FRIA ORD: Status styr det vi ser och tänker

FRIA ORD: En gräns brukar locka till sig människor som klarar att ta sig över gränser och murar. Tänk på alla handelsmän och smugglare, tänk på Haparandas brokiga historia!Företagsamma personer ser möjligheter där andra bara ser hinder.

Varför lockar då Haparanda och Torneå inte till sig fler företagsamma?

Varför låser sig så många Haparandabor i en avog syn på Torneå i stället för att se att båda städerna har allt att vinna på att grannen blir stor, stark och attraktiv?

Ikea gav ett enormt lyft. Många företag följde efter – men kanske flyttade de till Ikeas närhet, inte till Haparanda?

Vad är de djupaste orsakerna till gränsbygdens tillbakagång, särskilt på den svenska sidan?

Jag tror att en orsak är det som även förklarar dagens språksituation: finskan – finnarna – Finland har mycket lägre status än svenskan – svenskarna – Sverige, både i svenskarnas ögon och i finnarnas.

Väcker känslor

Det finns nog ingen värre förolämpning för en norrbottning än att kallas finne eller lapp. Jag vet en som tog livet av sig. Därför är det så viktigt för tornedalingarna att alltid kalla sig svenskar, hur finskt eller samiskt deras ursprung och språk än är.

Det är inte ovanligt att tvärgifta kvinnor från Finland har den mest negativa synen på sitt tidigare hemland och samarbete med det.

Enspråkiga svenskar i Norrbotten är också kluvna inombords, de vet ju att de skulle ha nytta av att kunna finska, men…

Ovanpå statussynen har norrbottningarna tagit till sig den svenska övertygelsen att man är bäst i världen, hur verkligheten än ser ut. Därför kan de leva i hundra år utan att ta reda på vad som händer i grannländerna. Tornedalingarna vet oerhört lite om sitt eget finska språk och om Finland, många lever med en inre bild av finnarna som de fattiga, obildade släktingarna som man på 1950-talet hälsade på hos med kaffe- och socker-paket.

Och Norrbotten är rikt: ärvda pengar, bidrag och billiga lån, naturresurser. Man lever rätt gott i hundra år, fast man klagar. Då är det svårt att anpassa sig när verkligheten blir hårdare.

Flodvåg

Under samma hundra år har grannarna i öst genomlidit ett svårt inbördeskrig, två krig mot ryssarna, ett mot tyskarna, byggt upp ett härjat och fattigt land med början i det nedbrända Lappi.

Där fick man högklassiga skolor, vägar, bussturer, tåg, flyg och allt, medan det mesta började förfalla i väst och lamporna började släckas.

Ja, många norrbottningar tvingades flytta söderut, men det var en droppe jämfört med den flodvåg som tömde Lappi.

Småbrukarfolket tvingades flytta till baracker och okända jobb i ett främmande land, där de var en lågstatuskast vid sidan av turkar och andra. De måste tala ett främmande språk, se sina barn mobbas, brottas med identiteten, förlora sitt modersmål.

Finnarna kan inte ge oss hundra år av erfarenhet. Det är vi som måste förstå varför man tänker och handlar så olika ibland på varsin sida av gränsen.

Om vi lär oss mer om hur finnarna har mött och anpassat sig till den bistra verkligheten i hundra år kan vi dra mer nytta av samarbetet och locka hit aktiva och företagsamma människor, som ser de möjligheter grannlandets närhet skapar.

Sixten Johansson

Det här inlägget har också publicerats i Haparandabladet den 30 april 2013.

Publicerad i Fria ord, Haparanda, Kalix/Överkalix, Övertorneå, Pajala, Svenska Taggar: , ,
32 kommentarer om “FRIA ORD: Status styr det vi ser och tänker
  1. Anders Bäckström skriver:

    Bra Sixten! Många tankeväckare i din text. Mitt gebit är marknad och försäljning i korthet. Att ha förståelse/kunskap om kulturer är baeen för lyckosamma affärer, eller en avgörande faktor helt enkelt. Det är stora skillnader mellan Sv och Fi. Som ex: ”I Sverige uppfattar vi tid som ett mått på kvalitet, lång tid bättre kvalitet.
    I Finland uppfattar man tid som ett mått på effektivitet kortare tid bättre effektivitet.
    Dessa två uppfattningar styr sedan det mesta inom våra respektive kulturer”

  2. Anders Bäckström skriver:

    forts. ” När något går fort i Sverige, oftast för fort enligt svenska värderingar, i Sverige förväntar vi oss ett sämre resultat. ”Vi väntar och ser”, ”vi skall inte rusa iväg”, ”det här går för fort” är vanliga kommentarer. I Finland pratar man om ”här och nu”. ”Den svenska
    kommunikationsstilen är beskrivande och involverande, tar tid. Den finska stilen är rak, tydlig och snabb” När det gäller ledarskapet är det mycket stora skillnader, den Fi är rak tydlig med direktiv. Det är bara några ex.

