LEDARE: Vi måste utveckla och omfamna flerspråkighet

LEDARE: Ska Haparanda och Tornedalen utvecklas ska 
vi omfamna och utveckla flerspråkighet. Ett 
steg mot framtiden är att sluta upp med att kalla meänkieli för ett ”låtsasspråk”.I föregående ledarspalt konstaterade jag att det är hett 
i Haparanda, sett till alla de projekt som planeras och är under förverkligande. Inte sedan Ikea-ruschen har det varit så mycket på gång som nu.

* * *

NU SKA det ju sägas att det inte bara är i Haparanda det händer. Även i Övertorneå och Pajala pågår en rad spännande projekt – men det som gör att utvecklingen i Haparanda står ut lite extra, är att den så tydligt grundar sig på vår flerspråkighet, vår samvaro och närvaro till och med Finland.

Språk har alltid varit en känsloladdad fråga och otaliga debatter har förts om språkförbud eller inte – och varifrån i så fall förbuden härstammat.

Låt oss lämna den frågan bakom oss.

Låt oss istället se framåt.

Låt oss framförallt göra flerspråkighet 
till en näringspolitisk fråga.

Detta eftersom språkpolitik traditionellt har setts som en kulturpolitisk fråga. Det gör att allt som förknippas med språk också förknippas med ”bevara” och ”bidrag”.

Kan vi istället lyfta flerspråkighet som en näringspolitisk fråga, kommer det att bli frågan om utveckling och investering. Den som kan peka på detta kommer alltid att få mer gehör.

* * *

LÅT MIG upprepa ett avsnitt från min ledarspalt den 
25 januari i år, som väl beskriver min syn på vad språkets möjligheter ger oss: ”Språk är vidare grunden för handel och utbyte. I Tornedalen finns en rad företag som vuxit till ledande inom sina områden, tack vare att de tryggt behärskar flera språk. Exempelvis Erkki Hanhirova som är vd för Havator i Torneå har uttryckt att hans företag aldrig hade kunnat bli så stort som det är, ifall han inte behärskat både svenska och finska.

Samma förhållande gäller för Polarica. Tack vare rötter i meänkieli har Polarica kunnat handla på både svensk och finsk marknad, medan deras konkurrenter gjort halt vid språkgränsen.”

Havator och Polarica är bara två av många exempel.

* * *

SPRÅKSKOLAN är och har varit viktig för flerspråkigheten och samarbetet över gränsen. Men: Just nu tror jag inte att Haparandas politiker inser värdet av språkskolan, sett till hur de misshandlar lokalfrågan.

Jag bli rent ut sagt förbannad över allt hattande som gör att elever hamnar i kläm, vilket får föräldrar att tveka om det är en bra skola – trots att studieresultaten talar sitt tydliga språk.

Haparanda och Torneå har aldrig lyckats när det gäller gemensamma gymnasium. Euro-gymnasiet kan ur Haparandaperspektiv beskrivas som en flopp.

Vi får trots detta inte ge upp. Det finns många fördomar att övervinna.

Det gymnasium som ska förverkligas inom På gränsen-området måste därför få sin tydligaste profil i flerspråkigheten. Inte bara svenska och finska, utan också meänkeli, norska och ryska – förutom engelska, spanska och tyska och franska.

Alltså att erbjuda elever en framtid som språkliga brobyggare och individer som kan knyta samman människor och marknader. Det är starka argument för att inte bara locka de lokala eleverna att studera på hemmaplan, utan också att locka elever från andra delar av länet och landet.

* * *

I SAMMANHANGET kan jag inte låta bli att ta upp frågan om meänkieli, ett språk som jag inte behärskar, men som ljuder som ljuv musik i mina öron. Det är helt underbart att Tornedalen har ett eget språk.

Det är en del av mångfalden.

Jag kan därför tycka att de som avfärdar språket som ett ”låtsasspråk” har en syn på verkligheten där skyttegravar och gränser är mer värda än broar.

* * *

ATT KUNNA flera språk är viktigt, inte bara lokalt i Tornedalen eller Barents-området. Flerspråkighet är en styrka, även om man som ungdom inte ser sin framtid i Tornedalen.

