LEDARE: Vi måste utveckla och omfamna flerspråkighet

LEDARE: Ska Haparanda och Tornedalen utvecklas ska 
vi omfamna och utveckla flerspråkighet. Ett 
steg mot framtiden är att sluta upp med att kalla meänkieli för ett ”låtsasspråk”.I föregående ledarspalt konstaterade jag att det är hett 
i Haparanda, sett till alla de projekt som planeras och är under förverkligande. Inte sedan Ikea-ruschen har det varit så mycket på gång som nu.

* * *

NU SKA det ju sägas att det inte bara är i Haparanda det händer. Även i Övertorneå och Pajala pågår en rad spännande projekt – men det som gör att utvecklingen i Haparanda står ut lite extra, är att den så tydligt grundar sig på vår flerspråkighet, vår samvaro och närvaro till och med Finland.

Språk har alltid varit en känsloladdad fråga och otaliga debatter har förts om språkförbud eller inte – och varifrån i så fall förbuden härstammat.

Låt oss lämna den frågan bakom oss.

Låt oss istället se framåt.

Låt oss framförallt göra flerspråkighet 
till en näringspolitisk fråga.

Detta eftersom språkpolitik traditionellt har setts som en kulturpolitisk fråga. Det gör att allt som förknippas med språk också förknippas med ”bevara” och ”bidrag”.

Kan vi istället lyfta flerspråkighet som en näringspolitisk fråga, kommer det att bli frågan om utveckling och investering. Den som kan peka på detta kommer alltid att få mer gehör.

* * *

LÅT MIG upprepa ett avsnitt från min ledarspalt den 
25 januari i år, som väl beskriver min syn på vad språkets möjligheter ger oss: ”Språk är vidare grunden för handel och utbyte. I Tornedalen finns en rad företag som vuxit till ledande inom sina områden, tack vare att de tryggt behärskar flera språk. Exempelvis Erkki Hanhirova som är vd för Havator i Torneå har uttryckt att hans företag aldrig hade kunnat bli så stort som det är, ifall han inte behärskat både svenska och finska.

Samma förhållande gäller för Polarica. Tack vare rötter i meänkieli har Polarica kunnat handla på både svensk och finsk marknad, medan deras konkurrenter gjort halt vid språkgränsen.”

Havator och Polarica är bara två av många exempel.

* * *

SPRÅKSKOLAN är och har varit viktig för flerspråkigheten och samarbetet över gränsen. Men: Just nu tror jag inte att Haparandas politiker inser värdet av språkskolan, sett till hur de misshandlar lokalfrågan.

Jag bli rent ut sagt förbannad över allt hattande som gör att elever hamnar i kläm, vilket får föräldrar att tveka om det är en bra skola – trots att studieresultaten talar sitt tydliga språk.

Haparanda och Torneå har aldrig lyckats när det gäller gemensamma gymnasium. Euro-gymnasiet kan ur Haparandaperspektiv beskrivas som en flopp.

Vi får trots detta inte ge upp. Det finns många fördomar att övervinna.

Det gymnasium som ska förverkligas inom På gränsen-området måste därför få sin tydligaste profil i flerspråkigheten. Inte bara svenska och finska, utan också meänkeli, norska och ryska – förutom engelska, spanska och tyska och franska.

Alltså att erbjuda elever en framtid som språkliga brobyggare och individer som kan knyta samman människor och marknader. Det är starka argument för att inte bara locka de lokala eleverna att studera på hemmaplan, utan också att locka elever från andra delar av länet och landet.

* * *

I SAMMANHANGET kan jag inte låta bli att ta upp frågan om meänkieli, ett språk som jag inte behärskar, men som ljuder som ljuv musik i mina öron. Det är helt underbart att Tornedalen har ett eget språk.

Det är en del av mångfalden.

Jag kan därför tycka att de som avfärdar språket som ett ”låtsasspråk” har en syn på verkligheten där skyttegravar och gränser är mer värda än broar.

* * *

ATT KUNNA flera språk är viktigt, inte bara lokalt i Tornedalen eller Barents-området. Flerspråkighet är en styrka, även om man som ungdom inte ser sin framtid i Tornedalen.

Säg att en ungdom väljer att studera i Stockholm och söker jobb under loven. Om tänkta ungdom stegar in i valfri butik längs Drottninggatan och säger ”jag kan svenska, finska och ryska, jag söker jobb”.

Jag lovar: Då blir det jobb, eftersom det är språken som talas av kunderna längs detta handelsstråk.
Jag lovar vidare; att språkkunskaperna längre fram i livet kommer att väga tungt när jobb ska sökas, såväl inom turism, finansvärld som industri.

Jag ser egentligen inte en enda bransch, där flerspråkighet skulle vara till nackdel.

Örjan Pekka
Haparandabladets ledarskribent

Den här ledarspalten har publicerats i Haparandabladet den 22 mars 2013. En och annan ledarspalt väljer jag att publicera på HBwebben.se

Publicerad i Haparanda, Kalix/Överkalix, Övertorneå, Pajala, Svenska Taggar: , , , ,
156 kommentarer om “LEDARE: Vi måste utveckla och omfamna flerspråkighet
  1. Stig Aspholme skriver:

    Mycket kloka ord, Örjan Pekka. Jag välkomnar ditt ställningstagande och hoppas på att andra också inser vikten av att kunna flera språk.

  2. Tillsammans... skriver:

    Bra skrivet, Örjan Pekka. Det vore bra att försöka göra detta till ett gemensamt mål med Torneå. Så här var språkläget i Torneå 2005:
    Av 22.297 invånare år 2005 var endast 64 (0,3 procent) svenskspråkiga.

