fbpx

En sannings- och försoningskommission är nödvändig

Svenska Tornedalingars Riksförbund-Tornionlaaksolaiset svarar på debattartikeln ”Vi har inte känt oss förtryckta” som publicerades i Haparandabladet 12 maj 2020:

När styrelsen för Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset, STR-T, och Met Nuoret begärde att Regeringen skulle inrätta en sannings- och försoningskommission om övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset 2016, lämnade styrelsen för Tornedalingar i Uppsala in en skrivelse till STR-T och kulturdepartementet där man tog avstånd från en sådan kommission. STR-T besvarade den skrivelsen i november 2016. Eftersom argumenten i den här debattartikeln i stort är desamma som i ovannämnda skrivelse blir även det här svaret i stort sett detsamma som 2016.

Debattartikeln hävdar att: ”I berättelsen om statens roll i Tornedalens 1900-talshistoria förekommer inslag som är verklighetsfrämmande.”

Det är anmärkningsvärt att debattörerna kritiserar enskilda skribenters bilder av det historiska förloppet som väldiga överdrifter och nidbilder som hör hemma i myternas värld. STR-T är av åsikten att det är bra att alla bilder förmedlas och välkomnar alla inslag i debatten.

Debattartikeln hävdar också att ”…det finns en annan historiesyn bland expertis och bland tornedalingar”. Det vore intressant att veta vilken ”expertis” som avses. Är det månne författarna själva? Är det därför titlarna är med? Det är inte ovanligt att minoriteter som utsatts för övergrepp har olika upplevelser av det skedda beroende på många olika omständigheter. STR-T har aldrig hävdat att samtliga som kallar sig tornedalingar, kväner eller lantalaiset skulle ha varit utsatta för övergrepp. Många vittnar till exempel om goda erfarenheter av vistelsen i arbetsstugor.

Icke desto mindre är STR-T av den bestämda uppfattningen att en försoning och upprättelse av de övergrepp som skedde på ett antal områden under 1800- och 1900-talen är nödvändig. Vilka var de bakomliggande idéerna och krafterna? Exempel på övergrepp är försvenskningsprocessen i form av internat, arbetsstugor och språkbad samt rasbiologiska undersökningar i form av skallmätningar som till och med kan ha fortgått efter andra världskrigets slut.

Det finns än idag människor som är sanningsvittnen till alla delar av dessa övergrepp. Att förneka dessa händelser är att frånta individer deras upplevelser och återigen begå övergrepp. Övergreppen som skedde har under historiens gång upplevts av enskilda individer och traderats vidare till senare generationer. Dock har tornedalingar, kväner och lantalaiset inte drivit dessa frågor utan funnit sig i den diskriminering och marginalisering som pågått under historiens gång. De valde att i det tysta finna sig i försvenskningsprocessen med följd att de fogade sig i undanträngandet av den egna språkliga och kulturella identiteten.

I arbetet med att revitalisera meänkieli är det viktigt att synliggöra övergreppen då det på ett tydligt sätt skapar en förståelse för varför meänkieli och kulturen inte ansetts ha betydelse för kommande generationer och varför språket inte överförts.

Författarna till debattartikeln avslutar med: ”Vi menar, till sist, att vår förbundsstyrelse på oklar och delvis osann eller tillrättalagd historisk grund bedriver etnopolitik med en argumentation som brister i perspektiv, distans, och proportioner.”

Årskongressen är STR-T:s högsta beslutande organ. Begäran om en sannings- och försoningskommission är ett demokratiskt beslut fattat av årskongressen. Det är också på en sådan kongress medlemmar kan göra sina röster hörda.

Regeringen beslutade den 19 mars 2020 att inrätta en sannings- och försoningskommission för granskning av kränkningar och övergrepp mot tornedalingar, kväner och lantalaiset. Nu är alltså sannings- och försoningskommissionen ett faktum och det får bli dess uppgift att utreda vad som faktiskt har hänt i historisk tid.