Säg att en ungdom väljer att studera i Stockholm och söker jobb under loven. Om tänkta ungdom stegar in i valfri butik längs Drottninggatan och säger ”jag kan svenska, finska och ryska, jag söker jobb”.

Jag lovar: Då blir det jobb, eftersom det är språken som talas av kunderna längs detta handelsstråk.
Jag lovar vidare; att språkkunskaperna längre fram i livet kommer att väga tungt när jobb ska sökas, såväl inom turism, finansvärld som industri.

Jag ser egentligen inte en enda bransch, där flerspråkighet skulle vara till nackdel.

Örjan Pekka
Haparandabladets ledarskribent

Den här ledarspalten har publicerats i Haparandabladet den 22 mars 2013. En och annan ledarspalt väljer jag att publicera på HBwebben.se

Publicerad i Haparanda, Kalix/Överkalix, Övertorneå, Pajala, Svenska Taggar: , , , ,
156 kommentarer om “LEDARE: Vi måste utveckla och omfamna flerspråkighet
  1. Enok Nitti skriver:

    100. Det är prupleemia att förstå vad tu skriver.

  2. Sixten Johansson skriver:

    Birger Winsa talar om en kulturmur längs älven som hindrar utveckling och att man bör skilja på ett officiellt meänkieli av den typ han själv skriver och ett inofficiellt blandspråkigt meänkieli. Men problemet är inte bristande förståelse i öst, utan 1) en liten västlig grupps rabiata motstånd mot allt finskt, 2) att meänkieli spelar dem i händerna, 3) den stora majoritetens ointresse, 4) att ytterst få vill lära sig ett nytt konstruerat skriftspråk. Vi måste hitta en realistisk språkstrategi!

  3. Enok Nitti skriver:

    Sixten Johansson, rätta mig om jag har fel, men jag tror att det finns en stor östlig grupp som har ett rabiat motstånd mot allt svenskt

  4. Pöhnä skriver:

    Laiskoitten ja knapsuitten kieli, rakhaalla kläpilä on monta nimeä. Birgeri meina että Berlinin muuri on pelastanu meänkielin, mutta kyllä se oli kylmä maanraja ja toisela puolen Kaihnulaiset mikä piti sen meän vanhan kielen tallessa. Toishhalta taasen niinku Pekka meinaa että sammaa kieltä saattaa käyttää muuhun ko pratimisheen.

  5. Pöhnä skriver:

    Enoknittille hääty toeta että meänkieli ei ole visshiin tarkotettu pitkile ihmisille. Sixtele taasen saattaa kääntää kysymyksen että miksikäs on niin monta ”rabiaattia” meänkieltä vasthaan, sensihaan ko että hyväksyä että se on yks osa Tornionlaakson elämätavasta. Suurin prupleemi on kyllä että ihmiset ei välitä muutenko että piethään kööki-kielenä.

  6. Enok Nitti skriver:

    Pöhnä, ööversättninki kiitos!

  7. Sixten Johansson skriver:

    Till Enok Nitti: Jag har levt i Rovaniemi, Kolari och Pello och aldrig hört något motstånd mot det svenska, tvärtom överdriven respekt. Många jobbar ju eller har jobbat i Sverige. Jag vet inte hur läget är i Torneå.
    Till Pöhnä: Just där har du problemet. När vuxna inte vill lära sig mer än köksfinska och de unga inte ens kan det, varför ska resurser satsas på att konstruera ett nytt, officiellt myndighetsspråk åt dem? All heder åt dessa idealister, men visst liknar det väntan på Kristallarken?

  8. Enok Nitti skriver:

    Sixten Johansson, tack för svaret.

  9. Pöhnä skriver:

    Jaa Sixte, mieki piän että nuo suomen terfeiset aikasemmin on tyhjää vouhotusta. Varsinki meänkielele ja niile ihmisille annethaan kunniotus, mikä anta maholisuksia alhuelle. Lulen että Kristalliarkkiki on menyttä, ja niileki jokka olit siinä matkassa hääty anta ymmäryksen ko muistaa mikkä ajat olit. Joka kultturissa on ollu viishaita jokka on ymmärtänheet ennemän ko keskiverta. Heitä hääty kunnioitta eikä moittia eri puolilta. Ilman niitten töitä met olisima sammanlaisia mettäperäläisiä ko mualla syrjäperilä. Nyt met olema minuritettiväkeä mikä kuitenki tekkee vähä väliä?