  3. Staffan skriver:

    Språk är alltid bra men att påstå att den finskan som man talar så kallad ”meänkieli” är ett blandspråk där de flesta unga från orten får problem när riksspråk talas. Dessutom får de flesta kanske 60 procent unga flytta till orter där det aldrig talas nån meänkieli. Och då har politiker och media ett ansvar att inte fördumma språket. Det är svenska o engelska i första hand, tyska m.fl för att få ett jobb söderut.
    Örjan Pekka, kan du ordna jobb åt de unga. Det kan du inte. Skrivet av egen erfarenhet!

  4. Carl skriver:

    Skulle inte språket kunna användas till att skapa helt nya möjligheter för staden? Tänker mig en högskola där elever kan studera språk (till exempel finska) och tala dem samtidigt! Med nytt blod i form av elever som kommer till Haparanda skapas nya affärsmöjligheter, något som gynnar alla, från småbutiker till möbeljättar och nöjesliv.

  5. Birger Winsa skriver:

    Bra skrivet. Man bör betrakta finska/meänkieli som instrument för regional utveckling. 100-tals arbetstillfällen kan skapas med dessa språk. Skillnaden mellan meänkieli och finska är en attitydfråga. Min meänkieli kallas för finska i min hemby, medan finnar menar att det är en finsk dialekt. Bättre att inte separera dessa språk och skriva finska/meänkieli alltid och t ex ha finska som det officiella myndighetsspråket och meänkieli som ett regionalt och erkänt kulturspråk. Det stärker regionen.

  6. staffan skriver:

    Inlägg tillsammans: Kanske man kan börja med att svenskan ska få större plats på den finska sidan eller ska svenskan helt bort från östra NB? ”ILLA”
    Tyvärr är inte Haparanda en motor för hela kommunen i så fall. Många kommer att flytta västerut och söderut och finländare tar över denna lilla stad!

  7. Fd-Bybo skriver:

    Att separera meänkieli från finskan är olyckligt. Tornedalingarna på båda sidor om gränsen borde alltid ha haft sitt grannlands språk som ett obligatoriskt skolämne. Sedan kan den lokala dialekten kultiveras på sidan om. Man bör också anstränga sig att inte ytterligare utarma den med inblandade svenska ord och uttryck. Annars är det säkert värdefullt med andra språk, som ryska och kinesiska, utöver de traditionella främmande skolspråken. Varken svenska eller finska är gångbara utanför Norden.

  8. Fd-Bybo skriver:

    Att påstå att meänkieli inte skulle vara en finsk dialekt är helt verklighetsfrämmande för var och en som förstår båda, och talar en av dem.

  9. Kenneth B. skriver:

    En väl genomtänkt artikel. Språkkunskaper är ett av de viktigaste arbetsredskapen oavsett vilket jobb du har.

  10. Ingen expert skriver:

    Språkkunskaper är icke att förakta! Att kunna flera språk torde inte vara någon nackdel som Örjan Pekka skriver.
    Däremot förstår jag inte hur det automatiskt skapas arbetstillfällen för att vi talar finska och svenska i Haparanda.
    Om så hade varit fallet hade vi väl inte haft den arbetslöshet vi har? Företag har tydligen inte sett den ”enorma potential” som våra språkkunskaper ger. Månne vi i Haparanda ska sluta ensidigt stirra på samarbete med Torneå och tro att våra kunskaper i finska skapar jobb.

  11. Ruben skriver:

    Såväl svenska som finska och meänkieli är gångbart i mycket större områden än Norden. Exempelvis fick bankmannen Kari Pessa från Haparanda jobb i Shanghai, tack vare sina kunskaper i finska. Kombinationen svenska+finska och, gissar jag, engelska gör att Pessa kan betjäna både svenska och finska kunder i Kina.

  12. Arbetare skriver:

    Endast fördummade akademiker kan komma på något så idiotiskt som rotvälskan, som dom kallar för ”heänkieli. Annars försöker dom få med latin till allt. Ungdomar borde lära sig riktiga språk så slipper ni bli utskrattade.

  13. Bengt Pohjanen skriver:

    Om en munart är språk eller dialekt är ingen språkvetenskaplig fråga, utan praktisk.
    Ingen har separerat meänkieli från finskan. Vem har separerat svenskan från fornnordiskan? Det kallas språkutveckling. Den finska som talas i dag är mycket yngre än meänkieli. Alla språk är blandspråk, även svenskan. Det finns regler i meänkieli. Det finns grammatik. Det finns språkvård. Rätt symptomatiskt att vi även här skriver OM meänkieli, inte PÅ. En utmärkt ledare, Örjan Pekka!

  14. Anders Bäckström skriver:

    År 2025: Haparanda/Tornedalen visar de mest positiva siffrorna över nystartade företag proportionellt i landet. Hela 70 procent av företagen satsar på internationell marknad. En av hörnstenarna är att Haparandas politiker tog saken i egna händer och satsade på en Språkskola som skulle betala sig för framtiden. Trenden har vänt och nu visar hela Tornedalen plussiffror när det gäller befolkningsunderlaget.

  15. Birger Winsa skriver:

    Under 1960-talet fick enbart svensktalande tornedalingar lättare jobb i en region där nästan alla var finsktalande. Idag är det tvärtom: Processen är redan påbörjad. De som bara kan svenska och lite engelska har svårare att få jobb i en gränsbygd. Det blir allt fler som är mångspråkiga, ty arbetslösheten är lägre bland dem. De enspråkiga tvingas söka annan utkomst någon annanstans. Företagen inser mer och mer att flerspråkighet betyder mer pengar. Samma regel gäller på den finska sidan.

  16. Staffan skriver:

    Vad anser kommunalpolitikerna, vilket språk är huvudspråk i Tornedalen och skärgårdsbyarnas skolor i östra Norrbotten.
    Är det svenska eller ska en förvrängd finska ta över som Örjan Pekka och Bengt Pohjanen förordar.
    Kanske många av kommunalpolitikerna har flyttat till den svenska sidan o då kanske dem förordar riksfinska som i så fall vore bättre för ungdomar o deras framtida jobb. Inga ungdomar med meänkieli kan skriva eller förstå finska i dagsläget. Illa!