  3. belsebub skriver:

    o i över 100 år har norr producerat vattenkraft, skogsråvaror, järnmalm,en återbetalning istället för bidrag skulle man nog kalla det.vi står nog inte så högt i kurs på finska sidan heller för den delen.

  4. Bep Weijand skriver:

    Hur stämmer statustänk med människans lika värde?Har inte Norrbotten varit väldig socialdemokratisk dominerad, där värderingar om människans lika värde har ventilerats under flera decennier? Hur kan man titta ner på ens grannfolk? Eller är det två parallella värderingssystem det handlar om??
    Intressant artikel av Sixten.

  5. Sixten Johansson skriver:

    Till belsebub: Du har helt rätt om Norrbottens rika naturresurser, men det egna företagandet har ju aldrig stått högt i kurs här. Vad gäller finnarnas syn på Sverige är den fortfarande förvånansvärt respektfull, tycker jag. Ändå har jag sett flera samarbetsprojekt där man på den svenska sidan bara pratat, medan man i Finland gjort sin egen del av jobbet.
    Till Bep Weijand: Ja, oavsett partifärg har man i Sverige länge trott att man kan ”prata fram” en annorlunda verklighet. Tänk bara på skolan!

  6. Enok Nitti skriver:

    George Orwell skriver i boken Djurfarmen som handlar om husdjur som gör revolution och tar över gården,”Alla djur är lika men en del djur är mer lika än andra”. Det stämmer bra på vissa områden i samhället.

  7. Fd-Bybo skriver:

    Svenskens syn att man är bäst i allt blev man indoktrinerad med under skoltiden, men det har den som varit annanstans fått anledning att ompröva. Det tragiska med Tornedalen har ofta varit att det var en del av bygdens eget folk som var mest militant i försvenskningen, och i att se ned på allt finskt. Det har naturligtvis funnits svenskar som använt ”finne” som skällsord, men de har varit i monoritet. Det har ofta varit de högfärdiga inbillningssvenska tornedalingarna som har varit värst.

  8. Anders Bäckström skriver:

    När det gäller skillnader i turistindustrin, så har vi ungefär likadana naturliga förutsättningar i Sv och Fi. Men vi värderar kunden på helt olika sätt! I Finland så värderar man ordet Kund som Nr 1! Medan vi i Sverige värderar ordet Kund som nr 45!
    Det är säkerställda fakta, och talar i alla fall lite om varför vi är så långt efter när det gäller turismen. Det är också sjuka symtom av den oligopolmarknad vi har, än så länge…

  9. Sixten Johansson skriver:

    Den tydligaste skillnaden ser man kanske i fjällvärlden. De finska fjällen är ytterst oansenliga jämfört med de svenska – och norska! Men finnarna har lyckats utnyttja dem maximalt tack vare framsynta entreprenörer, uthållig och långsiktig marknadsföring, underhåll och byggande av kommunikationer och annat väsentligt. Man har dessutom lyckats förändra samma by-, släkt- och avundsjuketänkande som finns i Sverige och faktiskt fått folk i bygderna att samsas och samarbeta. Otroligt, men sant!

  10. Fd-Bybo skriver:

    I jämförelsen mellan Norrbotten och finska Lappland finns det flera faktorer som inverkat, t.ex.:
    – Existensen av malmfältsgruvorna i Norrbotten
    – Avståndet från landets tyngdpunkt och existensen av fjäll på mycket närmare håll annanstans i Sverige
    – Statens politik med avgifter, skatter, etc.
    – Överdriven svensk bidragspolitik
    Sydsvensken åker till Dalafjällen eller Jämtland/Härjedalen, som är ungefär lika långt som från Sydfinland till Ylläs. Norrbotten, det är som Sibirien för honom/henne.

  11. Sixten Johansson skriver:

    Fd-Bybo har förstås rätt, men det är viktigt att se att mycket inte kan förklaras av avstånden och passiviseringen pga malmfälten och den statliga politiken. Kiruna borde ha haft större förutsättningar att locka internationella gäster än Rovaniemi. De få lyckade dragplåstren av typ is- och trädhotellet och vintertestverksamheten motsvaras av minst 15 lika stora eller större verksamheter i Lappi och de engagerar lokalbefolkningen i ännu högre grad, i stort som i smått. Det omöjliga görs möjligt!