  10. Maomaopilleri skriver:

    Korsningissa gälla högerregeli mutta rondellissä on förkörsrätti! Språk för skola och myndigheter?

  11. Sixten Johansson skriver:

    Du har helt rätt, Pöhnä. Ett vänligt tips från en ordarbetare: Du skulle göra dina tankar och ditt språk mer rättvisa om du jobbade lite med vokal- och konsonantlängderna. Glöm svenskans ologiska stavning, finskans är helt konsekvent och enkel. Du säger ju antaa, häätyy, kunnioittaa, inte med kort vokal på slutet. Finskan har ett ganska litet antal stavelsetyper. När man har listat dem förstår man hela systemet: luu-len, men-nyt-tä, sa-man-lai-si-a. Lättare att lösa än ett medelsvårt korsord!

  12. Birger Winsa skriver:

    En mie kyllä meinaa ette kulttuurimuuri on pelastanu meänkielen, se on luonu meänkielen. Jos ei olis sitä muuria ei tarttis tässä praatata kielestä ja murtheesta. Jos reppii sen muurin kyllä se saapi sinänsä ratkasiun tähhäänki keskustelhuun ja puhuthaan muista asioista. Esimerkiks kuinka tehhä rahhaa suomen ja meänkielen avula.

  13. Språklig skriver:

    Oikeita hunteerinkiä SJ mutta ei sole aina niin helppoa.Joskus mie hunteeraan että onko se mulla vain komputtajalla(dator) jolla on dysleksia niin ruottila ko meän kielellä.

  14. Birger Winsa skriver:

    Lite om denna rotvälska. Den finska som talades i Helsingfors så där en 60 år sedan var fullkomligt omöjlig att begripa för alla andra utom de som talade denna s.k. finska. Men än idag har jag svårt att förstå vad ungdomar säger om jag sitter på en krog. Denna helsingforsfinska hade tidigare stora mängder svenska och ryska låneord, som vår paperossi o saju. Heikki Paunonen har redigerat en stor ordbok av detta tal, en så kallad finska det också. Informell meänkieli är inte på något sätt unikt.

  15. Sixten Johansson skriver:

    Birger Winsa talar om vikten av att riva kulturmuren vid gränsen, så att man kan tala om viktigare saker än språket. Jag är helt ense. Men muren är rest från svensk sida. Winsa skriver på normalfinska med lätt dialektal färg. Ett enda ord (meininki) avviker, annars kunde hans texter vara skrivna t ex av en finsk gymnasist, som är stolt över sin dialekt. Jag gissar att för 98 % av eleverna i Tornedalen är det här ren hebreiska och en del meänkieli-ivrare kan se Winsa som en förklädd finne…

  16. Birger Winsa skriver:

    Jag är inte fennoman, men medborgare i EU. Det finns bara ett mentalt hinder som försvårar revitalisering av meänkieli och finska: kulturmuren. Ju mer den rivs leder det till ekonomisk, kulturell och social utveckling på båda sidor om älven. Haparanda är ju gott föredöme. Alla andra vägar för revitalisering av meänkieli är återvändsgränder och slöseri med resurser, vilket drabbar enspråkiga ungdomar framförallt negativt. Tvåspråkiga klarar sig bättre. Man bör ge ungdomen det bästa man har.

  17. Sixten Johansson skriver:

    Lånorden är inget problem i talet, i samtal, i radio, på teatern. De väcker hemkänsla, minnen, sympati, skratt eller gråt. Talet försvinner som vinterns snö. Här handlar det om att utvidga talspråket till ett nytt, skrivet, fullständigt, formellt, standardiserat språk. Man måste då fylla på med orden i Svenska Akademiens ordlista + påhängt i eller a, uttalat på svenska, skrivet på finskt vis. Alternativt måste finskans ordförråd tas in. Var hitta motivationen att lära sig detta? Vad är vinsten?