  17. Birger Winsa skriver:

    Redan idag är svenska, finska och meänkieli muntliga huvudspråk i de fem nordligaste kommunerna. Skriftligt nästan bara svenska. I praktiken är det dock nästan bara svenska, förutom i Haparanda. Men det kommer successivt att förändras till svenska och finska/meänkieli.

  18. Bengt Pohjanen skriver:

    Staffan, jag förordar varken det ena eller det andra, allra minst någon förvrängd form av finska eller något annat språk. Jag är fullt ut en trespråkig individ och författare. Alla mina tre språk är fina och gångbara, i olika sammanhang.
    Jag, som en gång var rik på fattigdom i språk, är i dag rik på många språk. Önskar alla detsamma. Bara fördelar!

  19. Örjan Pekka skriver:

    Hej,
    Tack för de många kommentarerna. Jag publicerar dem även i tisdagens Haparandabladet.
    Mvh
    Örjan Pekka
    Haparandabladet/HBwebben.se

  20. Anders Rönnqvist skriver:

    Vårt fokus numera är Barents Region som marknadsområde här i norr, varför engelskan är den/det bästa, effektivaste och den gemensamma nämnaren/språket för oss alla svenskar, övriga nordbor och ryssar, eller..? Året är nu 2013.

  21. Sixten Johansson skriver:

    Tack vare tornedalsfinskan kunde jag som vuxen fördjupa kunskaperna i finska och tjäna mitt levebröd i över 40 år. Var och en har rätt att tala vilket blandspråk han vill, men den lilla inflytelserika grupp som lobbade igenom att meänkieli fick officiell ställning som ett eget språk skilt från finskan gjorde oss en enorm björntjänst. Mitt råd till alla unga är att hålla sig långt borta från meänkieli och satsa på finska, svenska och andra viktiga språk precis som Örjan Pekka förespråkar.

  22. Carin Kerttu skriver:

    Att kunna båda språken här vid gränsen är en förutsättning för ungdomar som vill stanna kvar. Det bör vara självklart att alla barn aktivt tränas i förskolan och hela grundskolan, även om det ej står i timplan/reglementet. En självbevarelsedrift för alla som vill att Haparanda ska växa. Hemspråksundervisning på frivillig väg räcker ej.

  23. Stig Aspholme skriver:

    Barents regionen har varit i blickpunkten sedan tidigt 60-tal, så A.R. kan ju sammanställa resultatet ifrån detta projekt! Lokalkultur ger mer klirr i kassan, om man bara slipper ”belackarna”

  24. Språklig skriver:

    Till er alla språklätesvetare: Har ni någon ordbok eller för den delen överhudtaget någon bok hemma?
    När Kvänland delades av den ryske kejsaren 1809 fanns inget språk som kallades finska. Det fanns olika stamspråk som karelska,savolaxiska,tavastländska och kvänska som talades här uppe. Den sk finskan befann sig närapå vid samma nivå som meänkieli är nu. Det fanns några finlandsvenskar som hade författat religiösa texter som de trodde var finska.

  25. staffan skriver:

    Anders Rönnkvist helt rätt!
    Finnarna har ingen blandsvenska dem talar riksfinska o engelska. Låt de enstaka som är kvar tala sin meän kieli som inte har någon överlevnad på längre sikt. Ungdomarna flyr via Luleå Högskola o.dyl.söderut till storstäderna

  26. Fd-Bybo skriver:

    Som uppvuxen i Tornedalen, med finska, tornedalsfinska och svensk skola, klarar jag av alla dessa ”språk” i både tal och skrift, hyfsat i alla fall. Efter många år utanför Norden, har jag följande erfarenheter:
    – Alla nordiska språk är helt irrelevanta utanför Norden
    – Man klarar sig utmärkt på engelska överallt i Norden och Benelux
    – Man klarar sig utmärkt på engelska när det gäller affärskontakter också i Tyskland och Alpländerna
    – Det är betydligt svårare i Frankrike, Italien och Japan, t.ex.

  27. Janne Johansson skriver:

    Språket i Tornedalen har två aspekter ena är nog positiv den andra negativ. Företag från andra delar av landet har förutfattade meningar om regionen och icke finsktalande familjer med. Tror språket kan vara jobbigt för den då man förväntas kunna finska. Allt har två sidor.

  28. ingen expert skriver:

    Språkdiskussionen i sig låter jag bli, om det gäller att diskutera själva språken och deras utveckling/användning. Dock är det väl som sagt aldrig någon som haft nackdel av att kunna språk. Däremot undrar jag om ensidig fokus på gränssamarbete och att många talar två språk i Haparanda i sig ”producerar” jobb? Jag tror inte det. Det som behövs är företagare med idéer och vilja att etablera sig här. Sedan kan ju språkkunskaper vara bra när företagen ska verka…

  29. Birger Winsa skriver:

    Måste kommentera A.R. Det är alldeles självklart att alla skall kunna engelska, men det räcker inte. Ikea hade gått omkull för länge sedan om Kamprad, detta år 2013, hade haft engelska som kundspråket.
    Kamprad kan mer om språkets koppling till pengar än AR.
    Till Sixten J: Till exempel hade inte Tornedalsteatern funnits till utan meänkieli.

  30. Språklig skriver:

    Det finska språket började tillverkas i början på 1850-talet. Då utsågs en professor i finska vid universitetet. Det var en finlandsvensk med svenska som modersmål. Andra finlandsvenskar såsom Snellman, Lönnrot, Forsman och Stenvall stötte till och formade ett finskt språk utgående från stamspråken karelska, tavastländska med fler sydfinska stamspråk. De hittade även på nya ord. År 1902 blev det nya finska språket jämställt med svenskan. Den styrande svenska överklassen nonchalerade det beslutet totalt.

