Regeringen vill stärka undervisningen i meänkieli

TORNEDALEN: Skolverket har fått i uppdrag att genomföra förstärka tillgången på lärare i nationella minoritetsspråk.

På uppdrag av regeringen med  integrationsminister Erik Ullenhag i spetsen har man nu gett Skolverket i uppgift att utbilda fler lärare i våra svenska minoritetsspråk.

Idag har de nationella minoriteterna har idag svårt att få modersmålsundervisning eftersom det råder brist på lärare i minoritetsspråken. Det handlar om romani chib, finska, meänkieli och samiska, som enbart finns på tre lärarutbildningar i Sverige, Stockholms universitet, Södertörns högskola och Umeå universitet.

Planen med torsdagens uppdrag är att trygga tillgången på lärare på kort sikt. Det kan exempelvis handla om att validering av kunskaper, tillgodoräknande av tidigare utbildning, distansundervisning och deltidsstudier parallellt med ordinarie arbete.

– Språket är en viktig del av identiteten för våra nationella minoriteter. Det är därför angeläget att stödja minoritetsspråken så att de hålls levande. För detta krävs dock fler lärare i samiska, meänkieli och finska, säger integrationsminister Erik Ullenhag i ett pressmeddelande.

Publicerad i Haparanda, Övertorneå, Pajala, Svenska
19 kommentarer om “Regeringen vill stärka undervisningen i meänkieli
  1. staffan skriver:

    Kasta inte pengarna i sjön, satsa på bättre svenska och engelska istället. Att låsa fast folk i denna språkfälla ger inga jobb!

  2. Pankkukruunu skriver:

    Detta är bara ett spel för galleriet. Om de verkligen ville en fortlevnad för vårt språk borde de se till att vi fick mer radiotid. Nu är det ju tvärtom. Om svenne har något kattdop på gång nog tas tiden till det från meän-radio. Hycklare är vad dom är.

  3. Happisbo skriver:

    Man måste behärska sitt modersmål för att lära sig andra språk!

  4. Stig Aspholme skriver:

    Äntligen en riktad satsning från Regeringen till ett språk med anor från tidig medeltid, som riskerar att urholkas p.g.a. just bristen på kunniga lärare. Joben kommer, när man slutar förneka sitt kulturarv och börjar marknadsföra den.

  5. Sixten Johansson skriver:

    Det är inte så allvarligt, Staffan. Jag vill minnas att det handlar om max 150 elever, de flesta på lågstadiet, som utanför schemat får modersmålsundervisning ca 1 timme/vecka. Egentligen krävs grundläggande kunskaper i språket, men de flesta har inte det. Om intresset räcker kan de väl lära sig ett hundratal finska ord och det hjälper dem kanske att känna sig lite mer hemma i byn och så småningom lite mindre utanför i jaktlaget. Några större förändringar är inte att vänta och få önskar sig såna

  6. Arbetare skriver:

    Onödig slöseri på konstgjord rotvälska.

  7. Janne Johansson skriver:

    Detta minoritetsspråk har duktig lobbyister. Både på gott och ont.

  8. Äldre kvinna skriver:

    Det är bara få som talar ”meän kieli”. Jag pratar Tornedalens dialekt ,som de flesta här .Det vore mer nytta att lära riktig finska och svenska. Är de dumma där på riksdagen som ger pengar till sådant svammel som ”meän kieli” .Det finns viktigare saker att hjälpa .

  9. Stig Aspholme skriver:

    Ni föraktar dem som dagligen sitter och arbetar fram ord ifrån det förflutna för att förbättra och vitalisera språket, ni talar som om ni visste allt om det som rör Meänkieli. Det behövs än större och riktade satsningar för att ro i land med att rädda Meänkieli.

  10. Pankkukruunu skriver:

    Arbetare. Vad kallar du det svenska språket? Sian saksaa? Rotvälska kommer från det tyska ordet Rotwelsch.