  18. Fd-Bybo skriver:

    Vi måste nog skilja på tornedalsfinska och ”meänkieli”, tyvärr. Det är två helt olika väsen, som natt och dag. Tornedalsfinskan är den finska som tidigare talades av Tornedalens folk, och fortfarande talas av många, i alla fall av oss som hunnit bli lite äldre. Den är nära besläktad med nordfinska, och innehåller många gamla fina finska ord som skiljer den från den moderna normalfinskan, samt en viss inblandning av svenska. Tornedalsfinskan är i allmänhet fullt förståelig för alla finsktalande.

  19. Fd-Bybo skriver:

    Sedan finns det ett miserabelt blandspråk, kallat ”meänkieli”, som består av en ohejdad blandning, kanske i proportionerna från 80/20 till 20/80 procent mellan finska och svenska. Olyckligtvis har meänkieliprästerskapet lyckats övertyga svenskarna om att deras hopkok representerar tornedalsfinskan, men så är det definitivt inte. De får gärna hålla på med sin lek, så länge de inte påstår att deras sörja företräder tornedalsfinskan.

  20. Fd-Bybo skriver:

    Med andra ord: Det är inte tornedalsfinskan som är olik finskan i övrigt, utan det är ”meänkieli” som är helt olik både finskan och tornedalsfinskan. Nu fattar jag logiken till slut, och behöver inte längre bekymra mig om saken. Hoppas bara att detta lingvistiska experiment blir så kortlivat som möjligt, så att vi alla slipper leva i förvirring.

  21. Sixten Johansson skriver:

    Jag håller helt med Birger (116) och har haft samma svartsyn som Fd-Bybo (118-120). Men under de senaste dagarna har jag insett att det är bättre att föreslå vettiga strategier i konstruktiv anda, för alla idealister är inte blinda och majoriteten är inte dum. För egen del har jag satt upp en påminnelselapp på datorn:
    En vänlig vägvisare kan göra mer nytta än en skarpögd krigare.
    Om du förlåter andras misstag blir dina egna lättare att förlåta.
    Förbanna inte mörkret – tänd ett ljus!

  22. Språklig skriver:

    Till SJ:Skall vi börja kalla kulvi kuovi.När vi menetyy,dör vi då eller blir vi medvetslösa?Raiskata vad gör vi då?Får vi kalla ryssä för ryssä.Vad gör vi när vi pittää karjaa?Sydfinnar lär inte begripa miestä väkevämpää som ju för oss är brännvin.Aika lähelä täyttä miestä som för oss är en något berusad skrävlare.Du som verkar vara bevandrad i både meän kieli och finska vet säkert mer om sådana här fenomen.Skall vi förklara allt för havilista och slänga i den purfinska papperskorgen

  23. Fd-Bybo skriver:

    Det som kallas ”meänkieli” nu borde nog börja kallas ”meänsprååkki” i stället.

  24. pöhnä skriver:

    Ei bubo niin synkkämielinen ole, se on vain käsittänyt asiat vähä väärin. Tornedalsfinska ja meän-kieli on sama asia, se on vain uuempi nimitys tuo viiminen, varhmaan erotus että ei ole murre ko oma kieli.Meän kielen nestorit hakevat grammatikka joka seura alkuperästä kieltä mutta mikä sitten on kehittynyt läntisheen päin. Pilleripojan vitsaukset on hyvä esimerkki ko pää ei ennä ole matkassa, mutta miksikäs ei puhekielessä vähä näinki sais olla.

  25. Sixten Johansson skriver:

    Tänk vad roligt om fler började skriva finska lika bra som Pöhnä (123). Om jag som ordarbetare skulle sitta på en redaktion och ta emot hans text för publicering skulle jag föreslå lång vokal i slutet på 3 ord och säga: ”Språkligt sett en bra text, klart över genomsnittet för det som hittills har publicerats på svensk botten”.
    Ja, då skulle problemen som det nytänkta språket skapar aldrig ha uppstått.
    Kanske skulle en av strategierna kunna vara just att ge lite hjälp på vägen till trycket?

  26. Språklig skriver:

    SJle:Kuttuks vieläki murtheeksi kieltä jolla ei ollu valtakieltä vastihneeksi mihinkä olis suhtaintunut.Sehän on aivan mahottomuus.Ryssän karjalankieli onkos se suomalainen murre? Vain onkos suomi karjalankielen murre.Karjalan kansa hän on vanheempi ko suomen kansa.Ja mitäs sie sanot eestin kielestä.Onkos suomi sen murre?Kyllä sie häyt antta perhiin että suomi on tehty kieli. Ej se ole tuhansia vuosia vanhaa niinko meän kieli.

  27. Sixten Johansson skriver:

    Till Språklig: Med 500 tecken är det svårt att definiera och använda de mer exakta termerna. Formellt har du säkert rätt, men du missar själv en kärnpunkt: Man måste skilja mellan de talade språken, som alltid har mötts och blandats och har helt andra funktioner än det skrivna språket, som ska fungera som en mer bestående plattform. Det tilltänkta skriftspråket meänkieli är ju nyast av allt.
    Men BW har rätt: det finns angelägnare saker att diskutera och bearbeta, t ex den mentala gränsmuren.

  28. Sixten Johansson skriver:

    Gränsmurarna mot öst är inte ömsesidiga. Finnarnas rysskräck beror på 4 krig, Stalin och Putin. Finnskräcken här beror på obearbetade mindervärdes- och identitetskänslor + en storsvensk självbild. Därför kan AF i Pajala skicka en djärv jobbsökande till Ylläs för att om han överlever i djungeln rapportera till media. Finnarna har i det tysta alltid långpendlat, håller i gång vården och gruvorna, har god erfarenhet av Sverige. Hundratusentals sverigefinnar brottas med blandspråkighetens problem.

  29. ingen expert skriver:

    Språket diskuteras ”hej vilt” här. Nästan skrattretande vilka känslor det rör upp. Frågan om ifall flerspråkigheten vid gränsen kan skapa jobb eller ej struntar många debattörer fullständigt i som de verkar. Personligen tror jag inte att flerspråkigheten i sig skapar jobb, ytterst marginellt i så fall. Se på Torneå – inte är det flerspråkigheten som skapat jobben där! Relativt få talar svenska. Så sluta svamla om att företagen skulle stå på kö för att komma hit bara för att vi talar finska!!

  30. pöhnä skriver:

    Hääty sanoa että ei olis paremin saattanu itte sanoa mitä tuo Sixte kirjottaa. Mitä se meinaa on että kielimuurit on täällä meän sisälä eikä misshään muualla. Ruotissa on tunnustettu meän kieli ja Torniolaakso ja siihen suhtaututthaan hyvin positiviisesti, Suomessa kunnioitetthaan meän kieltä ja meikäläisiä, mutta tällä on jos minkälaista höpina eikä yhteisymmärrystä kukka me olema ja mihinkä päin pitäs mennä, vähän mitä tuo Winsa ihmettelle/kyssyyy.

  31. Oppe nyt wanha ia noori skriver:

    Hyvä ‘Språklig’, viron kieli eli eesti samoin kuin karjalan KIELI, ovat suomen lähikieliä. KarjalaisMURTEET (=kaakkoismurteet) ovat suomen murteita. PS: Rakkaalla linnulla on monta nimeä. Sinun kulvi ja minun kuovi on Numenius arquata. Soidinlaulussa joku kuulee ‘kuo-vi kuo-vi’, ‘kuu-vi kuu-vi’ teillä ehkä ‘kul-vi kul-vi’. Onomatopoieettinen nimitys, joka perustuu linnun ääntelyn matkimiseen. Muista, kun sä kuulet kuovin/kulvin äänen, älä mene järven jäälle!

  32. Birger Winsa skriver:

    Till ingen expert som skriver ”Så sluta svamla om att företagen skulle stå på kö för att komma hit bara för att vi talar finska!!” Varför tar inte icke-experten upp Haparanda som borde vara mer naturligt. 1000-2000 nya jobb har skapats tack vare gränssamarbetet, enligt HB. Pekkas ledare har flera konkreta exempel. Svårt att blunda för att IKEA är där. Även en blind kan se dess inflytande. Men småföretagen kommer inte till Tornedalen, de uppstår i området när språk- och kulturgränser rivs.