  31. Stefan H Ericson skriver:

    Fantastiskt så många språk en del kan, undrar om dom kan hålla tyst på något av dem.
    OBS! Ironi!!!

  32. Sixten Johansson skriver:

    Till Birger W: De som har arbetat för att höja det talade språkets existensrätt och status, t ex i radio och på teatern, förtjänar beröm. Det stora misstaget var att bygga en ny gränsmur, proklamera att vi har ett eget språk, som kräver ett eget skriftspråk. Resultaten kan vi nu läsa och må illa över. När vi äldre är borta finns ingen gemensam grund utöver svenskan: dagens meänkieli är bara några hundra finska ord + enkla finska satstyper och ändelser + tiotusentals svenska ord i vanställd form.

  33. esterii skriver:

    Språk i all ära bara man får vara en äkta Tornedaling trots att man inte kan meänkieli:)

  34. Stig Aspholme skriver:

    Svenska språket består av 87% låneord från tyska, engelska, franska, italienska, latin, holländska, m.fl. I hur vanställd form dessa låneord är, får väl någon engelsman, tysk eller fransman uttala sig om. Men inte låter dom som i originalspråket. Så var det med den tesen!

  35. Språklig skriver:

    Kommentar till Staffan= Riksfinskan innehåller över 4.000 svenska ord och fler skulle det vara om inte dessa hade utrensats. Dessutom innehåller den så kallat rena finskan ord från ryska, tyska, franska och engelska.
    Den som talar om rena språk måste vara en fullkomlig ignorant i dessa ärenden. Och kom ihåg jag är ingen ”fördummad akademiker” enbart läskunnig.

  36. Sixten Johansson skriver:

    Till Språklig: Dialekterna – stamspråken, som du kallar dem – har förstås funnits länge, men det är sant att skriftspråket är yngre än 200 år. Det är en kompromiss mellan olika dialekter och man har lyckats forma ett så smidigt redskap att tiotusentals svenska och internationella ord också kunnat fogas in i finskan. Det finns inget i de nordfinska dialekterna som inte kan hanteras av det finska skriftspråket. Meänkieli-skribenterna försöker uppfinna hjulet på nytt, hur fyrkantigt det än blir.

  37. Fd-Bybo skriver:

    Dagens meänkieli är en förvrängd och utarmad blandning av finska och svenska. Man skulle ha vårdat tornedalsfinskan i en mycket renare form, och anknytit den till finskan. Nu blev det tyvärr tvärtom. Man överdriver olikheterna, och blandar in så mycket svenska som möjligt. Den kommer nu att helt försvinna som bruksspråk inom en snar framtid. Det är också vad den svenska överheten alltid har eftersträvat, och det är nog därför man har stött detta så kallad ”meänkieli” på senare tid.

  38. Anders Rönnqvist skriver:

    Hej Birger: Ikea var ett dåligt exempel då affärsidén bygger på självbetjäning. Det funkar i alla världsdelar.
    Lär er engelska först, förutom modersmålet. Meänkieli om ni har tid för kuriosa.

  39. Språklig skriver:

    Hur kan det kvänska språket meänkieli vara dialekt till ett språk som inte fanns. Det är väl en logisk omöjlighet

  40. Besser Wisser skriver:

    Beträffande lånord från engelskan så erövrades det keltiska England av angler och saxare på 500-talet. Anglerna kom från Jylland. Vikingarna etablerade ett styre på Shetland och Orkney och norra Skottland, många ortnamn är rent nordiska, danskarna hade den sk Danelagen i Yorkshire, Vilhelm Erövraren var av vikingaätt. Nordiskt språk talades på Orkney till 1700-talet. Engelskan har sin grund i Nordiskt språk och har mängder av nordiska lånord som sedan hittat tillbaka till Norden

  41. Språklig skriver:

    Den s.k finskan började inte tillämpas i offentliga sammanhang förrän efter 1906 då demokrati infördes i Finland. Nio av tio riksdagsledamöter var purfinnar. Helsingfors universitet införde finskan som undervisningsspråk först år 1938.

  42. Janne Johansson skriver:

    Kan bara småle åt debatten. Var språk kommer ifrån har ingen betydelse. Det viktiga är att man förstår varann och här tycks det byggas murar och troligen försvåra för människor att kommunicera på ett enkelt sätt. Nu slängs uppgifter om historia men ger detta större förståelse. Var ett språk kommer ifrån är det nästan ingen som bryr sig om, men förstår andra mig och kan jag göra så andra förstår mig är det som troligen är det viktiga.

  43. Salakaataja skriver:

    voj voj ko Siggelä on niin paha olo, lähetäkää jo imhmisrakkat jotaki lääkehitä sille, vaikapa meänkilen sanakirja 😉

  44. Språklig skriver:

    Till Sixten Johansson: Om något är fyrkantigt så är det finskan som skrives i texttvnyheterna och i översättningar till finska i tv i övrigt. Det är ju så uppstyltat att man undrar om finnarna själva förstår det.

  45. Sixten Johansson skriver:

    I sin utmärkta ledare skriver Örjan Pekka: ”Jag kan tycka att de som avfärdar språket som ett låtsasspråk har en syn på verkligheten där skyttegravar och gränser är mer värda än broar”. Nej, problemet är att meänkieli-lobbarna inte begrep skillnaderna mellan dåtid och nutid och mellan talat språk och skriftspråk. Därför grävde de en skyttegrav mot Finland i stället för att bygga broar. Sedan har de försökt framställa meänkieli som någon sorts urspråk och Tornedalen som kulturens vagga…

  46. staffan skriver:

    Visste ni att Kalixbondskan härstammar från Malaxtrakten nära Vasa i nuvarande Finland.
    Dialekten följde soldaterna i början av 1700 och 1800-talet. Detta enligt en språklig från trakten.

