KF klubbade skolnedläggning på Seskarö

Under måndagens extrainsatta kommunfullmäktigemötet i Haparanda klubbades inriktningsförslaget om skolan, som innebär att skolan på Seskarö läggs ned till hösten.

I två decennier har skolan på Seskarö hängt löst på grund av ett vikande elevantal. Men varje gång en nedläggning varit på tal har Seskaröborna lyckats rädda den.

Men idag gick det inte längre, utan kf klubbade igenom ett så kallat inriktningsbeslut om skolan vilket innebär att eleverna på Seskarö ska från och med hösten 2025 bussas till Nikkala skola.

Det var dock inte ett enigt möte som fattade beslutet. Av 31 röster var det bara 15 som röstade ja. Två ledamöter röstade nej och 14 avstod från att rösta.  (S) deklarerade innan det var dags för beslut att de komme att lägga ned sina röster.

Sjukvårdspartiet yrkade på att nedläggningen skulle ske först nästa år så att ”Friskolegruppen” hinner göra klart en ansökan om att starta en friskola på ön.

Eija Stenberg (SJVP) betonade att det inte har gjorts någon ekonomisk kalkyl och att barnen det berör inte har fått komma till tals. Hon hänvisade också till Barnkonventionens artikel tolv, om att man måste lyssna till barnen när det gäller sådana här beslut.

– Gör man inte det så bryter vi mot lagen, sa Stenberg.

En handfull föräldrar från Seskarö var också på plats i kommunhuset för att en sista gång försöka lobba för att de ska få en tidsfrist på ett år. Vilket majoriteten av politikerna inte tog till sig.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

15 kommentarer på “KF klubbade skolnedläggning på Seskarö

  1. Det verkar vara många som inte förstår att inte rösta är oxå att rösta i alla val ganska vanligt i riksdagen. Socialdemokraterna sade långt före att dom kommer att avstå att rösta efter den debatt som var i fjol, där SD och SJVP stödpartier tillsammans med C, M och KD körde fulspel före KS – mötena och fick till ett maktskifte på denna fråga. Nu börjar man att sträcka fram tomma händer rösta med oss. SJVP visste att man kunde spela teater att rösta nej som landsbygdens företrädare eftersom man visste att socialdemokraterna skull hålla sitt ord och avstå och det skulle gynna dom styrande med 1 röst det är mygel på hög nivå skämmes.

  2. Nu fick sossarna som de ville. Grattis! Att propagera så sina egna barn ska få det bättre förklätt i ”politik” är hemskt. Fruktansvärt för barnen på Seskarö och utflyttningen från Haparanda kommun kommer öka med varje byaskola som stängs.

    • Tvärt om tyvärr. Det är inte antalet skolor som genererar barn. Det är antalet unga människor som väljer att flytta hit. Varför ska folk flytta till? Till en kulturellt död landsända? När det finns andra. Finns inte underlag så hjälper det inte att gnaga på de politiska företrädarna, men Vi bör fundera över deras genomgripande kompetens. De bör titta på vart folk tar vägen och varför folk väljer andra orter än Seskarö än Tornedalen? Luleå är precis (än så länge) över kanten, men i norrlandskommunerna gapar stugor och marker tomma. Livet här uppe är idag inriktade på traditioner som skiljer sig från många tätorter i Sverige. Det finns byar söderut som hittar andra lösningar som har andra former av livskvalité än vad som körs på snö, på våra vägar och grävs ur gruvor och sågas ur skogens fauna.
      Så länge denna rovdrift pågår så vänder människor ryggen till avfolkningsbygden. Mina vänner: företag tänker i första gand på att tjäna pengar och den mesta ”utvecklingen” hamnar hos dem själva. Visst får människor lön MEN vad händer sen….?

  3. Haparanda har runt 9 151 invånare (2024).
    Företagsklimatet är det sjunde sämsta i Sverige. Under 2023 var medianinkomsten i kommunen 287 603 kr/år. Skatten var 33,84 procent 2024. I Norrbotten bor ca 248 620 personer (2024).
    Utflyttningen i Malmfälten är betydligt större än i Tornedalen. Bekymret för malmorterna är bristen på bostäder och därmed är ”in & out” -jobben det som stör deras utveckling. Men bostäder byggs och möjlighet till boende finns om man nu inte ska bo alldeles vid gruvhålet.

    I Haparanda föds generellt för lite barn, utbildningsnivån är låg och ohälsotalet högt.

    Denna jämförelse med ett clondike i norr och fattigdom i östra norrbotten visar på ett gemensamt problem, som jag skrivit om tidigare och som påverkar inflyttningen till Norrbotten: – Varför flytta till Haparanda ? -Varför flytta till Seskarö?

    35 procent av Haparandas befolkning har finskt medborgarskap. Varje år flyttar mellan 350-400 finnar över gränsen – lika många flyttar i motsatt riktning. Haparanda är finnarnas handelsmetropol. Varje dag fylls butikernas P-platser med finsk-reggade bilar; systembolagets kundvagnar med starkvaror och både COOP, men framförallt ICA Maxi kryllar av kunder, från Finland.

    Hur kan nu detta påverka en skola vara eller icke vara? Det är ju uppenbart: Det krävs mer än traditionella företag och aktiviteter för att ett samhälle ska utvecklas. Trots att LKAB och Bolidens gruvnäringen går för fulla vagnar och pengarna klirrar i norr och trots att Stenvalls sågverk dundrar på Seskarö räcker inte detta. Det behövs framförallt en kulturell bas; där olika människor kan odla sitt engagemang. Människor lever idag inte allenast av pengar utan behöver kulturell näring. Idag vittnar både malmfälten och lilla Seskarö om detta. Trots att Stenvall tog över sågen, påhejade av byns traditionella förespråkare, så flyttar inte fler till ön – de flesta pendlar.

    Idag har inte industrin samma betydelse som under 1920-talet eller 40-talets efterkrigstid. Människan har utvecklat andra behov.

    Ett samhälle, eller by i balans, betyder att det måste skapas förutsättningar både vad gäller människors behov av ren luft, lugn och fin omgivning och företagens förutsättningar att bedriva sin verksamhet. Ingen vill bo på ett industriområde eller enbart ägna sig åt fågelskådning. När det gäller skolan så är den ett mått på hur ”bra” denna mix har fungerat hittills.

    Jag stoppar här ./.

  4. För den som lyssnade på fullmäktige så var anledningen till att S och v la ner sina röster, att de ansåg att beslutet om 3 upptagningsområden inte är tillräckligt, de hade velat ha mer utredning, långsiktiga konsekvensanalyser. Kommer de till makten ryker resten av bya skolorna, det kan vi nog lita på. Men för att blidka sina egna medlemmar från ön så lägger man ner rösterna.

    För den som kämpar för landsbygden svider det att behöva fatta jobbiga beslut, men det måste göras. Verkligheten kan man inte sopa under mattan, den måste man förhålla sig till. Ansvarstagande för den kommunala ekonomin, i sin helhet är viktigt, så rätt beslut även om det är tråkigt och sorgligt.

  5. Elli – jag har inte vädrat mina åsikter på några andra forum, så det antagandet får stå för dig. Nu när vi rett ut det (något pinsamma för dig) missförståndet kan vi ju återgå till att diskutera saken.

    Ja skolorna i stan har närmare till t ex Aspen, men det är inte sådana resurser jag pratar om (och det tror jag att även du förstod). Resurser i klassrummet t ex. I korridorerna. Ute på rasterna. Sånt dras in i stan. Jämför hur mycket skolpeng är per barn på Seskarö jämfört med vilken skola som helst i kommunen så förstår du vari orättvisan ligger.
    För det är fortfarande så att Seskarö skola har för få elever och det kommer in för få elever. Till skillnad från de andra byaskolorna (Karungi och Nikkala).

    Sen är det ju fritt fram för Seskaröborna att satsa på en friskola. Och de säger de ju att de ska. Hur de tänkt driva den med så få elever det förstår nog ingen, men jag önskar dem lycka till 🙂

  6. Sossarna och vänstern hade kunnat rädda kvar skolan i ett år, om dom nu hade velat det, men eftersom dom valde att lägga ner sina röster, så betyder ju det att dom också ville stänga skolan redan nu till hösten. Bara ett förtydligande så alla vet deras ståndpunkt i frågan.

  7. Fy f-n vad fega sossarna är, nu kan man inför nästa val säga att vi har minsann inte lagt ner nån skola…
    Men det har ni, för ni hade kunnat ändra utgången.
    Avstå från arvodet också, om ni ska avstå från beslutsfattande.

  8. Det har funnits ett beslut sen länge att om elevantalet går under 25, så stängs skolan! Politikerna har låtit den finnas kvar TROTS att elevantalet varit lägre än det. VARFÖR tror seskaröborna att de ska vara ett undantag på detta beslut?

