14 kommentarer på “Hon leder Kaunis miljöabete”

1. Ang Trollets kommentar ”Ägarna tog 588 miljoner i utdelning för en månad sedan, tömmer de bolaget”
   Konstigt om detta verkligen stämmer och allt verkligen är så bra att man kan ta ut dessa summor.
   För oss anställda är inte ens bonusen på ynka små summor ens uppnådd enligt ledningen. Stämmer det verkligen trollet säger är det verkligen något som är genomruttet, kanske någon borde kolla upp bolaget?

2. Rubriken var ” Kaunis Iron är den renaste järnmalmsgruvan i Norrbotten”.

   Det må vara så att utsläppskontrollerande myndigheter redovisar utsläpp i kg/år men det intressanta för utsläppsjämförelser är utsläpp per producerat mängd.

   Jag kan med resonemanget kg utsläpp/år hävda att världens mest miljövänliga bil är Rolls-Royce 15 HP från år 1904. Det enda kvarvarande exemplaret har i 0 utsläpp!

3. Tack för svar Lars Pekka!
   Om man anser att Kaunisjoensuu är en utsläppspunkt så har man missförstått allt eller så medger man att gruvan läcker till Kaunisjoki.
   Utsläppspunkt som anges i dessa sammanhang är belägen 25 km norr om Kaunisjoensuu i Muonioälven. Där pumpas det ut 2 miljoner kubikmeter per år från gruvan och provtagning utförs ej där men däremot 1,3 km nedströms denna plats.
   Kontrollprovtagning utförs mig veterligen inte av Länsstyrelsen. Medelvärde och beräkningar enligt Monte carlo modell används för att beräkna utsläpp, stark kritik har framförts mot detta sätt att redovisa, samt i hur ofta bolaget gör provtagning.
   Pekka, hör och häpna!
   Sahavaaratrollet är positivt inställd till gruvdrift men inte till vilken kostnad som helst, då menar jag att kommande generationer skall inte behöva lida för det vi ställer till med.
   Återkommer efter domstolen sagt sitt V46, hoppas på fortsatt gruvdrift men med föreläggande om att bolaget skall åtgärda miljöproblemen.
   Nå, vi få se om troll blir insläppta till domstolen, kanske får klä ut mig till riskkapitalist.🙂

4. Tjafsa inte om kilon och gram. Använd sunt förnuft, ta ett dricksglas och vandra till utloppet fyll glaset med vatten från rörändan och drick upp innehållet i glaset. Jag tror att det är ingen som törs göra det. Jag skulle inte idag ta kaffevatten från Torneälv.

5. Kommentar från Haparandabladet: (Lars Pekka).
   • Beträffande kg/år: Kg/år är ett vedertaget mått i branschen. Naturvårdsverket redovisar alla utsläpp som kg/år för att få ett enhetligt mått som är jämförbart mellan olika gruvor. Lågvattenmärket bör alltså fästas på gruvbranschen och Naturvårdsverket, eller på kanske insändarskribenten – inte på Haparandabladet.

   • Beträffande pelletsverk och gruvorna storlek: Jag skrev i artikeln i egen text att det är stor skillnad på gruvor med och utan pelletsverk – och dessutom storlek på gruvorna. Samma sak sade Emma Grönberg i intervjun. Kanske bör man läsa artikeln innan man slår in öppna dörrar.
   Dessutom: Naturen i närområdet bryr sig inte om utsläpp per ton, bara den totala mängden utsläpp i området och de skador som kan uppkomma.

   • Beträffande vattenprovtagning/egenkontroll: Det är självklart att Kaunis Iron tar prover på utsläppsvattnet före utspädning. Hur kan miljöchefen Emma Grönberg annars påstå att det vattnet håller ytvattenkvalitet? Dessutom gör länsstyrelsen fortlöpande kontrollmätningar. Fusk skulle avslöjas på nolltid. Varje gruvföretag vet att avslöjat fusk skulle vara ödesdigert eller rent av brottsligt eftersom det handlar om en emissionsdeklaration till en myndighet. Vare sig Kaunis Iron eller LKAB skulle riskera sådan uppmärksamhet i media. Bland annat Haparandabladet skulle självklart rapportera fusk från Kaunis Iron (under stora rubriker).

   • Provpunkt 19W10: Uppenbarligen tar Kaunis Iron prover på många punkter. Uppgifterna om provpunkt 19W10 kan vara intressanta. Haparandabladet har ingen möjlighet att avgöra hur allvarliga uppgifterna från skribenten är. Mark- och miljödomstolen tar ställning.

