fbpx
Signaturen ’Utflyttad som längtar hem’ (9/10) är bekymrad över att man som boende i Tornedalen måste kunna meänkieli för att kunna ta sig fram i dess arbetsmarknad. Det skulle kunna betecknas som ett sensationellt påstående om det hade varit sant.
Den förstudie som gjordes på uppdrag av STR-T uppfyller inte rimliga krav på vetenskaplighet. Den var inte heller förutsättningslös vare sig i språkfrågan eller i fråga om statens roll vad gäller skallmätningar och deras omfattning i Tornedalen, skriver Bengt Bucht.
Försvenskningsprocessen var inte ett universalia som drabbade alla tornedalingar lika. Den var diversifierad och det är den diversifieringen som jag hoppas att sannings- och försoningskommissionen skall kunna belysa på ett genomgripande sätt, skriver Tage Alalehto.
Det är fråga om blodsband och markintressen, en kombination som ger obehagliga associationer även om den inte uttalas på tyska. Man behöver inte vara så värst intelligent för att inse att två parallella urfolk knappast får plats i samma område, skriver Karl-Erik Nyström i en replik till Lennart Rohdin.
Min bestämdaste uppfattning har alltid varit och är, att det var närmast en gudagåva att vi tvingades börja lära oss svenska redan från första klass, skriver Reino Larsson, fd. Gränstullmästare.
Lekmannapredikanterna var stockkonservativa, uppmanade till underordning gentemot överheten och påtog sig själva den oinskränkta rollen av andlig och ekonomisk rådgivare för församlingsbon, skriver Tage Alalehto.
De studier som bedrivits under 2000-talet vittnar om att tornedalingen idag är etniskt svensk. Svensk kultur, svensk historia, svenskt språk och det svenska medborgarskapet är utgångspunkten för att tornedalingen idag känner sig som svensk, skriver Tage Alalehto.

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular