Svenska elever presterar sämre

PISA 2022 visar att elever i Sverige har försämrat sina resultat i både matematik och läsförståelse.

Den internationella studien PISA som mäter 15-åringars kunskaper visar att de svenska resultaten i matematik och läsförståelse nu är tillbaka på samma nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden.

Undersökningen visar dessutom på en ökad skillnad i resultat mellan grupper av elever med olika socioekonomisk bakgrund.

Regeringen svarade direkt efter att resultaten presenterades att den nu genomför omfattande insatser med fokus på att alla elever tidigt ska lära sig grundläggande färdigheter som att läsa, skriva och räkna.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

6 kommentarer på “Svenska elever presterar sämre

  1. Min dotter utbildade sig till lärare och gick ut med högsta betyg. Glad och högst motiverad började hen sin lärarkarriär. Men efter 3 år slutade hon. Varför? Jo. Stökiga elever som stör undervisningen. Barn som inte har fostrats att respektera varken samhället eller vuxna. Vid samtal med föräldrarna blev föräldrarna aggresiva och det var minsann inget fel på deras barn. Och när hen sökte stöd hos rektorn fick hen höra att hen måste kunna inspirera eleven till att lära sig. Men lärare är till för att lära ut kunskap om olika ämnen. Uppfostran är föräldrarnas ansvar. Till sist sa hen upp sig. Tack för dom studieskulder!

  2. Det talas mycket om att eleverna distraheras av sina mobiltelefoner under skoltid. Samtidigt är det meningen att de ska använda datorer under lektionerna i stället för böcker/papper/penna. Nog distraheras de väl lika mycket av datorerna som av telefonerna? Tyvärr sitter även många lärare och glor på sina datorer under lektionerna, i stället för att undervisa eleverna. Om det nu är meningen att eleverna ska ”arbeta självständigt” kan man ju fråga sig varför de över huvud taget måste infinna sig i skolan. För dem som saknar studiemotivation/självdisciplin blir det ju inte mer gjort i klassrummet än det skulle bli hemma. Så skyller en del de dåliga pisaresultaten på ”pandemin”, fastän det, åtminstone i vissa ämnen, inte undervisas mer aktivt nu än vad det gjorde då …

  3. Tänk så långt bak Skolelever i Sverige har dalat i senaste Pisaundersökningen, jag påstår att det blir än sämre resultat i nästa pisaundersökning. Om man ger sig tid att studera hela listan så ser man att en stor grupp länder som fattas däribland finns just dom länderna som exporterar människor till Sverige. Kan det finnas nåt sammanhang?

  4. Studerade åtta år i realskolan och gymnasiet i Haparanda .En underbar tillvaro under dessa år. Tänk vilken förmån att få lära sej tre språk, tyska, franska och engelska samt mycket annat som berikat mitt liv. Svårt att förstå att dessa, främst grabbar, förnekar sej möjligheten att inhämta kunskaper som gör att man kan få ett drägligt liv. Men, så klart är det jobbigt att anstränga sej, enklare att sitta på sitt feta arsel och klaga.

  5. Inte så konstigt och värre kan det bli. Ta hand om dom lärare som är behöriga så dom stannar kvar och tar hand om våra barn. Dessutom har en del pedagoger som strategi att inte befinner sig inte på arbetsplasen när eleverna ska ha lärarledd undervisning enligt schema. Istället får eleverna jobba självständigt. Vad är det för arbetsmoral? vad gör det med läraryrket och framför allt hur kan det få fortsätta. Covidrestrektionerna som var för några år sedan är borta sedan länge.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Aprilskämt föll inte alla i smaken

Haparanda stads aprilskämt om att ransonera preventivmedel för att öka barnafödandet fick en del skratt, men många ansåg skämtet vara smaklöst och rent av sexistiskt. 

Företagare uppmärksammades på gala

På lördagen den 22 mars hölls Näringslivsgalan i Övertorneå. Utmärkelser som Årets företagare och Årets hederspris delades ut på den välbesökta galan. ”Det här lever jag på länge”, säger Elisabeth Holmgren som tog emot hederspriset. 

Monika ger ranvävning status som kulturarv

Monika Luiksaar Lunds arbete med att skriva en bok om den gamla traditionen i nordkalottområdet av att väva ranor, har uppmärksammats och nu skrivs den tornedalska ranvävningen in i den svenska förteckningen över levande kulturarv. 

Bönder – en utrotningshotad art

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Pesula Lantbruk är en av två aktiva i Haparanda kommun. ”Pappa brukar säga att snart är bönder så sällsynta att folk börjar peka och säga, att titta där går en bonde”. 

Film på meänkieli prisades

Filmen Rörelser fick premiär för inbjudna gäster. Det handlar om den första långfilmen på meänkieli.