  33. ingen expert skriver:

    Winsa: Ikea är inte i första hand här för att detär flerspråkigt utan för att Kamprad såg att det finns ett kundunderlag såpass nära så att de åker till Haparanda och handlar! Sedan tycker jag att du blandar ihop flerspråkighet och gränssamarbete. Det ena betyder inte automatiskt det andra.

  34. Sixten Johansson skriver:

    Det här är inget aprilskämt: Varken Ikea eller gruvorna kan långsiktigt rädda en glesnande bygd, där grinighet, släktnamn och partibok väger tyngre än tanken på det gemensamma bästa. Tornedalens enda trumfkort är grannskapet med Finland – finnarnas enda verkliga äss är grannskapet med Sverige. Haparanda/Torneå är gränsbygdens enda stora motor. Aktiva människor flyttar till städer som upplevs som attraktiva, aktiva människor drar till sig andra aktiva. När andan blir den rätta börjar staden växa.

  35. Birger Winsa skriver:

    Ingen expert anser således att världens näst mest tvåspråkiga IKEA (Ottawa i Kanada är mer tvåspråkigt)i världen inte är ett resultat av gränssamarbetet och att tvåspråkighet inte är en fördel i IKEA. Är inte det ökade kunderunderlaget samma sak, eftersom de till talar finska? Pekka nämnde andra exempel. Så för alla tvåspråkiga företag: Kundunderlaget ökar med minst 100%. Ja, sedan är det som SJ säger. Den kulturella andan är det som drar folk och företagare. Negativa attityder skrämmer iväg.

  36. ingen expert skriver:

    Winsa: Jag anser att det inte i första hand är flerspråkigheten som gjort att IKEA etablerade sig i Haparanda. Det skrev jag också i min kommentar, läs innantill! Dessutom tycker jag mig se att många som kommenterat här anser sig vara någon sorts språkexperter och anser flerspråkighet vara en fördel. Men samtidigt tvekar de ej att slå ner på andra, även på andras språk. ”Jag äger sanningen” och det ”sanna språket”.

  37. ingen expert skriver:

    Dessutom känner jag till att en stor andel av de IKEA-anställda i Haparanda inte behärskar vare sig finska eller meänkieli. Men det verkar fungera bra ändå. Det finns kanske andra kvalifikationer som är viktigare…? Sedan konstaterar jag, vilket jag skrivit tidigare, att det givetvis aldrig är någon nackdel att kunna flera språk – inte i Haparanda och inte någon annanstans heller.

  38. Birger Winsa skriver:

    Jag tror nog att Kamprad är av en annan åsikt än ”ingen-epxert”. Kamprad är expert på att göra pengar. Han satsar stora pengar på att ha världens näst mest tvåspråkiga Ikea i Haparanda. Den snåle smålänningen skulle nog inte göra det om han inte räknade med att få tillbaka dessa med ränta. Det finns sannolikt ont om god tvåspråkig personal, därav vinner en del enspråkiga och får jobb. Med samma förutsättningar är det alltid de tvåspråkiga som får jobb och enspråkiga lämnas utanför. Dit går det.

  39. Sixten Johansson skriver:

    Till ingen expert: Viktigare än språkkunskaper för alla som möter kunder och gäster är t ex vänlighet, omtanke, intresse. Måtte fler med de kvalifikationerna flytta hit! Om andan i TwinCity och hela Tornedalen inte förändras lär det inte bli så många nya jobb. BW och jag ser att flerspråkigheten är en dåligt utnyttjad resurs. På båda sidorna är grannlandets språk förknippat med mindervärdeskomplex och tråkigheter ända från skoltiden. Nya kontaktytor och nätverk skulle kunna förändra andan.

  40. ingen expert skriver:

    Winsa: Det är precis det jag säger – Kamprad är expert på att göra pengar! Det är klart att han öppnar en butik i Haparanda för att han tror att han ska tjäna pengar. Var skulle jag ha sagt något annat? Däremot menar jag att tvåspråkigheten inte var det som gjorde att etableringen blev av. Snarare var det att han såg att det fanns ett tillräckligt stort kundunderlag inom ett acceptabelt pendlingsavstånd.