Kerstin Salomonsson, ordförande
Börje Rytiniemi, vice ordförande
Tapio Kostet, kassör
Göran Johansson, styrelseledamot
Kurt Kalander, styrelseledamot
Niklas Martti, styrelseledamot
Bengt Niska, styrelseledamot
Daniel Särkijärvi, styrelseledamot
Samuel Mukkavaara, suppleant

VILL DU SVARA PÅ INLÄGGET?

Skicka in en replik via vårt formulär eller mejla den till friaord@haparandabladet.se. Du kan också kommentera nedan:

Kommentera artikeln:

26 kommentarer på “En sannings- och försoningskommission är nödvändig

  1. Jan Erik. Så du menar att hela den svenska historiebeskrivningen av Lundborg är felaktig, t ex Wikipedia: ”Lundborg utvecklade metoder för ”rasundersökning” inom den då introducerade vetenskapen rasbiologi. Han mätte, fotograferade, samlade och jämförde utseenden med särskilt fokus på samer och tornedalsfinnar, och han talade hotfullt om rasblandningens degenererande effekter. ” Det är väl känt att Hitler hyllade den ariska rena rasen som nordbor representerade. Lundborg ville enligt Jan Erik blanda arier med finnar och samer och få starka rashybrider. Hitler ville rena inte orena raser. Hur får Jan Erik ihop Hitlers vision med Lundborgs starka rashybrider?

    • Ja, jag menar att allt som skrivits om Herman Lundborg de senaste decennierna är fel. Lundborg hyllade det tornedalska ”rasmaterialet” och fick barn med en kvinna av tornedalsfinsk börd. Allt detta går att bevisa. Samtidigt finns i princip inga fördömmanden av ”rasblandningen” här i Tornedalen i Lundborgs skrifter. Det värsta i den här vägen är, vad jag kunnat utröna, att Lundborg i en artikel skrev att ”rasblandningen” gjort att vissa sjukdomar var vanligare här än på andra håll. Men i samma artikel argumenterade Lundborg för att sjukvården i området borde förbättras, så det kan mycket väl ha handlat om retorik från Lundborgs sida.

      Vad Hitler har med saken att göra övergår mitt förstånd.

      • Jan Erik. Hitler tycks mig ha med saken att göra eftersom Lundborg var aktiv nazist och hyllade Hitler. Verkar det inte vara en rimligt slutsats? Hitler ogillade mycket tydligt rashybrider som jag och många andra stolta rasblandningar. Det finns ca 10 000 bevis för detta. Inte hyllade Hitler rashybrider som du påstår Lundborg gjorde. Därför borde Lundborg ha avskytt Hitlers idé om rena ariska raser. Allt utifrån vetenskapliga bevis på rashybriders överlägsna intelligens. Att hela den svenska historiebeskrivningen är felaktig och inte har läst Lundborg är en konspiratorisk idé lika god som att jorden inte är rund eller att ingen varit på månen.

        • När du tagit reda på vem Böök var och vem han var gift med så kommer din intellektuella kortslutning att tillta ytterligare. Vem som helst kan läsa vad Herman Lundborg skrev i artikeln från 1921 (länk finns i min första kommentar till denna artikel) och bilda sig en egen uppfattning om Lundborgs syn på oss tornedalingar.

          • Bööks hustrun hette Ruth Alskog. Mycket spännande information som kullkastar allt, Jan Erik? Böök är inte Lundborg.

          • Vad Birger W ”glömmer” att nämna i sin kommentar här nedan (som jag inte kan svara på) är att Böök sedermera blev chef för Statens institut för rasbiologi och att även hans hustru hade tornedalsfinsk bakgrund. Paret fick också ett flertal barn tillsammans. Två av tre chefer för Rasbiologiska institutet fick alltså barn med tornedalskvinnor. Trots detta hävdar STR-T att syftet med svensk rasbiologi har varit att förtrycka och, i förlängningen, utrota tornedalingarna.

