Över hundra personer kom till stormötet på Seskarö i torsdags kväll som Friskolegruppen kallat till.
Förutom alla öbor som närvarade var alla politiska partier representerade.
Mötet handlade om den nedläggningshotade skolan, som Seskaröborna har räddat åtskilliga gånger under de senaste decennierna, och som ofta har benämnts som Seskarös hjärta.
Kort beskrivet var upplägget mycket välplanerat. Först lite historik om Seskarö och skolans betydelse. Därefter information om hur Friskolegruppen har planerat att starta en Skärgårdsskola under hösten 2026.
Det framgick också klart och tydligt hur besvikna föräldrar och öbor är över svikna löften från politiken, om att Friskolegruppen ska få tid på sig att jobba fram en ansökan till Skolverket.
Ellinor Karbin berättade att politiken plötsligt kallade till ett föräldramöte den 5 februari där de lade fram planen att stänga skolan redan till hösten 2025.
– Det kom som en kalldusch, sa Ellinor Karbin som redogjorde för hur långt de kommit med friskoleplanerna.
Sammanfattningsvis var det ett lugnt och sansat informationsmöte, i god ton. Det blev varken diskussioner eller pajkastning. De närvarande politikerna ställdes inte till svars under mötet, och yttrade inte heller ett ord.
Den enda som tog till bastoner var Bengt-Olov Innala (S) som redogjorde för hur företagandet och föreningslivet på ön blomstrar, och hur hela samhället kommer att drabbas om inte skolan finns.
– Lyssna nu noga. Äventyra inte detta, politiker, genom att lägga ner skolan. Låt Friskolegruppen köra i mål, var hans budskap.
5 kommentarer på “Fullsatt stormöte om Seskarö skola”
Bra engagemang vi ser ju hur det gått i grannbyn baskeri dom hade sågverk affär skola o ingenting finns kvar o halva byns hus står tomma o används till fritidshus bla av norrmän o tyskar de vill vi inte att Seskarö skall drabbas av .
Såssar är bäst. Lägg ner skolan.
Några korta kommentarer till ovanstående artikel men också insändare av Gustaf Fransson
Jag kan nog tycka det är mycket märkligt att politikerna inte hade något att tillföra debatten kring Seskarö skola , förutom oppositionens (S) företrädare B-O Innala. Flera av de närvarande har tidigare sagt sig vara emot en nedläggning av byaskolor men tydligen ville de inte yttra sig i dagsläget.
Gustaf Franssons inlägg är så full av felaktigheter att den är eg. inte värd att bemötas, men han bör kanske studera den industriella utvecklingen i Sverige fram till idag. Var hade vi varit och var skulle vi vara utan våra stora industrier som utvecklat vårt land. Titta på gruvindustrin, stålindustrin och träindustrin och planer som inte bara körs utan är i full gång i Norrbotten.
Seskarö är inget undantag utan har bidragit till stora exportinkomster och försörjt åtskilliga familjer under lång tid
Sverige överlever inte på att vi ”tvättar varandras skjortor” eller är tjänstemän på olika myndigheter, sjukvård, hemtjänst etc.
Det behövs folk inom industrin och många trivs där. Sedan kan vi tacka den ”Svenska modellen” för lönerna kan mäta sig med många andra yrkeskategorier.
Slutligen är vi många som ska glädjas alla drivna lärare och skolpersonal som tjänstgjort på Seskarö skola, inte minst dom som är där idag.
Seskarö är mer än ”sågar, strid & splitvedsjäntor”. Visst växte byn under 1920-talet och hade ca 3 000 innevånare, men idag är det inte alla som längtar efter de moderna industriella satsningarna. Vet inte vilka historieböcker du läst men de vittnar också om en tid där människor slets ut och förlorades när landet skulle byggas.
Den industriella utvecklingen i malmfälten visar med största tydlighet på en skrämmande exploatering och grovdrift. Nästintill allt kretsar kring gruvorna och människorna marginaliseras. Kultur är: bra lön, snöskoter, bil och åka utomlands.
Vill man tillhöra denna skara förstår jag varför du anser att min text innehåller felaktigheter.
Seskarö behöver gå utanför sina upptrampade fotspår och lyfta blicken. Ska Seskarö leva behövs en högre tolerans för andra. Det handlar i grunden inte om skolan utan om vilken by vi vill ha?
Varför pendlar sågverksarbetarna, lärare på skola och hemtjänstpersonal till/från Seskarö ? Till och med Stenvalls arbetsledning pendlar. Jag möter en karavan sågverksarbetare varje morgon och eftermiddag. Varför bor de inte här? Det finns säkert praktiska förklaringar till en del, men det är inte hela sanningen.
Min övertygelse är att Seskarös existens vikar inte på sågen – det blir bara lite lugnare. Sågen bidrar uppenbarligen inte till inflyttning. Drömmar om den tidiga industrialismens fördelar kan inte längre göras gällande.
Intressant att en S-politiker engagerar sig i en friskolemodell som har sitt ursprung i den borgerliga regeringens friskolereform 1992. Kommunerna ålades (läs: tvingades) att betala friskolorna minst 85% av vad en elev kostade i den kommunala skolan. Detta skapade affärsmässiga möjligheter att starta en sk ”Friskola” som drivs utifrån ett vinstgivande bolag (oftast i AB-form) fri från kommunen, som ändå får skjuta till skattemedel.
Villkoren för att starta en friskola är idag reglerad och det krävs minst 20 elever och att en friskola i kommunen INTE får ha ”påtagligt negativa följder för den offentliga skolverksamheten”.
Med detta sagt så finns det en hel del obesvarade frågor som rör skolan i sig. Skolans behov av underhåll, förbättringar (ex tillgängligheten), arbetsmiljö, trygghet kring de ekonomiska frågorna som rör den pedagogiska verksamheten samt kostnader på sikt.
Det moderna samhället och Seskarös framtid vilar inte på traditionella ideologier om det strävsamma arbetet och kampen för att bibehålla något som helt enkelt inte fungerar just nu. Seskarös historia vittnar om en förgången tid där människor slet för sin existens. Dagens Seskarö skapar inga ”arbetare” i den bemärkelsen. När S-politiker nu är lika pådrivande i skolfrågan som när Stenvalls körde i gång sågen, så vittnat detta om en snäv syn på hur människor idag vill leva sina liv. Skolans existens hade inte varit något problem om utvecklingen av Seskarö inte avstannade när Stenvalls puttrade i gång sågen – den sas vara öns hjärta. Nu är det Skolan som är ”Öns hjärta”.
Inget samhälle lever utan sina människor, men utan människor av olika ursprung och kulturer dör Ön. Det går inte att förvänta sig inflyttning till Seskarö om inte de traditionella förespråkarna börjar förstå att det är INTE ALLA på Seskarö som vill andas sågspån och höra dundrande maskiner dagarna i ända.
Seskarö är mer än reproducerade insatser. Seskarö består av de bofasta och är kärnan av en levande Ö. De senaste satsningarna måste rannsakas hur väl de fungerar idag och Seskarö måste erbjuda ett klimat där OLIKA människor kan leva. Historia är historia och mycket av det som alla kan delta i är det som rör vår fina natur. Om Seskarö ska överleva så handlar det inte främst om ”en skola” utan om dess multikulturella befolkning.
Tack./.