtminstone Haparanda (som är en storstad för vissa norrmän).
    Ändå är det de här ”ei se kannate”….lönar sig inte.

    Vi måste få lite ändrad politik och människor positivare i sin inställning!

  14. Nå för det första behöver de röda Pajala se till att ändra politik vad gäller att skapa förutsättningar för att driva företag i kommunen. Inte prata illa om privat företagande. Det är i de privata näringslivet som arbetstillfällen kommer som kommunen behöver. Arbetstillfällen är det som behövs om vi ska kunna få människor att flytta hit. Det är där allt börjar. Vi behöver mycket mer än en gruva. Och alla kan inte jobba i kommunal verksamhet. Vi mister massa arbetstillfällen nu, b.l.a med inision. Det är knäpp tyst. Ingen säger något. Vad händer framöver säg 5 år??.

  15. Kd i Almedalen kör kalkerpapper med ”svärjevännerna” och hatpartiet Sd. En lokalt aktiv politiker i Tornedalen citerar murbyggaren Trump (även om Gramner säger ”utan annan jämförelse”).

    Det är illa nu med KDS:arna. Varför är de så rädda?

  16. Ett knep för att ”fylla husen”:

    Kommunen har möjligheten att sätta en påtagligt kännbar Fastighetsskatt som drabbar obebodda hus, medan bebodda (året runt) hus befrias helt från denna skatt.

    Detta hade skapat ekonomisk motivation till att avyttra hus som oftast bara används i begränsad omfattning, vilket i sin tur skulle leda till att fler yngre familjer kunde köpa och flytta in i dessa.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

En hel del fisk och strålande väder

I söndags var det några kallgrader och inte ett moln på himlen när pimpeltävlingen Vuononappet genomfördes med över 100 deltagare. 

Pensionär tog chansen att bli en skolmormor

Två timmar i veckan kommer skolmormor Margareta Tengberger till Aspstrandens skola och läser med eleverna. Hennes lön är uppskattning och glada tillrop från barn. 

Tornedalskvinnornas historia lyfts fram

Utställningen ”Kvinnans röst – Kvinnobilder från Tornedalen” på Tornedalens museum invigdes på den internationella kvinnodagen. 

Inga-Lisa är hela byns mommo

Inga-Lisa Johannessens hus fylls dagligen av små och stora barn. ”Vi har alltid haft lånebarn”, säger Inga-Lisa om att vara hela byns mommo. 

Jenni Venäläinen sjöng före i den karelska sången.
Artist lärde ut 2 000 år gammalt instrument

På Kalevaladagen fanns det chans att delta i en workshop och prova på det finska nationalinstrumentet kantele på Sverigefinska folkhögskolan.