Inget löfte om gruvstart

 

Ministrar besökte gruvområdet i Kaunisvaara. Foto: Lisette Olsson

Ministrar  och lokala politiker besökte gruvområdet i Kaunisvaara. Foto: Lisette Olsson

PAJALA: Idag besökte landbygdsminister Sven-Erik Bucht och ministern för forskning och högre utbildning Helene Hellmark Knutsson gruvområdet i Kaunisvaara.

Syftet med besöket var att ta del av den förstudie som Pajala kommun och Luleå tekniska universitet har tagit fram gällande att starta en test-och forskningsgruva på området.

Om en en testanläggning ska bli verklighet måste statliga medel avsättas till projektet som beräknas att kosta 20 miljoner per år under en femårs period. Regeringen har avsatt 100 miljoner kronor i ansökningsbara finansieringsmedel som kan ansökas genom Sveriges innovationsmyndighet, Vinnova.

– Nu är förstudien en grund, nu gäller det att bygga vidare på den för att kunna göra en ansökan. Och då krävs det lite mer detaljer, säger Helene Hellmark Knutsson

I samband med ministerbesöket närvarade också Abecedes styrelseordförande Mats Leifland. Även om inte Luleå universitet får medel till en testbädd i Kaunisvaara så är Abecedes planer på att starta gruvdriften långt gångna. Affären med Northlands konkursförvaltare kan bli färdig inom de närmsta veckorna. Gruvdriften kan komma att starta till nästa sommar, enligt Leifland.

 

Publicerad i Pajala, Svenska Taggar: ,
20 kommentarer om “Inget löfte om gruvstart
  1. Startar men till vilket pris ? skriver:

    Gruvan kommer igång var så säker men det kommer att ta minst 1år.
    Entreprenad lösningar driver priserna nedåt och gör det lönsamt att driva gruvan till riktigt låga priser. Frågan är dock om de lokala entreprenörerna står sig i priset eller om billiga utländska tar över, räkna inte med att lokala vinner priset sällan det samma som lokal patriotism ??
    Bara och se på VA-jobben som utförs idag inom kommunen inte vann en lokal entreprenör upphandlingen, se pengarna och skatterna lämna kommunen.

  2. Fritidsfiskaren skriver:

    Skulle det alltid vara de lokala som får alla lokala jobb, så skulle priserna vara betydligt högre. Dessutom skulle ju inte de lokala entreprenörerna få jobb i nån annan kommun heller, om alla tänkte lokalpatriotiskt. Nä, fri konkurrens är bättre för det stora flertalet i det långa loppet, även om någon lokal företagare får kasta in handduken, för att man inte är konkurrenskraftig. Företagarna måste bli bättre på att hålla koll på upphandlingar som sker utanför den egna kommunen så att man kan vara med och få nya jobb.

  3. Ekonomen skriver:

    Ministerbesöket handlade ju om ev. gruvforskning med säte i Luleå.
    Tapuli kommer igång när konkursförvaltaren har fått klartecken från de tidigare ägarna.
    Allt tyder på det, LKAB räds ju för Tapuligruvan.

  4. Entreprenadlösningar till 100% skriver:

    Det är bara så när man sett otaliga fall inom olika byggen att renodlade entreprenadlösningar driver nedåt priserna, detta är ett faktum man inte kommer ifrån. Vidare så kan en entreprenör anlita annan underentreprenör för att komma undan ännu billigare.
    Dessutom kan villkoren bli sämre för anställda.
    Men som sagt billigt blir det och brytning kring 25$ är väl helt inte omöjligt med folk från Baltikum eller Azerbajan.

  5. Niklas skriver:

    Bara att inse och eller lyssna på Gubbarna själv ”utan riktig produktion, blir det knappast forskningsgruva heller” eller hur?
    Presentera gärna en realistisk o ekonomisk hållbar lösning för logistiken, så kanske vi börjar tro på en riktig start…allt annat är svammel. Som ”gruvfogden” presenterat, ladtbilslösningen är väl knappast bärande(ekonomiskt)??

    Vad vet jag?

  6. Ekonomen skriver:

    LKAB avsåg att transportera malmen med lastbil från Mertainen
    och till anrikningsverket i Svappavaara.
    Observera att utefter hela sträckan löper järnväg avsedd enbart för malmtransporter.
    Läs och häpna, den dög inte utav ekonomiska skäl.
    Någonting är galet här, det måste ha och göra med skeva skatter?
    Järnväg från Kaunisvaara och till Svappavaara skall inte investeras med enbart skattemedel, där måste även brukarens vinstintäkter komma in och Staten måste också skötas företagsekonomiskt.
    Så skedde även med stickspåret till Svappavaara.

  7. Lastbilar .... skriver:

    …är aldrig lönsamt men de skapar sysselsättning i större mängder på orten därför blir det lastbilar nu igen. Sist stod de för 60% av den totala sysselsättningen vid gruvan. Nu med entreprenad lär de det säkert bli olika bilar som dammar rejält efter vägarna som sist när de tog in dessa på extra jobb.

  8. Ekonomen skriver:

    Övriga delars järnvägsnät finansieras av överpris på våra malmtransporter ansåg LKAB för en tid sedan.
    Det förklarar kanske varför det är lönsammare med vägtransport från Mertainen.
    Åkerierna har utomordentliga lobbyister, lastbilarna kör ju omkring mestadels med tomma flak om man bortser ”timmerbilarna”.

