fbpx

Haparanda har lägst inkomst i länet

Haparanda har näst lägst inkomst i Sverige och sämst av kommunerna i Norrbotten.  Foto: Lisette Olsson-Höghäll
Haparanda har näst lägst inkomst i Sverige och sämst av kommunerna i Norrbotten.
Foto: Lisette Olsson-Höghäll

TORNEDALEN: Att Haparandaborna är de som har lägst medianinkomst efter skatt i Norrbotten och näst lägst i hela landet var en nyhet som offentliggjordes förra veckan.
Enligt statistik på sajten SVT-datajournalistik var medianinkomsten år 2017 199.900 kr. Vilket är cirka 20 procent lägre än genomsnittet i Sverige.

Utslaget i månaden blir det 16.658 kronor i månaden, efter skatt. Som jämförelse med mediansvenskens som landar på beloppet 30.834 kronor i månaden efter skatt.
– Det är inte någon nyhet, det har varit så här i många år, säger kommunalrådet Sven Tornberg (C).
Däremot påpekar han att beloppen är missvisande eftersom de inte räknar in de personer som bor i Haparanda men arbetar i Finland eller i Norge. Men oavsett detta har den lägre medianinkomsten att göra med befolkningsstrukturen och även med näringslivet.
– Många arbetstillfällen finns inom handeln med deltidsarbeten. Vi måste öka besöksanledningarna till Haparanda så att deltidsanställda kan arbeta fler timmar, säger Sven Tornberg.
Det är bara Årjängs kommun som ligger i Värmland som har lägre medianinkomst än i Haparanda.
Pajala har enligt statistiken högst medianinkomst av Tornedalskommunerna, 17.658 kronor kontra Övertorneå där medianinkomsten är 17.483 kronor i månaden.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

13 kommentarer på “Haparanda har lägst inkomst i länet

  1. Hur mycket jag än sökte jobb k Haparanda i 10 år fick jag inte detta pga att alla ansökningar avslogs pga att jag ej hade körkort.

    Inget stället att bygga framtid på som ungdom om man inte har släkt att betala körkort eller möjlighet att etablera ekonomi för att skaffa ett. Förfärligt.

  2. PalleRungqvist:

    Eh vad menar du?

    Finns en hel del ”brats” där, sådana som inte ens jobba något i sitt liv för att dom ärvt allt från föräldrar eller ännu längre tillbaka i släkten.

    Har strateger etc som kommunen projektanställt medfört något mer än ännu mer minus i kassan?
    Tror knappast dom jobbar gratis!

  3. Heja Ruotsi:

    Håller med dig!
    Men vi är ju bara på 2 plats han vill väl att vi ska hamna på första plats och bli den kommun i hela Sverige som har lägst inkomst! 👍👏

    Veikko:

    Jo så är det så länge man jobbar i Finland och har bättre inkomst.

    Med våra dåliga löner och riktigt svag krona blir det inte mycket handlat i Finland.

  4. Det är en enorm förmån att få bo här vid gränsen, att ha tillgång till både svensk och finsk handel m.m.
    Haparanda är paradiset.

  5. Ni har fel i texten. Median lönen i sverige är ca 31000kr före skatt och inte efter skatt.

  6. Tornberg pratar om deltidsarbeten i handeln! och sen är han påväg att utöka deltidsarbeten inom Haparanda stad?????

  7. Jobbade i Norge tidigare men nu lutar det mot Norge igen och då blir det nog för gott hur i allvärlden kan man påstå att kommunen är företagare vänligt bara om man säljer snus och godis

  8. Håller med ”A”.
    Det var en av anledningarna varför jag flyttade hit.
    Närhet till Finland men helt andra priser att bo. Här får man väl tacka språkmuren 😂😆

    Men vore jag helt svensk eller för den delen helt finsk skulle jag inte bo här!

  9. Om man vill trösta sig med att dem Årjäng har lägre inkomst, så beror det på att 55% jobbar på Norska sida. 10% kommunalt mm och resten är pensionärer

  10. Det kan ju bero på att man inte får/tar ut den avtalsmässiga lönen för att kringgå skatt. På sikt kan det innebära konkurs för kommunen. Detta eftersom kommunens sociala kostnader däremot är avtalsmässiga!
    Märkligt att Övertorneå och Pajala ligger högre, vilket kan vara viktigt att analysera i sammanhanget!

  11. ”måste öka besöksanledningarna”. Ni måste få folk att öht ens vela bli kvar i Haparanda. Droger, havererade skolstrukturen, förskräckligt dåliga vägar, avgift på förskola, inga jobb. Haparanda vore ingenting utan Torneå, den enda anledningen till varför vi bor kvar.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Två nya mästare i hästdressyr

Filippa Pirinen och Ella Matila är två unga medlemmar i Haparanda Ryttare som har vunnit varsin klass i DM och Norrlandsmästerskapet i hästdressyr. 

Marsch för rätten att vara sig själv

Årets Pride-tåg avgick från Torneå och landade i Haparanda under lördagsförmiddagen.HB besöker ett familjeevent med allvarliga undertoner. 

”En enorm trygghet att vi är fem”

Från och med 1 september har Haparanda en ny politisk ledning, ett femmanna lag bestående av (C), (M), (KD), (SD) och (SJVP). Enligt nye kommunalrådet, Janne Lind (C), var de igång och jobbade redan den 30 augusti då de anser

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans

Skratt och gråt bakom ett nytt läromedel i meänkieli

Enligt Susanne Redebo och Mervi Erkheikki, som har författat och idag lanserar ett digitalt läromedel på meänkieli, har det saknats ett modernt läromaterial för elever med grundläggande kunskaper i språket och som speglar elevernas vardag. ”Vi har under arbetet skrattat

Nu får 23 människor vila igen

Under söndagen kunde återlämnade kvarlevor begravas på Akamella ödekyrkogård 146 år efter att de grävdes upp och fördes bort. ”Det känns som att det blev en fin stund för dem här som nu får återbördas dit de hör hemma”, säger