            Lundborg lär ha utfört 150 skallmätningar av tornedalingar. Böök utförde minst det dubbla under åren 1947-1953.

  2. Jag har tagit reda på vad den där ”rasbiologiska undersökningen” som skedde 1952 var för något. Man kan tycka att den dära historikern som STR-T brukar anlita borde ha gjort det innan händelsen togs med i STR-T:s förstudie som ett rasbiologiskt övergrepp.

    Undersökningen var en del av läkaren Jan Arvid Bööks studie om vad äktenskap mellan kusiner leder till. Barnen i 32 familjer där föräldrarna var kusiner undersöktes. Även en kontrollgrupp med slumpmässigt utvalda barn vars föräldrar inte var släkt med varandra ingick i studien. Studien visade att det inte är en bra idé för kusiner att få barn ihop.

    Skälet till att just Tornedalen valdes ut som studieområde är att det i vissa avlägset belägna byar var väldigt vanligt med kusinäktenskap. I en del byar var uppemot 7% av föräldraparen kusiner med varandra. De som idag bor i dessa byar är säkert glada för att STR-T nu väcker uppmärksamhet kring detta faktum!

    • Var tyst och skäms verkar vara det enkla budskapet! Tror vi hört det förut.

      • Bööks studie innehåller inga rasbiologiska inslag. Att kusingiften var vanliga i området förklarades exempelvis med att kommunikationerna var dåliga.

        Många verkar ha hängt upp sig på att en mätning av huvudet är det samma som en rasbiologisk undersökning. Men faktum är skallmätningar använts vid alla möjliga situationer. Förr i tiden mättes skallen vid sinnesundersökningar och ända in på 60-talet användes skallmätningar vid faderskapsutredningar. Än idag brukar man mäta huvudet på barn vid kontroller på BVC. Så att någon fått skallen mätt betyder det inte nödvändigtvis, som STR-T:s förstudie antyder, att man varit föremål för en rasbiologisk undersökning.

        • Jan-Erik är en sentida anhängare av rasteoretiska idéer. Så här skriver en recension av Hagermans bok: ”Lundborg var starkt övertygad om den nordiska rasens överlägsenhet, att han själv var en av dess företrädare och att all ”rasblandning” var skadlig och av ondo. ” Rashybrider som alla finsktalande tornedalingar skulle vara ett stort problem i nationsbygget Sverige. ”Nu vidtar en lång rad av år, 1910-tal, 20-tal och 30-tal, som innefattar studier inte minst av befolkningen i norra Sverige, samer och tornedalsfinnar, …” Skallmätningar bl a och näslängen och dess bredd, samt givetvis tårnas storlek (stortån i synnerhet!), knäskålens och käkens form och öronen och annat av stort vetenskapligt intresse. Man bör inte glömma att man ännu under 1980-talet och kanske senare? kunde påvisa att vi finsktalande, liksom samer, hade lägre IQ-tal än den långskallige genomsnittsvensken. Lundborgs teser spökade fortfarande.

          • Du citerar en recension av en en bok om Herman Lundborg. Jag citerar Herman Lundborg själv. Vem av oss tror du kommer närmare sanningen om vad Herman Lundborg ansåg om oss tornedalingar?

            Ska, för övrigt, bli intressant att se hur du och den dära historikern som STR-T brukar anlita reagerar när ni får reda på vem Böök var och vem han var gift med. Lär bli fullständig kortslutning!

  3. Det är tydligt att människor blir provocerade när de får ta del av fakta som inte stämmer överens med de inlärda fördomarna.

    Artikeln från 1921 är, mig veterligen, enda gången som Herman Lundborg klart och tydligt skriver vad han ansåg om ”rasblandningen” i Norrbotten. Men faktum är att föreställningen om att ”rasblandning” kan vara någonting positivt är ett tema som Lundborg återkommer till i många av sina skrifter.