  47. Besser Wisser skriver:

    Röyttä är Kalixbondska, kommer från ordet Gryt som betyder stenig strand. Grytnäs; Kalixbondska Gröytnes, Gröyt=Röyttä, Läs f.ö. De Norrbottniska Satansverserna i vilken hävdas att franskan härstammar från pitebondskan

  48. Fd-Bybo skriver:

    Jag håller helt med dig, Sixten Johansson. En mycket olycklig utveckling, om man vill bevara vårt språk och vår gamla kultur.

  49. Sixten Johansson skriver:

    Allt beror på vilken kravnivå man har. Jag kan tycka att Salakaataja själv skulle behöva en ordbok, eftersom han gör 7 stavfel på 17 ord i sin dialekt. Han är representativ för många meänkieli-skribenter som aldrig bekvämat sig att lära sig stava rätt, trots att finskans system är så extremt lätt att en andraklassare kan skriva vilka ord som helst efter diktamen. Att lära sig läsa finska kräver bara långvarig övning, men att kunna skriva ledig finska är och blir inte allom givet ens i Finland.

  50. Språklig skriver:

    Detta med meänkieli har för mig aldrig haft att göra med pekuniära skäl.Det har tvärtemot haft att göra med irrationella känsloskäl.Jag har svårt att begripa detta självhat hos de av oss som är fientligt till sin egen identitet.Sitä kuusta kuuleminen.

  51. Språklig skriver:

    Till arbetare: Rotvälska kommer från det tyska ordet rotwelsch.

  52. Risto Andersson skriver:

    Olin eilen Luulajassa ja puhuin suomea, saksaa, ruotsia ja englantia. Kuuntelin saksaa, ruotsia, meänkieltä ja englantia. Hyvin pärjäsin.

  53. Mad Max skriver:

    Jag såg två människor igår på tv som samtalade med varandra. De log och nickade, det verkade som om de förstod varandra. De pratade ju f-n franska! Örjan Pekka skapade en livlig debatt med sin artikel. Härligt!
    Ps: Jag lyssnar flytande på en massa olika språk 😉

  54. Pöhnä skriver:

    Eikös se herra Pekka sattais käntä tuon kirjotuksen meän-kieleksi kans. Käsittäis paremin ja jäisit turhan-höpöttäjät pois.

  55. Höpinä skriver:

    Jag kan svenska, engelska och tornedalsfinska. På dessa två(tre) språk har jag klarat mig runt om i världen. Tornedalsfinska fungerar utmärkt i Finland. Kan tillägga att jag lärt mig tornedalsfinska utan någon krammatikkakirja.

  56. Bengt Pohjanen skriver:

    Meänkieltä ja meänkielen kehittäjiä oon syytetty kohta kaikesta, vielä ei kuitenkhaan ilmoista.

    Luin yhestä tutkimuksesta, ette kristalliarkki oli kans meänkielen syy. Tulisko se nyt nouthaan meät poijes tästä kurjuuen maasta, jossa puhuthaan ja kirjotethaan tämmöstä kieltä?

    Man har beskyllt meänkieli och dess utvecklare för det mesta, dock inte för vädret – så långt! I en forskningsrapport beskylls meänkieli för kristallarken. Kan den föra oss bort från detta elände, vars namn är meänkieli.

  57. Birger Winsa skriver:

    Det är märkligt. 56 artiklar som svar på Örjan Pekkas påstående att finska och meänkieli kan skapa 100-tals jobb. Men just inget om detta. En menar att engelska går lika bra, men inte i självbetjäningsbutiker likt Ikea där inget språk behövs. Kamprad har nog en annan åsikt. Man bör betrakta finska/meänkieli utifrån ledaren: kan de skapa fler jobb? Eller skapar svenska och lite engelska fler jobb och och inför ryska. Det är frågan Örjan ville diskutera. Och i så fall hur.

  58. Sixten Johansson skriver:

    Var och en har rätt att tala, skriva och försöka publicera vad han vill. En helt annan sak är att ett utarmat talat språk, som i dag nästan helt bygger på svenskan, görs till ett officiellt språk, som ska fungera i översättningar och läras ut i skolorna. Lobbarna och kappvändarna ville aldrig inse vilka problem det innebär. Skadan är skedd och tyvärr finns inget annat vettigt råd att ge de unga än att försöka lära sig riksfinska. Med hjälp av den kan de även skriva på sin dialekt om de vill.

  59. Jan Björnfot skriver:

    Här debatteras det om tornedalsfinskan i olika ordalag den ene bättre än den andre.
    Varför inte hålla sig till det jag åtminstone fick lära mig i min ungdom under 50 ´-talet och sedan använde detta i min yrkesverksamma tid.
    Det var att göra följande: Bil blev Bili och sedan alla andra ord med bokstaven (I) sist i ordet.
    Skall man nu också införa finska stavningar och ordalydelser i Tornedalens eget språk ja då är väl detta inte mera denna dalgångs egna språk, eller?

  60. Bengt Pohjanen skriver:

    Till Sixten Johansson: Jag har lärt mig riksfinska och har stor nytta av den när jag utvecklar meänkieli. Vi (Matti Kenttä, jag m fl) tänkte på 70-talet precis som du nu gör, men vi upptäckte att den vägen inte var framkomlig. Den tidens unga sade: ”Nä, vi vill inte läsa främmande finska i skolan, kan vi inte utveckla vårt eget språk?” Som tur var var lyssnade vi. Nu är meänkieli ett språk i världen. Än en gång: jag är fullt ut trespråkig: jag har nytta av alla dessa när jag utvecklar mina språk.