  41. ingen expert skriver:

    Sedan har du (Winsa) nog fel i att det inte skulle finnas nog med tvåspråkig personal och att man därför måste anställa en och annan ”ummikko”. IKEA anställer efter hur de tror att personen kan komma att utföra sitt arbete och där kommer inte tvåspråkigheten som nummer ett, utan det är andra saker. T ex är det kompetens för jobbet, utvecklingspotential samt som Sixten Johansson uttrycker det ”vänlighet, omtanke, intresse”.

  42. Ruben skriver:

    Konstig diskussion om varför Kamprad valde Haparanda. Det är inte antingen eller, utan både och. Läget förstås. Men språkkunskaperna måste ha varit ännu viktigare. Det hade inte gått att locka finländare till ett Ikea i Luleå på samma sätt, då finska kunder inte kunnat tas hand om lika väl.

  43. Örjan Pekka skriver:

    Hej alla kommentatörer,
    Jag gläds åt de många kommentarerna i denna fråga, som helt klart engagerar.
    Jag vill förvarna om att kommentarsfunktionen på HBwebben.se automatiskt stängs av 14 dagar efter att en artikel publicerats.

    Några dagar återstår i denna stund.

    För fortsatt debatt går det bra att e-posta inlägg till fria.ord@haparandabladet.se eller använda http://hbwebben.se/kontakt/

    Inläggen publiceras då som insändare i Haparandabladet.

    Mvh
    Örjan Pekka
    Haparandabladet/HBwebben.se

  44. Birger Winsa skriver:

    Jag håller med Ruben. Det är sannerligen en konstig diskussion om Ikea, som ett suveränt oomkullrunkeligt praktex. på flerspråkighet och gränssamarbete. Min intelligens räcker inte till. Jag tror många delar Rubens åsikt. Men uppenbarligen inte alla. För länge sen kunde en happisbo skryta med att denne bott hela sitt liv i Happis men aldrig varit öster om älven. Men det finns nog kvar en viss men allt mindre anda av detta fortfarande.

  45. pöhnä skriver:

    Olematon expertti on vähän syvilä vesilä. Rajakauppa on aina kannattanut ja sillon on häätyny palvella sillä kielelä mitä asiakas vaati. Että Ingvari sanois että puhuthaampa nyt ruottia ko ollhaan ruotissa tuntuu kyllä vähän kummalta. Ei tietenkhään kaikki tartte olla monikielisiä mutta niitä kuitenki hääty löytyä följystä. Jos olen oikheen käsittäny asiat sielä makshethaan parempaa tiimapalkka monikielisille ja vähän vielä extra niile jokka puhuvat meän kieltä. Innostaa nuoria työntekijöitä.

  46. ingen expert skriver:

    Ruben: Folk vallfärdar inte till Ikea för att prata, varken svenska, finska eller meänkieli. Språkkunskaperna avgjorde inte Ikea-etableringen. Winsa: Personligen har jag både varit öster om gränsen, har en hel del vänner där och talar alla tre språk som diskuteras här i tråden. Har heller inget emot folk varifrån de än kommer. Tycker dock att flerspråkighet och gränssamarbete har blivit den enda vägen för många. Vill att diskussionen breddas. Pöhnäs inlägg är ej värda att kommentera!

  47. Sixten Johansson skriver:

    Till ingen expert: Det gläder mig att du också har vänner i öster och talar alla tre språken som diskuteras. Håller med om att diskussionen bör breddas. Men jag tror faktiskt att om resurserna används klokt kan man bygga en kärna av kompetens just kring tvåspråkigheten och kontakterna över gränsen. Det är en osynlig resurs som knappt har utnyttjats. Det skulle gå att göra Haparanda-Torneå till Tornedalens motor och Nordkalottens nav, vilket skulle skapa även andra jobb än de språkcentrerade.