  11. Onödig svenska skriver:

    Mina barn gick 5-8 år med undervisning på engelska. De skulle ha fått enbart engelska om det hade funnits sådana skolor. Svenska lär de sig på skolgården och via tv, samt några timmar/veckan. Svenska behövs inte som Purfinnarna säger. Tyska och spanska lärde de sig som extra språk hyfsat. Engelska, franska, tyska, kinesiska, arabiska och ryska är världsspråken. Svenskan tillhör det förgångna.

  12. realist skriver:

    Ja nog är detta ett fullständigt svammel!.
    Det ska ju t.o.m öppnas dagis för meänkieli i Pajala.
    Det tenderar att bli mer och mer svammel i dagens skolor. Nä vi bor i Sverige och ska prata svenska!.

  13. Sixten Johansson skriver:

    Mycket möjligt att svenskan gradvis bryts ner och svengelskan tar över. Status styr språkvalen. Engelskans dominans är olycklig. Det är synd om resterna av finskan i Tornedalen försvinner, för finskan är i grunden ett rikare och intressantare språk än svenskan och har kraft att stå emot engelskan. Visst borde barnen få veta mycket mer om Tornedalens historia, kulturer och olika språk, men för det skulle lärarna behöva breda och djupa kunskaper. Det har varken de eller flertalet meänkieli-ivrare.

  14. realist skriver:

    Ja nog kan det vara bra för barnen att lära sig om Tornedalen men nog är det väl att ta i med att predika meänkieli redan från dagis.
    Nä riktigt svammel!!!
    Lär baren svenska och hyfs så dem klarar vuxen livet.

  15. Onödig svenska skriver:

    Pajala skall öppna förskoleavdelning. När tjänsten som förskollärare annonserades ut var det bara krav på finska. Själv menar jag att både svenska och finska tillhör det förgångna. Engelska blir som latinet i äldre dagar. Ju bättre man kan engelska desto bättre framgångar. Svenska kan man som meänkieli förr i världen lära sig på skolgården, hemma och via tv. Film är förstås på engelska, men det är ju textat på svenska. Jag har hemma utan textning när jag ser på engelska filmer. Men fi går bra.

  16. Sixten Johansson skriver:

    Individer och folk har i alla tider lånat ord, blandat och bytt språk. Visst skulle våra barnbarnsbarn kunna klara sig med enbart engelska. De skulle vinna en del, men förlora annat: nycklar till det förflutna. Om man nästan gratis eller via studier kan lära sig två eller flera språk väl (och hålla isär dem) får man en rikedom, ett djup, distans till enspråkskulturen, andra sätt att se och tänka. Välslipade språkverktyg biter bäst, men individer och folk väljer ju själva för sig och sina barn.

  17. Onödig svenska skriver:

    Det kan ju tänkas att man förstår bättre sig själv och den kultur man lever i på det språk som talas i närmiljön. Det brukar många entreprenörer och företagare säga vara den viktigaste grunden för entreprenörskap: Känn din kultur, lev i den, simma i den. Kamprad har alltid åkt ekonomi klass för att känna den marknad han lever av. Enkelt liv i vardagen utbildar Kamprad ständigt. Och det verkar ju vara ett framgångsrikt koncept. Jobs sa samma sak. Lev i vardagen för att utveckla intutitionen.

  18. Sixten Johansson skriver:

    Jag tror att entreprenörer, författare och andra nytänkare bör sätta sig väl in i närmiljöns språk och kulturer. Samtidigt måste de våga vara ensamvargar, inte alltför beroende av gillande, tillhörighet, gruppidentitet. Det som vi är helt nedsänkta i ser vi knappast. Andra språk och erfarenheter kan ge den distans som behövs för att se det självklara, det osynliga, och kunna kombinera kända delar till något helt nytt. Vår tid gynnar flockbeteendena, så vi bör stötta ensamvargarna extra mycket.

  19. Enskild eller allmän personlighet skriver:

    Många säger: Alla vet ju att meänkieli/finska är ett skitspråk. Alltså är det så och därför tycker jag också likadant. Jesus talade om en ensam, smal, knagglig skogsstig som gick upp och ner och var krokig. Det är den enskildes väg och den är inte lätt att gå. De flesta kristna och icke-kristna föredrar den kollektiva motorvägen där alla tycker samma sak. Detta är de allmännas väg, ägd av allmänningen.