  61. Språklig skriver:

    Man kan måla upp följande scenario: Hundra år efter avskiljandet kommer en delegation från det tillverkade finska språket hit upp och säger att visserligen är det hundra år sedan våra vägar gick åt skilda håll men nu vill vi att ni betraktar ert urgamla kvänska språk som en dialekt till vårt konstruerade språk. Dessutom hoppas vi att några hos er börjar tala om riktig finska. I fantasin kan det ha gått tillväga sålunda. Och i verkligheten?

  62. Birger Winsa skriver:

    Det är alldeles uppenbart sant att den som kan läsa och skriva en bok på meänkieli, likt alla som kan göra det på svenska, kan även läsa med god behållning riksfinska och givetvis förstå talet och skriva hyfsat. Och när de talar meänkieli säger finnen: Kan du inte tala lite meänkieli också. Men tror man att enbart svenska och engelska skapar mer jobb än både svenska, engelska och finska/meänkieli? Om inte, är vägen klar vart man bör rikta målet.

  63. Sixten Johansson skriver:

    Ett språkcenter i gränsstaden är en bra idé, även jobbskapande. Ett arbetsfält kunde vara att försöka minska okunnigheten om finskan här i Tornedalen. 4 exempel där riksfinskan redan uppfunnit hjulet: kielioppi i stället för kramatiikki, alkoholi i stället för alkkuhooli, akatemia i stället för akateemi, som är ett missfoster utan kontakt med det svenska, finska och grekiska originalet. Det hopskrivna Meänkieli påminner om mankeli och meän kunde skrivas mejän för att behålla sambandet med meitä.

  64. Mad Max skriver:

    Från Kuriren idag:
    Meänkieli ska ingå i hänsynsregeln om god ortnamnssed. Det föreslår regeringen i en proposition som överlämnats till riksdagen i dag. I flerspråkiga områden ska alltså namn på meänkieli – så långt det är möjligt – användas samtidigt med svenska, samiska och finska namn på kartor, vid skyltning och övrig utmärkning

  65. Sixten Johansson skriver:

    Till Bengt Pohjanen: Jag har talat med lärare som var med på 70-talet och har fått höra att deras utbildning, läromedel och instruktioner gick ut på att tornedalsfinskan inte skulle användas i undervisningen. Naturligtvis är detta helt åt skogen! Om man hade visat dialekten jämsides med riksfinskan skulle intresset för finskan ha hållits vid liv och hela den här meänkieli-cirkusen skulle ha varit helt otänkbar. Nu har en stor bunt akademiker gått baklänges in i framtiden och lämnat fula spår.

  66. Bengt Pohjanen skriver:

    Mitt slutord i denna debatt: Vem som lämnat fina spår och fula spår efter sig skall vi väl lämna över åt historien att bedöma. Jag är stolt över mitt arbete på tre språk.

    Minun loppusanat tässä tingassa: Jätämä tuleville polvile päätähän kuka jätti fiiniä jälkiä ja rumia. Mie olen ylpeä omasta työstä.

  67. Salakaataja skriver:

    Voj voj ko Sigge oon nin viisas. Sixten Johansson har en mycket negativ inställning till meänkieli. Det är lite underligt då han troligen själv har den språkliga bakgrunden. Varför lägga ned all den energin på att nedvärdera språket och de människor som talar och skriver meänkilei… Nu är det ju faktiskt så att det är ett erkänt språk, sedan kan ju Sixten Johansson få tycka vad han vill. Det är bara tråkigt med den negativa inställningen, men det är ju Sigges problem det också..

  68. Språklig skriver:

    Till Sixten Johansson: Akademi är varken svenskt eller finskt originalord. De är härmord.

  69. Språklig skriver:

    Kyllä se tuntuu siltä että tämä meän kieli herättää voimakhaita tunttheita.

  70. Språklig skriver:

    I min uppräkning av finlandssvenskar som konstruerade det finska språket ramlade August Ahlkvist bort. Det lär ha varit en olustig typ. Det påstås att han drev Stenwall mot en för tidig död med sina förföljelser. Ahlkvist var nog bara djupt avundsjuk. Han försökte sig nämligen på att skriva poesi men nådde aldrig tillnärmelsevis Stenwalls höjder. Han diktade under pseudonymen Oksanen.

  71. Terveisiä Suomesta skriver:

    Jos puhuu meänkieltä, sitä ei ymmärrä ihmiset, jotka asuu kauempana kuin Överkalix ja Suomen puolella ihmiset eivät ymmärrä sitä melkein sanaakaan. Kieliä saa opetella, mutta ei sekoittaa. Voisinhan itsekin vaikka puhua swahilia ja ääntää sitä venäläisittäin ja pistää hallitukselle lakiesityksen, jossa alan nimittämään sekametelisoppaani vaikka Teänkieleksi. Älkää kulkeko pää pilvissä, maa kutsuu!

  72. Besser Wisser skriver:

    Språklig, var det Alexis Stenwall som bytte namn till Kivi och söp ihjäl sig vid 37 års ålder?

  73. Fd-Bybo skriver:

    Terveisiä Suomesta,
    Se voi olla niin tuon nykyisen “meänkielen” kohtalo ettei suomalaiset enää sitä ymmärrä, mutta ovat kyllä ennen ymmärtäneet Tornion-laakson murteen aivan hyvin. Onhan siinäkin joitakin sanoja jotka poikkeavat virallisesta suomen kielestä, mutta ne ovat useimmiten vanhoja pohjoissuomen sanoja. On harmi että viime aikoina sekoittivat niin paljon ruotsia siihen että yhteys suomeen on poissa, ja standardisoivat sen uuden sekamelskan pahimmat epämuodot.

