Nu är årets nyordslista här

TORNEDALEN: Årets nyordslista har sammanställts av Språkrådet i samarbete med Språktidningen.

Nyordslistan innehåller ett urval av av ord som tillkommit eller etablerat sig i svenskan det gångna året.

Många av de nya orden är kopplade till nyhetshändelser, som exempelvis hästlasagne, budgetstup och nagelprotest.

– Vi skapar och lånar ständigt in nya ord till svenskan. Det är nödvändigt att kontinuerligt fylla på ordförrådet, eftersom omvärlden hela tiden förändras och vi måste kunna prata om nya fenomen, säger Per-Anders Jande, nyordsansvarig på Språkrådet.

Under 2013 märktes bland annat 5:2-diet, e-cigarett och bjudkaffe. I och med att vi är uppkopplade i en allt större utsträckning uppkommer många nyord. Några exempel är selfie, mobilmissbruk, rutkod och betalskugga.

– Nyorden berättar mycket om den tid vi lever i och om språkliga trender. I nyordslistan finns också många ord som visar på språklig kreativitet, säger Anders Svensson, nyordsredaktör på Språktidningen.

Några av de mer kreativa ordbildningarna i årets nyordslista är klicktivism, satsig och nätvandra.

Publicerad i Haparanda, Kalix/Överkalix, Övertorneå, Pajala, Svenska Taggar: , , ,
9 kommentarer om “Nu är årets nyordslista här
  1. My skriver:

    Språket förändras efter den tid vi lever i. I svenskan tar vi in många ord från engelskan till exempel ”selfie” och ”embrejsa” som lär vara nyord enligt ett reportage i Nordnytt igår. Själv bor jag i den kommunen i Norrbotten som är det starkaste fästet för meänkieli. Jag hör nya svenska ord i meänkieli nästan dagligen, som betonas på finska eller får ett -i efter. När jag växte upp i Tornedalen på 60-70 talet var det tornedalsfinska utan svenska ord som talades.

  2. Sixten Johansson skriver:

    På 60-talet var de svenska inlånen inte många. De flesta
    användes just som tillfälliga lån fast de var ganska bestående.
    Sedan dess har nästan allt hämtats från svenskan. Även svenskans
    meningsbyggnad slår starkt igenom numera. I det talade språket
    spelar det kanske ingen större roll, men strävandena att skapa
    någon sorts officiell skriven blandform av finska och svenska kan
    jag inte se nyttan och värdet av. Finskan är ett mycket rikare
    språk än svenskan, men alla verktyg behöver ju
    underhållas.

  3. Leif WC Stol skriver:

    Hej både ”My” och ”Sixten J”… Frågetecken är följande; ett ”språk” ”lastibiilin hytti fuudrasi daaglisen ööversyynin”. Skymf för både finska och svenska språket anser jag! Och, helt rätt Sixten, finskan är ett mycket rikare språk än svenskan.

  4. Sixten Johansson skriver:

    Så är det, Leif! Frågetecknen blir många och egentligen stavar du nog din mening fel enligt de officiella skrivna meänkielinormer som väl kommer så småningom, eftersom b, d och g inte anses existera i språket. De bokstäverna är alltså obekanta här i Sverige och inte vet jag hur en stackars finne framöver ska lära sig att inte längre skriva ”banaani”, ”dromedaari” och ”galaksi”, som han har lärt sig i skolan.
    Nej, nu ringer det på min handfon! Alltså på min nyordiskt meänkieliska ”käsifooni”…

  5. Pöhnä skriver:

    Meän kielessä on vanha sanonta mitä aika ei ole muuttanu
    ”älkää te höpöttäkää”.

  6. Rantojen tallaaja skriver:

    Ord avlyssnade i YLEs radio och tv sändningar:live,livenä,sautpox,kenre,sloukan,operaatio,tokventsöös,framile,överi,ponkata,aastriimi,skenaario,präänti,päänti,fyrkka,hima,kiti,imako.Siinä hän oli lastipiilinhyttiä kerraksi.

  7. Så här skall det vara skriver:

    Pöhnä: Har alltid hört ”älkää nyt svammlako”

  8. Sixten Johansson skriver:

    Finskan är unik på så vis att man tillfälligt eller
    permanent kan både tala och skriva lånord från hela det
    internationella ordförrådet och dagens engelska utan att systemet
    börjar brytas sönder. Detta går inte i svenskan och inte med
    blandsvenska. Pöhnä citerar ”ett talesätt som tiden inte har
    förändrat (Svamla inte)”. Med all respekt för hans vackra finska:
    När han och jag var unga sa oss vår inbyggda grammatik att man
    säger ”älkää höpöttäKÖ”. Tidens tand har alltså bitit även i Pöhnäs
    tunga.

  9. Pöhnä skriver:

    Zappasin viime viikola ja tuli suomen tv:stö 1950-luvula
    tehty ohjelma keskisuomesta. Vanhat miehet pratasivat täyttä
    meänkieltä, elikkä sitä vanha suomen kieltä joka sitte jäi meile
    taltheen tänne Tornionlaakshoon.