  12. Fd-Bybo skriver:

    En annan sak som förstört mycket i Tornedalen och Norrbotten i övrigt har varit kommunismens/socialismens starka ställning, och därmed sammanhängande avog inställning till företagande och entreprenörer, och en övertro på statlig verksamhet. Men det finns väl kommunister också i finska Lappland, och en del kommunister är faktiskt företagare. Verkligheten är komplicerad. Varför har det aldrig blivit något ordentligt av Dundret, t.ex.? Det verkar bara ha gått från konkurs till konkurs.

  13. Enok Nitti skriver:

    Fd-Bybo, Ja nu har ju en smålänning byggt en möbelaffär i Haparanda och några tornedalingar startade Norrfrys och det företaget har ju gått bra.

  14. Fd-Bybo skriver:

    Strandskyddslagen är ett skräckexempel på hur den svenska staten omöjliggör en positiv utveckling av den norrländska glesbygden, och därmed mycket av Tornedalen. Man slår undan benen på en spirande turistnäring när man förbjuder glesbygdens folk från att utnyttja en av sina få fördelar, dvs. möjlighet till naturnära boende och tillfällig inackordering. Det är viktigare att en sporadisk stockholmsk besökare inte behöver gå runt en tomt ibland, än att bygden får leva vidare.

  15. Taihvaanrannan tallaaja skriver:

    Hur har finnarna kunnat manoevrera sitt utbildningssystem till vaerldstopp medan Sverige har hamnat i klass med Burkina Fasso.
    Hur kan Finland mobilisera 250.000 man med toppbevaepning till halva priset jaemfoert med Sverige. Naagon maaste ju vara ansvarig.

  16. Sixten Johansson skriver:

    Fd-Bybo och Taihvaanrannan tallaaja pekar på väsentliga saker. Men mycket av oföretagsamheten och tillbakagången beror på norrbottningarna själva. Hur ofta har inte privata markägare stoppat initiativ som kunde ha lockat turister? Tänk på alla dödsbon och andra som låter byggnader förfalla nästan bara för att någon vill åka skoter vid ”stugan” under sportlovet – i stället för att sälja till någon som kan ge byn mera liv. Hur många arbetslösa och företagare tittar på vad som kan finnas i Finland?

  17. Enok Nitti skriver:

    Konstigt att Sverige har så många Nobelpristagare och uppfinnare med världsrykte med det usla skolsystemet. Hur många har Finland? Nämn någon. Molotovcocktailen är förstås en finsk uppfinning.Stig A. du återkommer gång på gång till att du skriver med eget namn och andra har signatur, det är en rättighet och förutsättning att ha signatur för att kunna skriva här.

  18. Fd-Bybo skriver:

    Till Enok Nitti: Hur skolan ser ut i dag ger troligen utslag i Nobelprisfrekvensen kring 2050, eller senare. Där är det inte heller vad den stora massan lär sig som gäller, utan vad någon enstaka individ klarar av att prestera. Många skolor i USA är också bedrövliga, men de har även toppar, vilket ger många Nobelpris. Finland gör anspråk på 4 Nobelpristagare, Sverige 29, varav en är med på båda listorna, men efter 1990 har endast 2 svenskar fått Nobelpris. Det är alltså gamla meriter i huvudsak.

  19. Fd-Bybo skriver:

    Finland har fått ett Nobelpris efter 1990, så att utslaget på folkmängden blir den mer aktuella frekvensen i stort sett lika med Sveriges. Sedan finns det de som påstår att Finland nu har den skola som Sverige hade innan de senaste 20 årens ”reformer”. Tittar man sedan på ett teknikområde som varit hett under de sista 30 åren, mobiltelefontekniken, så vill jag nog påstå att både Finland och Sverige har klarat sig otroligt bra och likvärdigt. Båda folken kan om de ges förutsättningar till det.

  20. Enok Nitti skriver:

    Martti Ahtisaari fick Fredspriset, jag tänkte närmast på dom andra prisen som kräver utbildning.

  21. Sixten Johansson skriver:

    Jag håller med Fd-Bybo om skolan. Jag har egen lärarerfarenhet, såg för 20-25 år sedan att skolan var hopplös, beslöt då att låta våra barn huvudsakligen gå i skola i Finland. Mycket är tokigt där också och utvecklingen är tyvärr på väg åt samma håll som i Sverige, vilket inte är skolans fel, utan föräldrarnas. I Sverige vägrade skolledningarna, Skolverket och politikerna att se hur illa det var, så dagisverksamheten spreds upp till gymnasie- och högskolenivå. Lärarutbildningen kördes i botten.