  48. Ruben skriver:

    Ingen expert: Inte kommer man och handlar för att snacka ett visst språk. Men ska man handla gör man det om det är enkelt att förstå och man får service på det språk man behärskar bäst. Ikea hamnade i haparanda för att de många språken kan ge service till människor från flera språkområden.

  49. Birger Winsa skriver:

    Jag tror att Ruben har en point i detta med Ikea som kan beaktas. Minst 70% av kunderna lär vilja tala finska/meänkieli. Det språk som personalen talar med kunderna kan ha betydelse för omsättningen.

  50. Sixten Johansson skriver:

    Om vi grälar mindre och tipsar mer om smått och stort kan vi hjälpas åt att förbättra andan i Tornedalen och gynna utvecklingen. Innan fältet stängs för vidare kommentarer vill jag tacka alla som har skrivit, inte minst Salakaataja, som undrade varför jag var så negativ. Jag började fundera och påsken blev något av en vändpunkt i livet. Vad språk kan ge är en hjärtefråga för mig. Cementeringen av meänkieli var som att få händerna bakbundna, men äntligen kan jag se nya strategier och möjligheter.

  51. pöhnä skriver:

    Ennenko menevät lunkat kini hääty hunterata että onkos mithään oppinut ko on diskuterattu, vain kävikos niin että taas sai toisile sanoa? Mikäs Sixtenin sai sinna cementtiläjhään alunperin olis mukava kuulla.
    Näistä 150 eri mielipitheestä opin kuitenki että meilä on tälä nelja eri kultturia, mihinkä sisälty neljä eri kieltä. Jos pystythään kaikki kulturit arvostahman niin tulle helpompi asua ja trivastua alhueella. Missä ihimiset trivastuvat sielä kans on sitten pohja kehittää muitaki asioita.

  52. ingen expert skriver:

    Ruben: Kanske med en dåres envishet hävdar jag fortfarande att språket inte avgjorde Ikeas placering i Haparanda. Vill avslutningsvis poängtera att jag också tror att gränssamarbete kan ge och gett fördelar/förtjänster och även kan skapa jobb. Men jag anser också att det i Haparanda blivit en alltför ensidig fokusering på att det är gränssamarbete som ska locka hit företag. Dessutom tror jag att språkets betydelse övervärderas. Tack för mig i denna fråga.

  53. Sixten Johansson skriver:

    Pöhnä vill veta varför jag från början hamnade i cementhögen… Mycket kort: På 90-talet ville jag att vi skulle arbeta ihop med sverigefinnarna, för vårt språk och problemen är i grunden desamma. Andra ville att meänkieli skulle ses som ett eget språk, för det ger mer status, erkännande och pengar. Deras linje vann: genom lag cementerades meänkieli som ett eget språk. Då måste man löpa linan ut och konstruera ett skriftspråk. Det går, men få ser någon vinst av det. Vi måste hitta fler vägar.

  54. Språklig skriver:

    Den som kan meänkieli bara någorlunda gör sig förstådd överallt i Finland.Dessutom är det en bra inkörsport till att lära sig det konstruerade finska standardspråket för den som känner för det.

  55. Sixten Johansson skriver:

    Jag kan säga så här till Språklig (154): Okej, du har rätt på det ytligare planet. Med större utrymme skulle jag kunna förklara vilka problemen är, men det förbättrar inte vår sak eller andan i Tornedalen. Det är meningslöst att hacka på betongen och det ger inte mycket om vi gräver ner oss i detaljfrågor om termer eller historia eller vilket som var viktigast för Ikea. Nu gäller det att se framåt på de möjligheter som finns och alla inser ju vikten av att höja toleransen och förbättra andan.

  56. Sixten Johansson skriver:

    Ett munspel ger mycket, ett piano kan ge mer. Det är jobbigt att lära sig spela, men du kan alltid lyssna på bra musik. Du som vill lära dig mer: läs bra skriven finska! Skriftspråket är en plattform för alla, inte ett hinder. Svenskan är grus och småsten, finskan är stora stenar lagda i rad. Du som börjat förstå finska har en djupare sjö framför dig än du kan ana. Läs orden tyst, ett i taget, se hur de länkas till varann, försök känna den tanke de väcker. Läs så t ex Risto Anderssons text 94.