fbpx

Idag firas samernas nationaldag

Sameflaggan

NORRBOTTEN: Idag, den 6 februari, är det samernas nationaldag.

Samerådet beslutade 1992 i Helsingfors att samernas gemensamma nationaldag ska vara den 6 februari, och året därpå firades dagen  för första gången. Det var också samtidigt som FN:s internationella urbefolkningsår officiellt öppnades.

Samernas nationaldag är gemensam för alla samer i Sverige, Norge, Finland och Ryssland och dagen uppmärksammas på olika håll med aktiviteter och kulturarrangemang.

Den samiska flaggan är gemensam för alla samer och godkändes så sent som den 15 augusti 1986 av samekonferensen. Flaggan är formgiven av Astrid Båhl från Norge.

Samma år, alltså 1986, beslutades även att Sámi soga lávlla, eller Samfolkets sång, officiellt ska vara samernas nationalsång.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

23 kommentarer på “Idag firas samernas nationaldag

  1. Med stolthet konstaterar anfadern Alatalo byggde upp Pajala med några andra kända namn från dagens Pajala. Nu vet varför Turtola var namnet återkom i släkt sammanhang från den äldre generationen, På 1600 talet flyttade samme Alatalo till Kieksiäisvaara och resten är historia. Är personligen ursprungen från samme Pajala byggande Alatalo. Lapparnas kamp finns nedtecknat likaså från Axel Oxenstjärnas tid. Vi ättlingar från båda sidor Birkarlar och Lappar finns i levande livet, historien lär inte upphöra med oss. lapparna i Pajala har starka rötter bakåt och med kommande generationer på tillväxt.

  2. Lär av forskarna som har större inblick till historien personligen vet att lapparnas historia om sin kamp stämmer med den om Pajala bygdens historia. Från samma källor om personen Pajanens personliga ursprung saknar betydelse I sammanhanget. Hans person har betydelse när han kom till Pajala med historiskt namngivna personer på 1500 talet och till ens stora överraskning kom ens egen anfader, Alatalo samtidigt med Pajanen. Gissar att Finland var ett med Sverige på den tiden, de kom över från andra sidan Torneälven och enligt historien handlar de om Birkarlar.

  3. Dagens tornedalingar är inte bara ättlingar till de finska nybyggare som kom till området efter slutet av 1500-talet. De flesta av oss är också ättlingar till de primärt finskspråkiga birkarlar som funnits i området sedan åtminstone 1200-talet. Pello (”Pele”) finns, exempelvis, utmärkt på Olaus Magnus Carta Marina från 1539.

    Birkarlarna lär i sin tur ha varit ättlingar de mytomspunna kvänerna, i alla fall om man ska tro historikern Dick Harrison. Det tar oss antagligen tillbaka till tiden före det första millennieskiftet.

  4. Bönder,
    Ingenting av det du skriver stämmer. Lasse Pajanen kom från Pyhäjärvi i Norra Österbotten och hade, vad jag vet, ingen skattebefrielse.

    Samernas började syssla med renskötsel någon gång på 1400-talet. Finns det någonting som tyder på att renskötsel förekommit i ”Bájil” innan Pajanen bosatte sig där?

  5. Varför frågar du det, förresten vad gör du ute mitt i natten på en parkeringsplats. På nätterna ska man sova ju och inte spioner på nattetid?

  6. Det var två renar på parkeringen
    Utanför maxi i natt. Är det renbetesmark i Haparanda tätort?

  7. En väsen stor skillnad på vem som byggde Pajala och ursprungsmarkerna som dåtidens kung uppgav lapparnas renbetesmarker till svedjebrännarna för att bygga upp markerna i bygden. Den tidens lappar lämnade sina bostadsområden och flyttade upp till fjällvärlden. Kronan, på den tiden gav inflyttarna från Turtola 15 års skattebefrielse för att bygga upp det, som sedermera omtalas som Pajala. Namnet Pajala anspeglar på Turtolabon Pajanen var den som ledde projektet på 1500 talet. Då var då det fredliga lapparna med sitt boskap hänvisade till fjällvärlden.

  8. Man kan också fundera på i vilken utsträckning sådana här namnförfalskningar skett på andra ställen i övre Norrland. Låter inte Jällivaara (”Jiellevárri”) och Jokimukka (”Johkamohkki”) som ganska finska platsnamn?