  22. Fd-Bybo skriver:

    Jag håller med Enok Nitti, man kanske inte ska räkna med de mjukare prisen, som litteratur, fred och ekonomi. Det senaste är inte ens formellt ett riktigt Nobelpris. I så fall har Sverige endast fått ett Nobelpris under de senaste 30 åren, och hela listan krymper till 15 för Sverige och två för Finland, av vilka ett görs anspråk på av båda parterna. Sverige höll sig väl framme till början av 1980-talet. Sedan blev det stopp, med ett enda undantag. Den svenska nutiden är inte mycket att skryta om.

  23. Bep Weijand skriver:

    Att få bort avundsjukan och ersätta den med samarbetsvilja är villkor för utveckling av turistföretag och andra små företagen i glesbygden.
    Exempelvis kan ”Kulturfolket” bättra på sig och välkomna turistentreprenörer istället för att tvinga bort dem från renbeteslandet,det som hände i vintras på ett ställe i norr.

  24. Fd-Bybo skriver:

    Eftersom Nobelpris ofta tilldelats med en stor fördröjning, från forskningsresultat till pris, skulle man lite tillspetsat kunna påstå att det knappast har bedrivits konkurrenskraftig vetenskaplig forskning i Sverige under de senaste 50 åren. Fördröjningen från resultat till pris verkar också ha minskat under den sista tiden, så att sannolikheten för många framtida pris baserade på resultat från de senaste 5 – 25 åren är inte heller särskilt stor.

  25. Enok Nitti skriver:

    15-2 i priser, med ditt resonemang fd bybo så har det knappast bedrivits någon konkurrenskraftig forskning alls i Finland.

  26. Fd-Bybo skriver:

    Kanske det, Enok Nitti. Jag säger bara att, ska man använda de vetenskapliga Nobelprisen som måttstock, ligger Sverige knappast bättre till än Finland numera. Det finns två nu levande svenska pristagare, en 90-åring och en till som är 88 år. Den svenska storhetstiden är historia av allt att döma.

  27. Enok Nitti skriver:

    Torsten Wiesel, Arvid Carlsson, Bengt Samuelsson (f.-34) är i livet. Bengt Samuelsson är som synes 79 år. Detta enligt Wikipedia

  28. Sixten Johansson skriver:

    Nobelpris är nog en dålig mätare på den högre utbildningens kvalitet. Antalet publicerade/citerade forskningsrapporter är bättre mätare, men påverkas av mycket annat. I mitten av 1970-talet hade jag fem studieår i Sverige bakom mig (på två universitet + journalisthögskolan) och läste sedan nästan två år vid universitetet i Helsingfors.
    Jag blev helt förbluffad över hur gediget upplagda universitetskurserna i Finland var.
    Redan på grundnivåerna mycket mångsidigare och mer vetenskapligt än i Sverige.

  29. Enok Nitti skriver:

    Sverige är god tvåa och Finland är näst sist

  30. Sixten Johansson skriver:

    I en tvekamp slår Enok Nitti huvudet på spiken. Jag vill bidra till att höja finnarnas och Finlands status, eftersom vi tornedalingar också kan dra nytta av det. Massor av saker är förstås bättre i Sverige, t ex lagstiftningen kring skatt, företagande, allmän försäkring, hela rättsväsendet. Vi har mindre byråkrati, smidigare och öppnare kontakter med myndigheterna. Om vi tornedalingar lärde oss mer om de finska och norska erfarenheterna på alla möjliga plan skulle vi ha en stor konkurrensfördel.

  31. Fd-Bybo skriver:

    Ja du har rätt, Enok Nitti, jag missade Bengt Samuelsson, eftersom de listade honom på samma rad som Sune Bergström, men det är fortfarande i vetenskaplig dåtid som svenskarna var så mycket bättre än finnarna. Annars håller jag med Sixten Johansson om att Nobelpris är en dålig mätare. Jag har också en del erfarenhet av utbildning på universitetsnivå i Sverige och USA, och tycker nog att den jag fick i Sverige på 1970-talet var minst lika gedigen som den som ges i USA, rent generellt.

  32. Taihvaanrannan tallaaja skriver:

    Den vattenkylda tandlaekarborren aer en finsk uppfinning