  74. Fd-Bybo skriver:

    Genom att göra de värsta avarterna av lule-tornedalsfinskan till rättesnöre för ett nytt ”språk”, har man brutit anknytningen till finskan. Vilken ung person vill offra tid och energi på att lära sig dess ”kramatiikki”? Hade man behållit anknytningen till finskan hade dess lärande öppnat dörren också till den mycket större finska kulturkretsen. Nu tjänar detta ”språk” endast som lekstuga.

  75. Pijtbåon skriver:

    Angående hänsynsregeln om god ortsnamnssed, så kommer vi från Pitbondskans Riksförbund kräva att all skyltning och utmärkning också ska skrivas på vårt språk, Pitebondskan(här med försvenskad stavning så att alla förstår. Vi är ca 50 000 invånare som aktivt pratar eller förstår vårt språk. Som tur är så pratas inte vårt språk i ert språkområde, då hade vi fått fyra, eller fem ortsnamnskyltar för varje ort. Det är kanske nån för mycket, eller??

  76. Besser Wisser skriver:

    Vad är det för fel med lekstuga? Se bara på klingonspråket från Star Trek, det erövrar världen, finns tom språkkurser i det. Jättekul att prata om lastipiili, rullande hinkki mm.

  77. Sixten Johansson skriver:

    Jag håller med Örjan Pekka om flerspråkighet som en näringspolitisk möjlighet. Ett högklassigt språkgymnasium är en utopi pga stelbentheten i Finlands och Sveriges skolsystem. Men om någon orkar hålla utopin vid liv har jag några förslag: Modersmålsundervisningen i svenska och finska måste stöpas om helt. Lite orientering i lokala dialekter och norska. Engelska t ex enligt svensk modell. Intensiv spanska och/eller ryska. Valfria nätbaserade självstudier + feedback.

  78. Fd-Bybo skriver:

    Besser Wisser,
    Inget fel med lekstuga för dem som så vill, men det bevarar knappast tornedalsfinskan som bruksspråk, eller länk till finskan och Finland. Det finns andra ”lekspråk”, som esperanto, t.ex., men de verkar föra en tynande tillvaro, trots en oändligt mycket större krets av potentiella utövare. Ett språk lever endast om det används i vardagen.

  79. Språklig skriver:

    Nyt sekkaintu toiseltaki puolelta tähän keskustelhuun henkilö joka kävele suomenruottalaisten kielipilvissä.Olis pitänyt kirjotta suomenkielen histoorian meän kielellä että seki olis käsittänyt mistä keinotekokielestä hän ylpeilee

  80. Kalle R skriver:

    Visst skapar kunskap i meänkili jobb. Se bara på hur många som är sysselsatta

  81. Sixten Johansson skriver:

    Ett språkgymnasium med riksantagning skulle locka stjärnpedagoger från flera länder som drömmer om att få utforma en undervisning, där de får ställa krav på eleverna och sporra dem. De har massor av idéer, men få möjligheter att förverkliga dem. EU skulle stötta ett initiativ med multilingual undervisning av elevgrupper från två länder. Dokumentation och forskning skulle knytas till projektet och man skulle tala klarspråk även om attitydproblemen och orsakerna till tidigare misslyckanden.

  82. Språklig skriver:

    Stenwall bytte namn till Kivi. Han skrev sitt förstlingsverk Nummisuutarit på svenska som han senare översatte till det lokala stamspråket som han hade kommit i kontakt under sin uppväxt. ”Sju bröder” skrev han direkt på det lokala stamspråket. Ahlkvist fann detta språk fult och stötande. Han ville att Kivi skulle ha skrivit lika fint som Runeberg skrev sina svenska texter. Det var nog bara svepskäl, han var helt enkelt avundsjuk.

  83. Risto Andersson skriver:

    Oon se kumma ko suomalaiset eivät ymmärrä meänkieltä. Minä olen suomalainen ja ymmärrän sitä, en kaikkea, tietenkään, mutta mikä estää kysymästä vaikeita sanoja. Ne, jotka eivät ymmärrä meänkieltä, ovat ummikkoja, joilla ei ole haluakaan ymmärtää sitä. Paljon on kiinni asenteista, kummallakin puolella rajaa. Samaa koskee niin suomen- kuin ruotsinkielisiäkin. Jos on myötämielinen ja utelias, oppii varmasti.

  84. Kalle R skriver:

    Mitt förra inlägg skulle sett ut ungefär så här:. Visst skapar kunskap i meänkieli jobb. Se bara på hur många som är sysselsatta i Pajala med att sprida ut meänkielis välsignelse, både i radio och i andra sammahang tex det sk Tornewdalsteatern. Men om kunskaper i meänkieli har påtagbar inverkan för sysselsättningen i t.ex. Övertorneå tillåter jag mig att betvivla.

  85. Fd-Bybo skriver:

    The tornedalska språkvårdarna borde ha fortsatt den linje som en äldre generations tornedalingar var inne på, t.ex. William Snell och Ragnar Lassinantti. De använde ett språk som lutade en aning i riktning riksfinskan. Senare generations språkmän/kvinnor har gjort precis tvärtom. Nu är det ofta så att meänkielijournalisten talar ett sämre språk än intervjuoffret. Man uppmuntrar en extrem form av svenskinblandning, med hela meningar och stycken. Vila i Frid, är det bästa för en sådan röra.

  86. Oppe nyt wanha ia noori skriver:

    Ruotsin kieli kuuluu indoeurooppalaisten kielten pohjoisgermaaniseen ryhmään. Suomen kieli kuuluu uralilaisen kielikunnan itämerensuomalaisiin kieliin. Hyvä ‘Språklig’, eipä löydy maailmasta ”puhtaita” kieliä, edes meänkieli… PS. Vuonna 1541 Ruotsissa ensimmäinen kansankielinen käännös latinankielisestä Raamatusta (Gustav Vasas bibel). Vuonna 1548 ensimmäinen suomenkielinen Uusi Testamentti (Mikael Agricola). Kaikella rakhauella, rinta rinnan tässä mennään!

