”De totalt 21 kunder som kastas ut från fjärrvärmen i Övertorneå ger ett plus på 200.000 kronor per år till värmeverket, inte en förlust på 100.000 kronor som värmeverksledningen påstår. Det som skapar förlusterna är en bedrövlig hantering av blöta skogsbränslen under bar himmel”.
Det hävdar Bengt Toolanen, med lång och dokumenterad erfarenhet av energitekniska anläggningar. Han har drivit både forskning och egen produktion av skogsbränslen och är civilingenjör och teknologie doktor vid LTU.
1) När fukthalten är hög fryser flisen ihop till stenhårda kakor, som kan skada bränsleskruven, vilket också har inträffat.
2) Flishögar med ca fem centimeter ”konstsnö” som bildas när höga halter av fuktångor stiger ur stacken och möter höstkylan. Precis som när man tillverkar konstsnö för skidåkning.
3) Under hösten blir marken i bränsleterminalen vattensjuk.
4). Björkved med uppemot 80 procent fukthalt, troligen avverkat under savningsperioden och därefter lagrad under bar himmel. Mögel- och rötsvamp har halverat värmevärdet.
”Rättskänsla”
Han ses ofta som kontroversiell för att han inte räds att framföra hård kritik. När kritiken dessutom är underbyggd med fakta och kunskap, och svår att bemöta med rationella argument, så bidrar det till att det blir än svårare att ta till sig kritiken. Men att han är expert på skogsbränslen – det kan ingen förneka.
– Jag har en rättskänsla. I det här fallet vill jag försvara hederliga kunder som kastats ut från sin värmeförsörjning på felaktiga grunder från ett kommunalt värmeverk, säger Toolanen.
Energiförluster i nätet
Övertorneå värmeverk bryter fjärrvärmen till totalt 21 värmeverkskunder, huvudsakligen i Turovaara inom Övertorneå centralort, vilket HB skrivit om tidigare.
Enligt VD Henrik Luttu innebär de 21 kunderna en årlig förlust på 100.000 kronor på grund av att för få kunder är anslutna i samma område. Energiförluster i nätet uppstår när avstånden mellan kunderna är stora. Toolanen ifrågasätter starkt värmeverksledningens kalkyl.
Baserad på forskningsrapport
Han har gjort en egen kalkyl baserad på en forskningsrapport från Umeå universitet där man studerat energiförluster i Arvidsjaurs fjärrvärmenät. Det är samma klimatzon och liknande förhållanden som Övertorneå.
– Med utgångspunkt från denna rapport får man en god bild av nätrelaterade transmissions- och flödesförluster även i Övertorneå. Därmed visar marginalkostnads- och intäktskalkyler för de 21 kunderna, som köpt i genomsnitt 16 111 kilowattimmar per år från värmeverket, att de tillfört ett täckningsbidrag på totalt 200.000 kronor per år, säger Toolanen.
Utan tak i regn och rusk
2024 var rörelseförlusten för värmeverket 1,3 miljoner kronor och skulle ha varit 1,5 miljoner om de 21 kunderna varit avstängda redan 2024, enligt Toolanen.
– Den förlust som uppstår måste i huvudsak härröra sig till den bedrövliga hanteringen av bränslet. Allt förvaras utomhus utan tak i regn och rusk. Därifrån tippar man flisen med hög fukthalt till ett konventionellt tipplager på 500 kubikmeter under tak.
”Fysikens lagar gäller i Övertorneå”
Någon torkning att tala om hinner inte ske förrän bränslet skruvas upp i pannan.
Värmeverksledningen hävdar att lagom hög fukthalt ger maximalt värmevärde därför att fukt behövs i rökgaskondensatorn där man återvinner värme. Men vatten brinner som bekant inte. Ju högre fukthalt desto mer energi åtgår till att avdunsta vattnet. Det är enkel fysisk – och fysikens lagar gäller även i Övertorneå värmeverk, säger Toolanen.
