fbpx

Allt fler gymnasieelever mister studiestödet

NORRBOTTEN: Drygt sex procent av gymnasieeleverna i Norrbotten fick det gångna läsåret sitt studiestöd indraget på grund av skolk.

CSN, Centrala studiestödsnämnden, uppger i ett pressmeddelande att rekordmånga elever i landet har det senaste läsåret fått studiestödet indraget på grund av ogiltig frånvaro, nämligen  29.600 elever vilket motsvarar 8,7 procent av alla 339.000 elever.

Statistiken visar att andelen med ogiltig frånvaro har ökat på fristående skolor, men är oförändrad på kommunala skolor. Samt att 64 procent av samtliga skolkare är pojkar.

I Norrbotten fick 511 av totalt 8.411 gymnasieelever sitt studiebidrag indraget – det är 0,4 procentenheter mer än året innan.

Av länets kommuner har Övertorneå högst andel elever som förlorat studiehjälpen på grund av ogiltig frånvaro, 18,6 procent, och därefter Pajala, 13,0 procent.

I Överkalix fick ingen gymnasieelev sitt bidrag indraget.

Gymnasieskolorna har till uppgift att rapportera in skolk vid fyra timmars upprepad frånvaro under en månads tid till CSN.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

12 kommentarer på “Allt fler gymnasieelever mister studiestödet

  1. Larsa: Tanken med grundskolan samt gymnasiet är att lära sig litegrann om allting. När du avslutat dina gymnasiestudier så ska du kunna mer än vad dina föräldrar kunde när de var klar för yrkeslivet. Tyvärr så klarar inte dagens elever den matematik som är grundläggande för studier på civilingenjörsprogrammen på universitet. Det gör att universiteten måste gå igenom grundläggande matte för att studenterna ska klara de fortsatta studierna.

  2. Karolina. Tur att en del ”idioter” gick i skolan. Alla läkare t ex. Eller hade du tänkt kurera dig själv när du drabbas av en svårare sjukdom eller åkomma?

  3. Se till att det finns något vettigt att lära sig på lektionerna och inte en massa flum och ovidkommande saker som ingen har någon som helst nytta av i livet så kanske eleverna stannar.

  4. De borde ha en teoretisk skola och en praktisk yrkesskola.
    Där man lär sig arbete genom en handledare.
    Varvat med teori,hur många gånger har man inte hört:”varför behöver jag lära mig detta” ?
    Då fattar man bättre varför teorin är viktig.

  5. Skolk är för obildbara ignoranta idioter som bara vill se skräp-tv, äta junk-food, röka cigaretter, peta på sin smartphone, ha rasistiska åsikter och gå runt å vara allmänt inskränkta och dumma. Och många gör det hela livet med resultatet: ingen utbildning, ingen bra sysselsättning, ingen livskvalité. Men däremot en kraftigt förkortad livslängd. Grattis skolkare!

  6. Och hur ser det ut i Haparanda eller har kommunen hemligstämplat statestiken som vanligt.

  7. Kraven från skolan är för höga för vissa elever. Jag är född med funktionshinder men har lyckats väl genom livet ändå.Jag hade välutbildade föräldrar och fina lärare. Jag är idag leg. rtg-ssk.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans

Skratt och gråt bakom ett nytt läromedel i meänkieli

Enligt Susanne Redebo och Mervi Erkheikki, som har författat och idag lanserar ett digitalt läromedel på meänkieli, har det saknats ett modernt läromaterial för elever med grundläggande kunskaper i språket och som speglar elevernas vardag. ”Vi har under arbetet skrattat

Nu får 23 människor vila igen

Under söndagen kunde återlämnade kvarlevor begravas på Akamella ödekyrkogård 146 år efter att de grävdes upp och fördes bort. ”Det känns som att det blev en fin stund för dem här som nu får återbördas dit de hör hemma”, säger

Haparandas elever välkomnades tillbaka

På Aspstrandens skola välkomnades nya och gamla elever tillbaka efter sommaren av en sjungande lärarkår och ett hjärtligt tal av rektor Jarko Tuisku. 

En skärgårdsälskande sjöräddare med påbrå

Salmisbon Ida Svanberg är nybliven sjöräddare och en av få kvinnliga sjöräddare som finns inom ideella Svenska sjöräddningssällskapet. ”Det känns bra att känna att man kan bidra, inte minst till att fler vågar sig ut i vår vackra skärgård”, säger

Intresset för Norrbotten som turistmål ökar

Med säsongen i hamn har skärgårdsentreprenören Kim Innala goda förhoppningar för turistnäringen i Haparandas skärgård. Han har märkt en ökning av finländska och internationella turister i år, men menar att semestersäsongen gärna kan förlängas för att locka mer sydeuropeiska gäster.

Mirakelkatten Tjabo
Mirakelkatten som kom tillbaka efter fyra år

Katten Tjabo försvann för fyra år sedan i norra Finland, men kom nyligen tillbaka till sina ägare efter att ha upphittats i Sverige. ”Vi trodde att Tjabo var död, men han verkar verkligen ha nio liv”, säger kattens husse Tobias