    Så här skriver Herman Lundborg i ”Biologiska och kulturella verkningar av rasblandningar och släktgiften” från 1918 (sidan 3, finns online, men jag avstår från att länka):

    ”Ett blandfolk av detta slag kommer sålunda att så småningom upptaga och så att säga amalgamera föräldrarasernas bättre egenskaper. Det uppstår med andra ord en värdefull nykombination, en rasförädling. Ett nytt folk med en för detsamma mer eller mindre egenartad kultur uppträder på historiens skådebana. Som exempel på gynnsamma rasblandningar kunna anföras: fransmän, engelsmän, och möjligen japaner, ja, till stor del även tyskar. Dessa senare äro ingalunda överallt så rena germaner, som många tro.”

    Det borde, vid det här laget, vara ganska tydligt för det flesta att Lundborg även såg befolkningen i Tornedalen som ett resultat av den är typen av ”gynnsam rasblandning”. Med tanke på hans familjesituation så är det inte heller omöjligt att Lundborg såg tornedalingarna som en framtida möjlighet att ”rasförädla” även de ”rasrena” svenskarna.

  4. Jan Erik. Vad i herrans namn hade vi med östra Östersjön att göra. Allt pekar på att det var en samling galningar/seinähulluja som sysslade med rasbiologin. De betraktades i akademierna som varande vetenskapare

    • Meänkieli hör exempelvis till den östersjöfinska språkgruppen.

      Men jag gissar att du bara är allmänt sur över att STR-T:s sanningskommission, oavsett dess slutsatser, kommer att leda till att synen på Herman Lundborg och svensk rasbiologi kommer att revideras i en något överraskande riktning?

  5. ” …Lundborg steriliserade sin egen son” Rashybrider får inte leva. Inte ens om de är egna söner. Ja jösses. Hitler skaffade inga barn. Enligt sekreterare Martin Borman lär han sagt att stora genier får ofta dårar till barn. Den misstanken säger väl allt vad Lundborg tänkte om hybridvarelser. Jag har inte läst boken, men mycket kringlitteratur om Lundborg. Det är inte en slump att han var nazist. Artikeln som du hänvisade till visar ju hans grundinställning: Kriminella har ett särskilt utseende, liksom rashybrider som jag. Renrasiga är stockholmare och danderydsbor. En ganska allmän uppfattning under socialdarwinismens dagar. Vår första kvinnliga minister Myrdahl ville sterilisera många rashybrider.

  6. Lundborg och hans vetenskapliga anhang från Uppsala Universitet kallade oss Ostbalter. Hade de kallat oss finnar kanske det hade lett till förvecklingar med Finland.

    • Ordet ”ostbalt” syftar helt enkelt på den grupp som var typisk för området öster om Östersjön (Baltiska havet). Det är intressant att notera hur ordet idag används av vissa mindre seriösa forskare för att ge sken av att ordet i sig är nedsättande.

  7. Intressant att vi än idag har de som stödjer sig till Lundborgs läror. Försökte göra en översättning av artikeln, men kommer inte till samma slutsats.
    ”Tydliga skillnader framträder i ansiktsformerna jämfört med renare raser”
    ”För en blandrasbefolkning av detta slag måste nämnas en ökad kroppslängd, mer graciös kroppshållning än för tidigare generationer.”
    Har svårt att finna det positiva i synsättet på befolkningen i norr (?) Kan det vara för att man aldrig flyttade söderut och uppnådde expertis-statusen.

    • Det där är ungefär som att säga att du inte förstår att färgen blå är blå.

      Oavsett hur du översätter det är det omöjligt att tolka artikeln på annat sätt än att Lundborg var positiv till ”rasblandningen” här i Norrbotten och, anmärkningsvärt nog, inom det svenska kungahuset!

      • Jan Erik. Kungahuset tog han som exempel på degeneration. Man visste redan under 1800-talet att kungahusen föredrar kusingiften och får ärftliga sjukdomar. Blödarsjukan hos Tsarens son är ett exempel. Det finns flera sådana.

