Mässa på meänkieli i Uleåborg

ULEÅBORG: Karjasilta församling kommer under söndagen arrangera den första meänkielimässan i Uleåborg.

Det handlar om en vanlig gudstjänst där texter och böner har översatts till meänkieli, skriver Kaleva.

Enligt pastor Satu Kreivi-Palosaari har mässor på meänkieli varit efterfrågade.

Hon själv har kunskaper i meänkieli. Den meänkieli som kommer att användas är den som används på den finska sidan av Tornedalen.

Publicerad i Haparanda, Svenska Taggar: , , , ,
28 kommentarer om “Mässa på meänkieli i Uleåborg
  1. Sixten Johansson skriver:

    Det är utmärkt att man här förklarar vilken sorts meänkieli man menar. Oftast används ordet på så vis att det kan innefatta nästan vad som helst. Det finns inga problem när det gäller det talade språket som används på finsk sida och det som talas t ex av prof. em. Henning Johansson från Soppero. Problemen uppstår när två språk blandas och man vill distansera sig från respektive huvudspråk och skapa ett eget skriftspråk av blandningen – dessutom truga på andra detta och lära ut det till barnen.

  2. Stig Aspholme skriver:

    Svenskan är ett blandspråk mellan tyska, engelska, franska, holländska, italienska, spanska m.fl. Nya ord tas till svenskan från andra språk hela tiden och svenskarna trugar sina barn till att lära sig detta blandspråk (87% lånade ord). Detta skulle inte vara fel, men att låna till meänkieli från svenska låneord, nä det går icke! Men om vi däremot lånade från finskan, så skulle det vara ok. Här lyser ett förakt rakt igenom.

  3. Sixten Johansson skriver:

    Det finns inget förakt i det som jag försöker klargöra. Alla språk är blandspråk. Talade språk har alltid mötts och alltid blandats. Vid en viss tidpunkt i historien har stater bestämt sig för att utforma ett gemensamt skriftspråk. Det är det som lärs ut, det är det som myndigheter använder och det som böcker och tidningar skrivs på. Om man vill skapa ett nytt skriftspråk måste man noga analysera vilka problem det orsakar och vad man kan vinna. Finskan och svenskan har redan färdiga skriftspråk

  4. Genocid a la sued skriver:

    Svenskan har vuxit fram närmast organiskt.Det är först nu på 2000-talet som statsmakten bestämt att språket i landet är svenska.Märkligt nog.Våra finskugrisktalande laxfångstmän fick ju i slutet på 1700-talet finansiera den Svenska Akademien. Där kan man tala om kulturflummare som lade beslag på hårt arbetande kväners pengar.
    Det konstruerade finska språket tillverkades av några finlandssvenskar innan det fanns något fritt land.

  5. Sixten Johansson skriver:

    Historien är intressant, men saknar betydelse när vi ska förhålla oss till dagens realiteter. Redan när vi gamlingar gick i skolan fanns obestridligen ett svenskt skriftspråk och ett finskt skriftspråk (som är vida överlägset det svenska systemet). Det är den verklighet som vi måste förhålla oss till. Sedan förändras språk olika och styrs olika hårt: Om t ex ”Folkmord på svenskt vis” vill bli tagen på allvar av franska läsare tvingas han rätta 6 detaljer i de 4 orden. Önsketänkande hjälper inte.

  6. Enok Nitti skriver:

    Märkligt att man kan ha en signatur som betyder folkmord på svenskt vis låt vara att det är felstavat. Förolämpande mot Sverige. Det är argument som en viss Benedictus Bothniensis brukar använda.

  7. Genocid a la sued skriver:

    Jag kan inte franska men för många år sedan talade jag med en fransos om vår språksituation och då sa denne just detta. Jag har tänkt på det där många gånger och kommit fram till att det är just vad som har hänt oss. För övrigt är läget det samma för bretagnskan, occitanskan, baskiskan och tyskan i Frankrike. Det råder helt enkelt ingen konjunktur för mindre språk.

  8. Genocid a la sued skriver:

    Det är egentligen bara Schweitz som förhåller sig civiliserat i sina språkfrågor.

  9. Genocid a la sued skriver:

    Äntligen uppmärksammades min provokation.Det behövdes en folkskollärares argusögon för att göra det.Nu kan vi starta ett meningsutbyte om sanningshalten i påståendet. Jag kommer ochså att byta signatur efter det här.

  10. Sixten Johansson skriver:

    Många i Tornedalen tror att Finland har en sträng språknorm på samma sätt som Frankrike och Island, men så är det inte. Det finska skriftspråket är genialt därför att man med det kan teckna alla dialekter och alla svenska och internationella lånord. Men uttalet påverkas då: alkoholi, historia uttalas ”finskt”. Många tornedalingar skulle inte acceptera det. ”alkkuhooli”, ”histuuria” uttalas svenskt, men skriftbilden kommer att störa stavningen av motsvarande ord i svenskan. Dilemmat är olösligt.

  11. Janne Johansson skriver:

    att ni orkar,, detta kommer att dö om några år då vi lämnat jordelivet,, inga ungdomar bryr sig inte och tycker detta är skämmig sen slängs det med år och annat,, varför denna helt ointressanta kamp om vem kan slänga fram mest fakta,, får man ett pris?

  12. Sixten Johansson skriver:

    Janne, du har helt rätt i sak. Själv vill jag bara sprida lite information om vad språk är och sticka lite hål på önsketänkandet kring språket och minoritetsfrågan. Det finns ju faktiskt en förening som officiellt företräder tornedalingarna, alltså även dig och mig, och som de senaste 15 åren har försökt bygga en gränsmur mot Finland på basis av okunskap och isolationism. Rätt mycket pengar har gått till olika projekt och frågan är hur mycket som egentligen använts klokt och gagnat de unga.

  13. Birger Winsa skriver:

    Pasturi Satu Kreivi-Palosaari tekkee hyvvää työtä sekä meänkielen ette suomen kielen puolesta koko Pohjoiskalotissa. Kun vahvistethaan meänkieltä molemin puolin väylää sillon sekä suomi ette saameki vahvistuvat Ruottissa ja Norjassa. Kielet liikkuvat ekolokiissa, kun tekkee jotakin yhele kielele se saapi vaikutuksia muilekin kielile. Samanhan se raamattuki sannoo, ette sen mitä tehet yhele imisele sie tehet muilekin. Samankaltainen on periaate kielhiinki.

  14. Sixten Johansson skriver:

    BW skriver att om något bra görs för ett språk på Nordkalotten hjälper det även andra språk, t ex samiskan. Mycket beror på språkens inbördes status. En rolig sak är att samiskan, som har en mycket stark ställning i Nordnorge, nu har blivit riktigt het även i Finland, mycket tack vare två unga samiska kvinnor, som nu för andra säsongen i finsk TV sätter känslorna i svallning. Ibland mycket vågat, oftast mycket roligt. Just så och på många andra sätt måste vi bearbeta statussynen och självbilden.

  15. Genocid a la sued skriver:

    Kolla vad som görs för rätiskans situation i Schweitz och jämför hur det är hos oss.
    Ännu på åttiotalet verkade det vara tämligen pyrt för de baltiska staternas frihetssträvanden.Men deras kamp har väl lönat sig.Eller?

  16. Hakkaamaton Halkopinontausta skriver:

    Kolla rätiskans situation i Schweitz och jämför med hur det är med meänkieli.
    De baltiska staternas frihetskamp låg pyrt till ännu på åttiotalet.Det är väl något bättre nu.
    Eller?

  17. Sixten Johansson skriver:

    Väster om älven är den gamla finskan i stort sett död eller stelnad, försvenskad. Öster om älven är den stark, fungerande, livaktig, inte minst bland de unga! Den förening som för vår talan har under de senaste 15 åren styrts i en allt mer extrem, isolationistisk riktning, byggt en ny gränsmur – tvärtemot vad idealisterna ville. Föreningen har föryngrat sig, så extremismen ser ut att leva vidare. Den som vill att våra pengar används klokt och bygger en framtid bör syna situationen med argusögon.

