I Sverige lever vart åttonde barn i ekonomisk utsatthet 2025. I Haparanda är siffran värre. Här lever 310 barn i fattiga förhållanden, vilket motsvarar vart femte barn i kommunen.
Det är Rädda Barnen som i sin barnfattigdomsrapport 2025 har presenterat siffror där 276 000 barn i Sverige lever i fattigdom, vilket motsvarar vart åttonde barn. Rapporten visar att antalet barn som lever i fattigdom har ökat, och anledningarna är flera enligt Helen Nilsson, gruppchef Rädda Barnen, Region Nord.
– Det är flera samverkande faktorer. Stigande matpriser i samband med inflationen, men även ränteläget som har inneburit hyreshöjningar för många familjer som lever med små marginaler. Parallellt med att socialförsäkringssystemen inte har hängt med, säger Helen Nilsson innan hon fortsätter:
– Vi har inte sett någon uppräkning av barnbidraget, underhållsstödet eller bostadsbidraget. Det har inte följt med, så trygghetssystemen som samhället erbjuder har urholkats.
Svårt att klara grundläggande behov
Definitionen för barnfattigdom i Rädda Barnens rapport är att barnen lever i familjer med så låg ekonomi att de inte kan tillgodose sina grundläggande behov. Det kan handla om att familjer inte har råd med näringsrik mat, kläder eller att barnen inte kan delta i fritidsaktiviteter och föreningsliv med sina kompisar.
Här finns det mycket som kommunerna kan göra enligt Helen Nilsson.
– Vi har ett antal nationellt formulerade rekommendationer. Det är att införa avgiftsfria allmänna fritidshem, kommunen ska erbjuda stöd till mötesplatserverksamhet, avgiftsfri kulturskola och kollektivtrafik, men även avgiftsfri skola, säger Helen Nilsson innan hon fortsätter:
– Många kommuner lever efter den principen, men många gånger är det en hel del dolda kostnader. Det kan vara alltifrån matsäck till frukter som barnen ska med sig emellanåt.
Haparanda sex procent över rikssnittet
Enligt rapporten ligger rikssnittet på 12,9 procent. Fyra av Norrbottens kommuner placerar sig över rikssnittet. Överkalix 13,6 procent, Jokkmokk 14,7 procent, Övertorneå 14,9 procent och värst är läget i Haparanda med 19 procent. Vilket motsvarar att 310 av kommunens 1629 barn lever i ekonomisk utsatthet.
– Haparanda är en kommun som under en lång tid har haft en hög arbetslöshet. Och det är klart att det följer med. Arbetslösheten bidrar till den här utsattheten, säger Helen Nilsson.
Kommunalrådet Janne Lind (C) beklagar resultatet och menar att kommunen behöver gå in med fler åtgärder för att ändra situationen.
– Norrbotten ligger lägst i landet. Men Haparanda sticker ut i Norrbotten och det är tråkigt. Vi måste in med mer åtgärder för att arbeta med att förändra det här.
Konkret handlar det bland annat om att få in fler arbetstillfällen i kommunen.
– Det viktiga är att föräldrarna får jobb. Det är jobben som ger pengar in till familjens kassa, så att det är att få hit fler arbetstillfällen. Vi behöver få mer konkurrens så att vi får upp lönerna och att man får heltidsjobb. En annan viktig grej är utbildning att alla går ut skolan och vidare till gymnasiet och tar examen där, det är en viktig skyddsfaktor, säger Lind innan han fortsätter:
–Men även att ha låga avgifter inom fritids och kulturaktiviteter. Det ska inte vara en pengafråga, om man har råd eller inte råd att idrotta säger han.
Hur ser du på rekommendationerna från Rädda Barnen kring exempelvis gratis fritidsverksamhet?
– De jobbar med det inom barn- och ungdomsnämnden, och det kommer att komma förslag om det i närtid. Det är viktigt att de som har låga inkomster då också ska få låga avgifter. Alla får avdrag idag men det kommer att gynna de med lägst inkomster mest eftersom att de kanske hamnar under så att de inte behöver betala någonting, säger Janne Lind.
