FRIA ORD: Vilka kultur­miljöer finns att ­bevara?

FRIA ORD: ”Att vända en atlantångare.” Så lyder rubriken i Byggnadsvårdsföreningens tidskrift ”Byggnadskultur” Man skriver ”Sveriges kommuner intar en nyckelroll i bevarandet och skyddandet av våra kultur­miljöer. Men många gånger saknas kunskap, dels om vilka kulturvärden som finns i kommunen, dels om hur de ska hanteras.”

Kommunerna följer inte plan- och bygglagens varsamhetsparagrafer och brister i sin lovgivning och tillsyn.

Detta stämmer väldigt väl in på Haparanda kommun. Har man inventerat Haparandas kulturmiljöer?

Naturligtvis vill man se framåt men historien ger människor en känsla och samhörighet för sin hembygd.

Rötterna för hembygden rivs upp om inte man inte känner igen sig i historien.

Stadskärna förvanskad

Den genuina historiska stadskärnan har förvanskats till att vara en stad bland alla andra. Man har handlat vårdslöst med byggnaderna. Det nu aktuella vattentornet blev våldtaget redan när spiran ersättes av en skorsten.

Torget med sin ma­kabra rondell. Televerkets parabolmast, kvarteret med Rio-biografen, Bellis blomsterhandel och Boströmska huset. Scala biografen med sin fantasiska trappa.

Listan på genuina miljöer som förändrats och försvunnit kan göras lång. Och det verkar inte finnas någon hejd. Sist jag besökte Haparanda möttes jag av en tegelhög på Strandgatan.

Plan behövs

Naturligtvis kan man inte behålla varenda byggnad men kanske ha en plan över vad som kan be­hållas och vad som ger staden dess karaktär.

Filmen Gulaschbaro­ner­na som visades på skolorna på 1970-talet gav en historisk inblick i Hapa­randas betydelse bland annat undertidiga nittonhundratalet.

Hermansonska handelshuset skulle kunna rustas upp och göras till en stor turistattraktion med dess innergård som väl är det sista som finns av de gamla miljöerna: Möjligheterna är obegränsade. Men det finns flera byggnader som hotas av rivning och modernisering. Och vad gäller vattentornet, så tycker jag att det vore bättre att riva det än förvanska det med detta groteska förslag på tvillingtorn som vore en skam för stadskaraktären.

Mikael Saksi

Ambassör

Den här insändaren har också publicerats i Haparandabladet den 20 december 2011.

Publicerad i Haparanda, Svenska Taggar: ,
3 kommentarer om “FRIA ORD: Vilka kultur­miljöer finns att ­bevara?
  1. Byggnadsminne skriver:

    Enda chansen att stoppa det eländiga och stillösa förslaget att ansluta vattentornet till en parallellt stående betongpelare, som kommer att skymma tornet sett från torget, är troligtvis att ansöka hos länsstyrelsen att byggnadsminnesförklara vattentornet. Ju förr desto bättre.

  2. Trippel J skriver:

    Detta är åsikter jag fullt håller med om och tror de flesta som bor i staden håller med. Det staden har varit med om under dom senaste 30-40 åren är enorm och det som var en fin stad med träbyggnader har bytts ut till byggnader som alla småstäder fått och karaktären i staden försvinner. Återigen är det partiet som styrt i alla år som ligger bakom och nu skall dom fortsätta. In med nytt blod bland de styrande och bort med arkitekter som inte känner till stadens hjärta.

  3. Hermanssonska huset skriver:

    Är det någon i kommunen som kan ge någon upplysning om det pågår någon förhandling att till kommunen inköpa Hermanssonska huset, som är det enda av många unika handelshus i Haparanda som fortfarande finns bevarat i ursprungligt skick. Tidigare har det strandat på prisfrågan. Enligt obekräftade uppgifter var kommunen beredd att betala ca 2 milj medan dåvarande ägaren Lasse Hermansson ville ha ca 5 miljoner.