  87. Jovian ! skriver:

    Örjan Pekka hade ju helt rätt, se så mycket jobb vissa av er lagt ned i detta ämne, förvisso är en del kompletta stollerier, men ändå. Visst skapar språkkunskaper jobb… Och lika märkligt är att detta lilla språk, meänkieli drar igång sådana starka känslor.

  88. Sixten Johansson skriver:

    Jag håller helt med Fd-Bybo. Det är oftast äldre män som har talat en rikare tornedalsfinska, yngre kvinnor som blandat, dels av hänsyn till ummikot, dels som ett maner. Deras blandspråk har ärvts av barnen och utarmats, tills det har blivit en slav under svenskan.
    Ett tack och två önskningar till Örjan Pekka: Jag försökte printa kommentarerna, men det går inte. Vid framtida debatter bör man definiera vad som ska avses med meänkieli, t ex: när i tiden? av och för vem? i tal eller skrift?

  89. Birger Winsa skriver:

    Det har nog sagts tusen gånger tidigare. Om inte Haparanda under 30 års tid inte hade utvecklat gott samarbete med Torneå skulle de inte fått Ikea och hela det jättelika köpcentret och mycket annat. Kommunala politikers framtidsvisioner om ett gränslöst Tornedalen är grunden för 100-tals jobb. En negativ inställning och förlust av 100-tals jobb. Samma över hela Tornedalen. Om alla hade gjort likadant hade det funnits 100-tals fler jobb.

  90. Pöhnä skriver:

    Häätyy sanoa että tuo Risto A:n vasthaus on hyvin toettu. Ummikoita on monessa leirissä, ihmisiä joka ei ymmärä tai ei halva ymärtä, Oikealla asenthella ei ens tarte yhteistä kieltäkhään, vain pärjä siltikki. Värälä on helppo halveksua ja pilkata.

  91. pöhnä skriver:

    Ja, vain että Sixte meina että ne on vaimot pilahneet meän kielen, ei ole tullu es ajatelheksi että näin vois olla?

  92. Terveisiä Suomesta skriver:

    Pöhnä: Ei semmoista voi pilata, mikä on jo pilalla.

  93. Språklig skriver:

    Oppe nyt vanha ia noori: Mie olen meänkielinen ja olen innostuhneesti seuranu suomen kieltä ja kirjalisuutta.Ko mie ensi kerran luin osia Agricolan raamatusta mie ymmärsin melkein kaikki.
    Nykyaikanen suopmalainen texti ei ole aivan selvä.Sitä on pääsheet kielen puhistajat ja parantajat kopeloittehmaan niin että taitaa olla monela suomalaiselaki vaikeuksia.Muuten Agricolan äitinkieli hän oli ruotti.

  94. Risto Andersson skriver:

    Ihmettelin ääneen kerran, kun umpiruotsalainen pappi osasi suomenkieltä täkäläiseen tapaan. Hän sanoi, että nuorena kiinnostaa aina se, mikä on kiellettyä. Vielä kahdeksankymppisenä sanoi lukeneensa runoja suomeksi, sanakirjan kanssa ja ymmärtäneensä ne. Tällä vanhalla papilla oli se oikea asenne.

  95. Janne Johansson skriver:

    tyvärr .. nu kom det väldigt många språkbarriärer . troligen kan dessa personer svenska.. Tornedalen i ett nötskal,, alla är inte med och förstår

  96. Pöhnä skriver:

    Kuulepa suomen mies, jos joku on pilassa se on joskus häätyny pillaintua. En luule että vaimot olis meän kieltä pilahneet. Joskus on sitten oma näkökanta pilassa.

  97. Fd-Bybo skriver:

    Till Janne Johansson:
    Jag förstår inte riktigt vad du menar.
    Vi tornedalingar är inte så unika när det gäller andras förståelse av vårt sätt att tala. Gamla tiders svenska inflyttare och statstjänstemän lärde sig faktiskt finska så pass mycket att de klarade sig utmärkt bland Tornedalens finsktalande folk.

  98. Sixten Johansson skriver:

    Till Pöhnä, som på finska skriver att han inte tror att kvinnorna förstört språket: Nej, ingen har med avsikt förstört något. Det fungerar så att kvinnor är mer socialt inriktade än män redan som spädbarn. I skolan tog flickorna lättare till sig svenskan för att det hade högre status. På arbetsplatserna var kvinnorna mer lyhörda för om det fanns icke finskkunniga närvarande, så de började slumpmässigt blanda svenska och finska. Det blev ett maner som smittade. Kvinnornas språk blev hemspråket.

  99. Språklig skriver:

    Sixten Johansson on aivan oikeassa. Eikä se ole meän kieltä. Mie olen kuulu yhen vaimon kuttuvan sitä sekamelska kieltä ”laiskan kieleksi. ”Yhessä tehveuskeskuksessa otetiin aasialaisia maahaanmuuttajia praktiseeraahman sillä että net oppisit ruotinkieltä. Niilä hääty olla opas matkassa joka huomautti koska puhuttiin ruottia ja koska meän kieltä.

  100. Birger Winsa skriver:

    Nyt on sata mielipiettä tullu asiasta. Enniiten kuinka kehno sekamelska se meänkieli on. Jos ei olis kulttuurimuuria joka kulkee pitkin rajaväyliä niin ei olis ollu meänkieltäkhään. Näkymötän muuri meän mielissä estää kehitystä. Pitäis erottaa viralisen meänkielen epäviralisesta missä on paljon enemän ruottin lainasanoja ja kielen vaihtoa keskelä meininkiä. Kyllä kaikki suomalaiset ymmärtävät hyvinki tällaista viralista meänkieltä kun tämäki tekstipalanen. Ei ole prupleemia.