  8. JanErik, fattas bara. Det är en i rasblandningssammanhang välkänd sanning att rasblandade blir större, starkare och vackrare.

  9. Jan-Erik, bra att få den artikeln. Nyhet att vi rashybrider och orena raser var längre än rena raser. Jag har för mig att man generellt ansåg oss hybridvarelser som korta och satta. En svensk rasgenetiker har i Lundborgs anda producerat en karta på kroppslängders variation. Rashybriderna var tydligt kortare, medan folket i Danderyd och Stockholm var långa och ståtliga. Näringsrik mat var den viktigaste orsaken till skillnaden.

    • Jag vet inte om du läst Maja Hagermans bok ”Käraste Herman”. Den blev nominerad till Augustpriset för några år sedan. I boken citerar Hagerman massor av människor som uttryckt sig negativt om finnar och försöker sedan smeta ner Lundborg med dessa åsikter. När hon citerar Lundborg själv tvingas hon ofta använda minst en sida för att förklara varför en viss utsaga innebär att Lundborg i själva verket hatade finnar. Hagerman gör också en stor sak av att Lundborgs andra hustru var av tornedalsfinsk börd och att deras son var ”rasblandad”.

      Hagerman beskriver Lundborgs relation till sin familj som en ”gåta” och drar sig inte för att spekulera kring huruvida Lundborg steriliserade sin egen son! Den som läst artikeln jag lagt upp förstår att Lundborgs privatliv inte alls var någon gåta och att hans son var en naturlig följd av de rasteorier Lundborg framförde långt innan sonen föddes.

  10. Året innan rasbiologen Herman Lundborg formellt tillträdde som chef för Statens institut för rasbiologi publicerades en artikel skriven av honom i den engelskspråkiga tidskriften The Journal of Heredity (volym 12, nummer 6, juni 1921, sidorna 274–280). Artikelns fullständiga titel är ”Hybrid Types of the Human Race – Racial Mixture as a Cause of Conspicuous Morphological Changes of the Facial-type”. I artikeln skriver Lundborg att den ”rasblandade” befolkningen i norra Sverige är längre, starkare och har en mer elegant kroppsform (”more graceful body formation”) än, exempelvis, ”renrasiga” svenskar. Det här är ingenting som den dära historikern som STR-T brukar anlita bemödat sig om att informera tornedalingarna om?

    Jag har lyckats rädda artikeln från minneshålet och lagt upp den på archive.org. Den borde indexeras av sökmotorerna så småningom.

    Här är en länk till artikeln, ifall redaktören godkänner det:
    https://archive.org/details/herman-lundborg-1921-hybrid-types-of-the-human-race-racial-mixture-as-a-cause-of

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

FLER DISKUSSIONER

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

En hel del fisk och strålande väder

I söndags var det några kallgrader och inte ett moln på himlen när pimpeltävlingen Vuononappet genomfördes med över 100 deltagare. 

Pensionär tog chansen att bli en skolmormor

Två timmar i veckan kommer skolmormor Margareta Tengberger till Aspstrandens skola och läser med eleverna. Hennes lön är uppskattning och glada tillrop från barn. 

Tornedalskvinnornas historia lyfts fram

Utställningen ”Kvinnans röst – Kvinnobilder från Tornedalen” på Tornedalens museum invigdes på den internationella kvinnodagen. 

Inga-Lisa är hela byns mommo

Inga-Lisa Johannessens hus fylls dagligen av små och stora barn. ”Vi har alltid haft lånebarn”, säger Inga-Lisa om att vara hela byns mommo. 

Jenni Venäläinen sjöng före i den karelska sången.
Artist lärde ut 2 000 år gammalt instrument

På Kalevaladagen fanns det chans att delta i en workshop och prova på det finska nationalinstrumentet kantele på Sverigefinska folkhögskolan.