  9. Enok Nitti,
    Det här är ett bra exempel på statligt sanktionerad samisk historieförfalskning. Man tar ett vedertaget finskt platsnamn och sedan söker man med med ljus och lykta efter ett samiskt ord som har vissa ljudmässiga likheter med nämnda namn. Så har man plötsligt gjort om platsen till ett ursprungligen samiskt område och lokalbefolkningen till inkräktare. Syftet med namnförfalskningen är alltså att ge sken av att det samiska namnet var det ursprungliga.

    Just i Pajalas fall så kan vi konstatera att platsen fått sitt namn efter Lasse Pajanen som först bosatte sig där år 1580.

  10. Baijl är samiska för Pajala. Idag, ett missvisande område benämnt för samer i renskötselområdet där samer har blivit avkoltade.

  11. Önskar att domkapitlets ämbetsmän fick en egen flagga. För alla avkragade skaflaggas på stadens torg.

  12. Tornedalen är ett område i Sverige som absolut inte ingår i Lappland och bör därav varken hissa eller hylla en samisk flagga under några omständigheter.

  13. Jan-Erik: Håller med dig om Melodifestivalen. Skulle vara bättre med qx-galan. Det skulle liva upp stämningen i Haparanda.
    Lite färg & glamour är aldrig fel.

  14. Gratulerar! Och förresten, vad betyder ordet ”Bájil”? Den samisk väderleksrapporten brukar placera det ordet där ”Pajala” vanligtvis brukar stå. Kan någon vänlig själ rätta ut detta etymologiska frågetecken åt mig?

    Jag är, förövrigt, inte positiv till Melodifestivalen och alla de onämnbara kuriositeter som är förknippade med detta evenemang.

  15. Det blir nog svårt att ha mello i Happis så länge som svenska musiker måste spela i Torneå senast var det Norrbotten Big Band i Musikitalo.Priden senast var ju också där.

  16. Politikerna i Haparanda är inte intresserade av HBTQ rättigheter
    Homofobi är norm i kommunen. Agendan tycks vara att tiga ihjäl rättigheter för oss homosexuella. Jag är också för proud-vecka i Haparanda.
    Melo i stan skulle inte heller vara så dumt.

  17. Varför har inte Haparanda proud-vecka? Det skulle liva upp stämningen i stan. Dags att politikerna i kommunen visar var dom står i HBTQ frågan. Är även positiv till Melodifestivalen.

  18. Positiv: Var i Haparanda skulle Melodifestivalen stoltsera,hade du tänkt dig?
    Badhuset..

  19. Dom har tagit ner den svenska flaggan på stadshotellet. Får se om dom tänker flagga svenskt i vår eller blir det kanske unionens flagga som kommer att pryda hotellets tak. Hoppas själv på att rengnbågsflaggan får vaja över vårt fina hotell.
    Det är dags att vi Haparandabor visar solidaritet med HBTQ-rörelsen. Vi kanske kan få melodifestivalen till nästa år.

  20. Ok toppen att ni sätter upp det i tidningen men Haparanda stad tycks kan inte flagga det är diskiriminering men den blåvita flaggan missar de aldrig och svenska flaggorna efter storgatan är uppe dygnet runt ta och gå igenom vad det finns för regler för den blågula när den hissas upp och skall tas ner

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda. 

Oplogade trottoarer vållar debatt

Oplogade trottoarer i Haparanda har blivit ett omdebatterat ämne både på nätet och i verkliga livet. Jörgen Waara, platschef på BDX, håller dock inte med de som levererar kritik. ”Vi gör ett bra jobb och får mycket beröm”, säger han.

Snöforskaren vann sitt tolfte Tornedalslopp

I helgen arrangerades Tornedalsloppet för 55:e gången med runt 150 deltagare som gick i mål från de tre startplatserna Kuivakangas (11 km), Wanhaniemi (23 km) och Svanstein (45 km). Den mest rutinerade segraren heter Nina Lina Lintzén, Luleå Gjutarens IF

En hel del fisk och strålande väder

I söndags var det några kallgrader och inte ett moln på himlen när pimpeltävlingen Vuononappet genomfördes med över 100 deltagare.