  9. Fråga kan någon svara ?? skriver:

    Till Ekonomen !
    Man undrar hur ekvationen verkligen ihop när 0,5mil enkel inte bär sig men 6,5mil enkel resa bär sig ?? En del skriver att det finns 57mijoner över i intäkter per fylld malm båt.
    Dessutom har har LKAB gratis EL och skatt och momsfri diesel till driften.
    Kan någon expert svara på här på HB varför Kaunis men inte Mertainen bär sig, intressant och veta hur de räknar ??

  10. Ekonomen skriver:

    Det enda som erfordras i Tapuli är länsning av vatten från dagbrottet.
    Malmkroppen ligger invid Anrikningsverket.
    Allt annat är klappat och klart.
    Nu är malmpriset uppe i 76 $ och då börjar det bli dags att öppna även närliggande Sahavaara malmkroppen.
    När malmpriset sjönk till 30 $ lade LKAB Mertainen i malpåse.
    Obs! Här inkluderade transporten även gråberg.
    Ny huvudnivå över 1 km ner i backen och dubbla stadsflytt kostar skjortan.

  11. Fredi skriver:

    Finns Kent Heikkinen på riktigt??

  12. Pixbo skriver:

    Ett problem med Mertainen är den höga vanadinhalten och det vill man absolut inte ha in i stålverken.

  13. Ekonomen skriver:

    Fredi: Googla, 125000 svar finns.

  14. Ekonomen skriver:

    I Tapuli dagbrottet transporteras malmen en kort bit med dumpers till kross, därifrån med eltransportband till Anrikningsverket.
    Den högkvalitativa produkten transporteras sedan i täckta lastbilsflak till inomhusomlastning till järnvägsvagnar i Svappavaara för vidaretransport på Malmbanan till ny isfri djuphamn i Narvik.
    Lastbilstransport är överlägset det lönsammaste alternativet.
    Det har även LKAB kommit fram till, i Mertainen gällde det även transport av gråberg.
    Ur miljösynpunkt kan järnväg mellan Tapuli och Svappavaara bli aktuellt senare, men Malmföretaget måste ta sin del av kostnaden

  15. Leif Bergdahl skriver:

    Jag har skrivit till Göran Persson LKAB:s nya ordförande och föreslagit att man inte skall gräva sig djupare i Kiruna och flytta staden. Man bör enligt min mening satsa på Mertainen,Svappavaara och Kaunisvaara istället. Det finns tillräckligt mycket järnmalm utanför Kiruna. Men som väntat inget svar.
    Mycket bra att Bucht nu tar upp Kaunisvaara. Aktieägarna har hittills satsat över 10 miljarder(jag själv förlorade 4,5miljoner) i detta gruvprojekt och det vore bra om Tornedalen till slut fick nya arbetstillfällen.

  16. Ekonomen skriver:

    Jag satsade inte för och få egen vinst.
    Nej, min andel gällde vår regions överlevnad.
    Och det ser ut att förränta sig väldigt väl.
    Nu gäller det bara att de tidigare finansiärerna följer aktiemarknadens spelregler.
    Det finns inga värdebeständiga aktier.
    Orsaken till konkursen var järnmalmsprisraset från 160 ner till 30 $.
    Sådant är helt normalt inom aktiegebitet, jag har flera decenniers erfarenhet av det

  17. Karjula skriver:

    Kaunisvaara malmen får svårt att nå ut till stålverken.
    Tror man att utskeppningshamnen i Narvik står kvar och inväntar malmtågen. Jag tror inte att så är fallet, den hamnen man använde senast har andra ägare och annan verksamhet idag.

  18. Ekonomen skriver:

    Karjula: I Narviks statsägda nya isfria malmhamn finns modern skeppslastare som kan lasta malmfartyg upp till 180 000 ton.
    Sådana laster beställer kunderna ute på världsmarknaden.
    Hamnen skvalpar året om och risken för grundskrap saknas helt.
    Norge är världsbäst vad gäller utskeppning, det vet LKAB.

  19. Det löser sig ! skriver:

    Gruvan är snart igång med entreprenadlösningar finns i princip inget pris som är för lågt. När den väl är igång kommer den att rulla vidare oavsett marknadspriset på malmen. Ger en entreprenör upp finns det alltid en annan som kan ta över med kort varsel.
    En annan sak är om det gynnar jobben lokalt, fly in flyout eller om skatteintäkterna stannar inom kommunen återstår och se ??

  20. Nu är det nära! skriver:

    Kommunen kommer i alla fall gynnas på så sätt att arbetarna behöver någonstans att bo (trots eventuell veckopendling), matbutiker och möjligen restauranger nyttjas, sjukvård kan behövas. Även om det är önskvärt att så många arbetare som möjligt bor i kommunen med tanke på skatteintäkter så gynnas ju kommunen ändå i viss mån. Var glada! Till och med Konsum bygger ju om! Förändringens -glada- vindar blåser!

    Vi hoppas Bykrogen serverar ”Gruvöl” igen, precis som vi förra gruvstarten!

    Hoppet är det sista som överger en. Det är inte hälsosamt att vara pessimist!