Allt fler gymnasieelever mister studiestödet

NORRBOTTEN: Drygt sex procent av gymnasieeleverna i Norrbotten fick det gångna läsåret sitt studiestöd indraget på grund av skolk.

CSN, Centrala studiestödsnämnden, uppger i ett pressmeddelande att rekordmånga elever i landet har det senaste läsåret fått studiestödet indraget på grund av ogiltig frånvaro, nämligen  29.600 elever vilket motsvarar 8,7 procent av alla 339.000 elever.

Statistiken visar att andelen med ogiltig frånvaro har ökat på fristående skolor, men är oförändrad på kommunala skolor. Samt att 64 procent av samtliga skolkare är pojkar.

I Norrbotten fick 511 av totalt 8.411 gymnasieelever sitt studiebidrag indraget – det är 0,4 procentenheter mer än året innan.

Av länets kommuner har Övertorneå högst andel elever som förlorat studiehjälpen på grund av ogiltig frånvaro, 18,6 procent, och därefter Pajala, 13,0 procent.

I Överkalix fick ingen gymnasieelev sitt bidrag indraget.

Gymnasieskolorna har till uppgift att rapportera in skolk vid fyra timmars upprepad frånvaro under en månads tid till CSN.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

12 kommentarer på “Allt fler gymnasieelever mister studiestödet

  1. Larsa: Tanken med grundskolan samt gymnasiet är att lära sig litegrann om allting. När du avslutat dina gymnasiestudier så ska du kunna mer än vad dina föräldrar kunde när de var klar för yrkeslivet. Tyvärr så klarar inte dagens elever den matematik som är grundläggande för studier på civilingenjörsprogrammen på universitet. Det gör att universiteten måste gå igenom grundläggande matte för att studenterna ska klara de fortsatta studierna.

  2. Karolina. Tur att en del ”idioter” gick i skolan. Alla läkare t ex. Eller hade du tänkt kurera dig själv när du drabbas av en svårare sjukdom eller åkomma?

  3. Se till att det finns något vettigt att lära sig på lektionerna och inte en massa flum och ovidkommande saker som ingen har någon som helst nytta av i livet så kanske eleverna stannar.

  4. De borde ha en teoretisk skola och en praktisk yrkesskola.
    Där man lär sig arbete genom en handledare.
    Varvat med teori,hur många gånger har man inte hört:”varför behöver jag lära mig detta” ?
    Då fattar man bättre varför teorin är viktig.

  5. Skolk är för obildbara ignoranta idioter som bara vill se skräp-tv, äta junk-food, röka cigaretter, peta på sin smartphone, ha rasistiska åsikter och gå runt å vara allmänt inskränkta och dumma. Och många gör det hela livet med resultatet: ingen utbildning, ingen bra sysselsättning, ingen livskvalité. Men däremot en kraftigt förkortad livslängd. Grattis skolkare!

  6. Och hur ser det ut i Haparanda eller har kommunen hemligstämplat statestiken som vanligt.

  7. Kraven från skolan är för höga för vissa elever. Jag är född med funktionshinder men har lyckats väl genom livet ändå.Jag hade välutbildade föräldrar och fina lärare. Jag är idag leg. rtg-ssk.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Undersköterskestudenter till undsättning för gosedjuren

Gosedjur med diverse plågor plåstrades om när Övertorneås vård- och omsorgselever besökte två förskolor i kommunen. Detta som en del av Vård- och omsorgscolleges VO-Collegevecka som ska marknadsföra vård- och omsorgsyrken. 

Rekordförsäljning för second hand

Second hand-försäljningen i Sverige omsatte 1,9 miljarder kronor i augusti, visar siffror från Svensk Handel. Det är nytt rekord för en enskild månad. 

Jonas räddade livet på renkalven Lilla My

Jonas Salmijärvi upptäckte att en renvaja med sändare inte längre rörde sig i skogen. Han fann den död med en liten renkalv som sprang runt den. Till slut lade Jonas Salmijärvi en lasso på kadavret och när renkalven lade sig

”Ingenstans så bra som här”

Anstalten i Haparanda jobbar med att ge de intagna meningsfull sysselsättning. Det får de genom snickeriverksamheten som tillverkar allt från grillplatser till utebastu. ”Allt görs från grunden”, säger Mikael Lind som är en av ledarna vid snickeriet.