   Uran i vattnet: Varken Kaunis Iron, LKAB eller något annat gruvföretag använder uran i sina processer. Däremot finns uran i hela den svenska berggrunden. KIAB redovisar 0,75 kg uran per år i utsläppsvattnet och 250.000 kilo klorider, däremot ingen svavel. Muonioälvens vatten är känd för relativt höga uranhalter, men de finns också norr om Kaunis Irons utsläppspunkt i Kaunisjoensuu. Enligt obekräftad uppgift är uranhalterna i allmänhet högre på finska sidan av älven.

   Beträffande klarnings- och sandmagasin: Där har Kaunis Iron och länsstyrelsen skilda uppfattningar. Mark- och miljödomstolen har anlitat en oberoende expert att undersöka dessa frågor. Rapporten är inte offentliggjord ännu. Haparandabladet kommer att följa upp rapporten när den kommer.

   Beträffande ev. utdelning till aktieägarna: Den saken offentliggörs i samband med årsredovisningen för 2021. Fram tills dess är sådana uppgifter inga offentliga handlingar hos privatägda aktiebolag.

   Många av synpunkterna är relevanta. Låt oss bara hoppas att olyckskorparna som förutspår (eller hoppas) på stängning av gruvan inte blir sannspådda.
   /Lars Pekka, artikelförfattare

6. Står marken på annan mark där malmupplagen än på bolaget kan i vissa fall även malmen tillfalla de som äger marken, vilket kan ge multum en utdelning ytterligare nästan en miljard ??
   Smart va, någon som kan kolla upp??

   • @ang malmupplag, Malmen som är på upplag kallas flotationsmalm i avsyningshandlingar, det är stora volymer malm med hög svavelhalt som kan vara svår att sälja innan det renats i en flotationsanläggning, vilket Kaunis Iron inte har.
     De har inte tillstånd att att ha upplag av malm med hög svavelhalt. Upplaget riskerar att urlakas och metaller som är skadliga för djur och natur hamnar i förlängningen i vackra Torneälv.

     Givetvis kan malmen ses som en tillgång, men man måste rena den innan skeppning.
     Vi får hoppas på ett föreläggande från domstolen V46 där Kaunis Iron tvingas åtgärda miljöproblemen. Bollen ligger hos Kaunis Iron.

7. Om jag inte kommer ihåg helt fel så bryter LKAB ca 30 miljoner ton/år och KIAB 2 Miljoner ton/år.
   Dvs 15 gånger mindre gångra siffrorna med 15 så får man en ungefärlig jämförelse.

8. Förtydligar mitt tidigare inlägg om felaktig jämförelse av utsläpp från olika stora gruvor: Utsläppen måste räknas per ton produktion. Exempelvis kg utsläpp/ ton producerat per år.

9. Vad spelar det för roll vad det är för enhet mg, g eller kg, skillnaden blir ju den samma ändå bara fler decimaler.
   Sluta svamla det blir ju bara löjligt, fast man får ju sig ett gott skratt i alla fall.

10. HB analys på Kaunis Irons vattenprovtagningar/egenkontroll 🙂
    KIAB gör ingen provtagning vid utsläppspunkten i älven, de provtar 1,3 km nedströms utsläppspunkt. Det betyder att de mäter efter utspädning i älven.
    Provpunkt 19W10 ytvatten i Veukosenoja som går till Muonioälven innehåller kraftigt förhöjda halter av bl.a klorid, natrium, svavel mm.
    När gruvan inte hade produktion och dagbrottet vattenfylldes uppmättes anmärkningsvärda halter av uran nedströms utsläppspunkt i älven.
    Klarningsbassängens storlek är bara 10% av vad Gränsälvstillståndet kräver. Sandmagasinets östra vall är inte byggd enligt tillstånd.
    Tapulis malm innehåller mer svavel än beräknat, utsläppen av svavel till Torneälven kan ge irreversibla skador.
    Ägarna tog 588 miljoner i utdelning för en månad sedan, tömmer de bolaget.
    Rovdrift?

    • Till Sahavaaratrollet !
      Det du nämner är precis som en pusselbit i sammanhanget och bara fattas som en förklaring det pågår en massa andra underligheter oxå bland annat bunkras malm i kopiösa mängder. Det du nämner kan mkt väl stämma så snart är det good bye och vipps försvann allt i en hast !

    • Sahavaaratrollet gör skäl för namnet!
      Kaunis Iron nomineras för Nobelpriset i ekonomi!

11. Att redovisa utsläpp i enheten kg/år mellan olika stora gruvor som Kaunis Iron och LKAB:s enheter är ju ett lågvattenmärke när det gäller att redovisa statistik.

    Dessutom levererar LKAB pellets så produktionen är inte lika.