  18. Enok Nitti skriver:

    Sixten tala gärna klarspråk vilka tornedalstalibanerna är så att vi som inte är så insatta vet vilka vi har att göra med.

  19. Sixten Johansson skriver:

    Föreningen som är remissinstans i frågor om tornedalingarna och meänkieli heter STR-T och har sitt säte i Aapua. Den grundades för 30 år sedan av idealister, som gjorde mycket för att höja det talade språkets status – ett led i arbetet var att skriva. Sedan slutet av 90-talet har andan styrts i allt mer extrem riktning: meänkieli måste ses som ett eget språk (för det ger mer pengar). Flertalet medlemmar är säkert i god tro, men alltför överseende och blåögda för att vilja se vart det bär.

  20. Stefan H Ericson skriver:

    Det vore intressant att få källhänvisning till Aspholmes uppgifter om det inflytande andra språk har haft på svenska språket och de 87% han anger. En källhänvisning skulle göra inlägget mer trovärdigt.

  21. hitoditvandrare skriver:

    Fint att det har ordnats gudstjänster på meänkieli både i Luleå Sverige och Uleåborg Finland. Jag var själv med och firade mässa på meänkieli i Luleå och det var verkligen högt uppskattat. Synd att det inte ordnas något liknande här i Haparanda! Här borde det ju ändå finnas mer meänkielitalande än i ovannämnda kommuner. Personligen tycker jag att det är fint att få vara delaktig i och möta olika språk och kulturer som samexisterar här i Norrbotten även genom att fira gudstjänst.

  22. Kukkola skriver:

    Att ni bara orkar tjafsa om språken. Låt nu oss som pratar tornedalsfinska fortsätta att prata det som vi alltid gjort, utan ordböcker och grammatikböcker. Låt sen finnarna ha sin riksfinska ifred. Det är ändå det viktigaste att vi pratar/skriver svenska vid tillfällen när viktiga beslut fattas.

  23. Hakkaamaton Halkopinontausta skriver:

    Till den som frågar efter källor till de svenska
    orden vill jag rekommendera Nationalencyklopedins
    ordböcker.Köp läs och sätt igång och räkna.

  24. Sixten Johansson skriver:

    Jag instämmer i det som Kukkola och hitochditvandrare skriver. Som gammal yrkesman vill jag bara upplysa om hurdan den faktiska språksituationen här är och peka på att problemen med det nya skrivna språket aldrig har belysts. Man måste också förstå vad som är väsentligt – t ex status – och vad som är oväsentligt – t ex historien och situationen i andra länder. Sedan är det väl också intressant hur våra pengar används – i alla andra sammanhang brukar man granska sådant.

  25. Hakkaamaton Halkopinontausta skriver:

    SJ.Dina åsikter är väsentliga alla andras är oväsentliga.

  26. Sixten Johansson skriver:

    Det är omöjligt att alltid uttrycka sig exakt om man vill säga något väsentligt på ett begränsat utrymme. Jag försöker koncentrerat berätta vad jag som en mycket kompetent språkarbetare ser som det väsentligaste och vad jag ser som mindre väsentligt och på så sätt ge vägledande information om de här frågorna, som nästan inte alls har belysts de senaste 15 åren. Var och en får bedöma om det som jag skriver kan stämma eller verkar stämma med den egna erfarenheten. Den bedömningen är inte min sak.

  27. Fd-Bybo skriver:

    Ja, alla språk är blandspråk, mer eller mindre. Ett av de mest blandade är engelskan, som har starka inslag av latin, franska, gammal anglo-saxiska och skandinaviska. Folket i Europa har blandats om och om igen över årtusenden. Det är en sak, men att artificiellt försöka skapa ett nytt officiellt blandspråk som talas av ett fåtal, och troligen försvinner med nuvarande generation av talare, är något helt annat. Det är en återvändsgränd, eller fälla som gillrats av den svenska överheten.

  28. Enok Nitti skriver:

    Ett exempel på ett fornnordiskt lånord i engelskan är skweel som betyder skrika, på Kalixbondska heter det skwela. Är det någon som tror att kalixborna har lånat ordet från engelskan?