    Och fortfarande: seskaröeleverna (de få som finns där!) Kommer få åka buss till Nikkala. Det är inte nån katastrof. Det kommer gå bra! Eleverna i kommunens norra byar har gjort detta under lång tid och de har både överlevt, och fått en utbildning!

    Och för det tredje: Det blir ingen likvärdig skola när så pass få elever på en liten skola ska få kosta kommunen så mycket pengar jämfört med andra elever (jämför skolpeng per elev på Seskaröskola och ex Aspstrandensskola). De andra skolorna måste spara o dra ner på resurser för att seskarö skola ska få överleva. DET om något är orättvist!

    Slutligen: Det här är ett INRIKTNINGSBESLUT. Det handlar inte enbart om att stänga Seskarö skola utan detta beslut innefattar många fler beslut också. Seskaröborna skriker mest och högst, så de har fått det att låta som att hela beslutet är enbart att stänga seskarö skola. Tråkigt också att Hb hakat på den retoriken…. Men det finns så mycket annat i det här beslutet som de tagit fram. Som jag tror – på riktigt- i slutändan kommer gynna ALLA elever i Haparanda kommun. Inte enbart en handfull elever på Seskarö. För det måste ju vara målet för alla vettiga människor i kommunen: beslut som gynnar alla elever i kommunen.

    • Ellu – dina åsikter har vi kunnat läsa i olika forum under ditt riktiga namn. Du har ingen aning om hur det ser ut på de olika skolorna du nämner, eller hur? Om man ska prata resurser så är det väl självklart att skolorna i centralorten har tillgång till betydligt mer resurser? En kort promenad till biblioteket, en kort promenad till Aspen och Kuben. En kort sträcka till Riekkola, museet i Torneå, badhuset. Det kan aldrig bli helt jämlikt men det är ok för de som valt att bo på landsbygden. Det är ingen skola som har något överflöd i den här kommunen. Inte heller Seskarö. Men det tror du nog inte? Du vill bara så split och föra fram åsikter som ställer föräldrar mot föräldrar och barn mot barn, en skittråkig attityd, rent ut sagt!

    • Ellu – En sak till: de andra åtgärderna som inriktningsbeslutet innebär löser inte problemen med skolan i Haparanda. Vissa skolor i kommunen har uppenbarligen bra resultat trots frånvaro av rektor på plats, skolsköterska och specialpedagog etc. Tänk om man skulle satsa på att få personalen att trivas på sin arbetsplats? Så att de vill stanna. Tänk om man kunde respektera lärare och övrig personal genom att lyssna på dem och göra det som fungerar? Som de vet fungerar. Små klasser, lugn skolmiljö osv. Trycka ihop eleverna i stora klasser och skryta med att nu har vi rektor och skolsköterska på plats, vilken låtsaslösning!

      • Producera barn så ska ni se att skolorna blir kvar.

        Med födelsetal i Haparanda kommun idag på 40-50 barn/år mot 80-90 talets 100+ barn/år så behövs snart enbart en skola i kommunen.

        Är ju patetiskt att se föräldrarna och bybor i Tornedalens byar kämpa för tomma skolor. Finns inga råvaror så stänger fabriken.

        Som man ligger får man bädda, eller hur talesättet nu var…

  9. Varför finns ens alternativet ”Avstår?”
    Är man på omröstning så röstar man Ja eller Nej, inte fegar ur och ”avstår…”
    Men sossar är sossar, de fick sin önskade nedläggning utan att behöva ta ansvar för den.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Bönder – en utrotningshotad art

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Pesula Lantbruk är en av två aktiva i Haparanda kommun. ”Pappa brukar säga att snart är bönder så sällsynta att folk börjar peka och säga, att titta där går en bonde”. 

Film på meänkieli prisades

Filmen Rörelser fick premiär för inbjudna gäster. Det handlar om den första långfilmen på meänkieli. 

En ny fritidspedagog är på plats

Haparanda har fått en ny fritidsledare, Helen Lindberg, som verkar ivrig på att komma igång med verksamheten. Men först vill hon lära känna ungdomarna. 

I avstressad miljö får unga lära sig ta ansvar

Smådjursstallet i Haparanda satsar vidare för att barn och ungdomar ska ha tillgång till olika aktiviteter som handlar om bland annat djurskötsel.