fbpx

När tornedalingarna blev en kolonial exportprodukt

Avgångsklassen maskintekniska linjen vid Norrbottens Tekniska Skola i Malmberget 1963 på marsch – samtliga mot industrierna i södra Sverige. Ingen fick jobb i Norrbotten. Foto: Privat

För 60 år sedan drog svenska staten igång en massiv folkomflyttning från Norrland till industristäderna söderut. Hundratusentals arbetslösa unga människor drevs att flytta med både piska och morot. Exempelvis 1965-1974 tvingade arbetsförmedlingarna iväg 50.000 bort från Norrbotten. De arbetslösa hade inget val. Befolkningen i Tornedalen rasade.

Det handlade om något som liknar tvångsdeporteringar. BNP skulle ökas med alla medel hade S-regeringen under Tage Erlander bestämt när flyttlasspolitiken inleddes i början av 1960-talet.

Årtiondena efter kriget var arbetslösheten stor i Norrland medan verkstadsindustrierna söderut blomstrade. Oskadade svenska fabriker exporterade som aldrig förr till ett Europa som byggdes upp efter kriget. Välståndet i Sverige ökade hastigt och övergick till en jakt på maximal BNP-tillväxt.

De arbetslösa i norr blev vid sidan av malmen, stålet, skogen och en ständigt utbyggd vattenkraft en kolonial exportprodukt från norr till välståndsbygget i södra Sverige De arbetslösa erbjöds morötter i form av generösa flyttbidrag. Men man tog också fram piskan. ”Flyttar du inte så måste vi tyvärr anmäla arbetsvägran till A-kassan och du kan tappa din ersättning” var ett effektivt hot. Att leva på socialbidrag innebar höjden av skam i en befolkning som sedan generationer var van att arbeta hårt för sitt uppehälle.

Representanter från Scania, Volvo, Asea och andra verkstadsföretag besökte arbetsförmedlingarna och arbetslösa kallades in för att lyssna på locktonerna. ”Aktiveringsinspektörer” knackade dörr hemma hos arbetslösa med hot om indragen A-kassa om de vägrade emigrera söderut.

Åtskilliga tusen arbetslösa i Norrland vägrade flytta och de registrerades av arbetsförmedlingen. Hur många som tappade A-kassan har HB inga siffror på.

Årskullarna födda under krigsåren var stora. I Tornedalen fanns många familjer med tio barn och fler. Det borde normalt ha gett en kraftig befolkningsökning. Men de allra flesta for söderut och Tornedalen drabbades av det största befolkningsraset någonsin.

Under tioårsperioden 1965-1974 minskade Tornedalen med 6.115 invånare, varav 3.397 i Pajala, 2.159 i Övertorneå och 559 i Haparanda.

Flyttlasspolitiken fortsatte under Palme-regeringen 1969-1976 och därefter med Fälldins och Ullstens regeringar 1976-1982 samt den andra Palmeregeringen till 1986.

1986 hade dock flyttlasspolitiken börjat avta efter hård kritik. Bland annat Norrbottensteatern och artister som Eusekefeurat häcklade flyttlasspolitiken. Norrlandsförbundet drev kampanjen ”Vi Flytt Int” och allt detta skapade en stark opinion som fick politikerna att dra åt sig öronen.

Flyttlassen ersattes av en lokaliseringspolitik där lokala företag skulle förmås att växa och företag söderifrån skulle lockas att etablera sig i norr. Det sistnämnda lockade dock till sig många lycksökare. Men det är en annan historia.

Arbetsförmedlingen har idag inga siffror över hur många som tvingades flytta under flyttlasspolitiken utan hänvisar till Riksarkivet där det krävs forskningsinsatser för att få fram siffrorna. HB har inte hittat relevanta forskningsarbeten med siffror över tvångsförflyttade.

Att det handlade om flera hundra tusen mer eller mindre tvångsförflyttade från hela Norrland finns dock belagt i media från den tiden.

Läs också: ”Norrbotten och Tornedalen offrades”

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

4 kommentarer på “När tornedalingarna blev en kolonial exportprodukt

  1. – Men så är det ju än i dag? Man måste aktivt söka alla jobb i hela landet om man vill ha ut sin arbetslöshetsersättning. Man kanske inte får hembesök av någon aktiveringsinspektör, men däremot kan man placeras på vuxendagis, kanske 5-10 mil hemifrån, där man ska sitta hela dagarna och lära sig att söka jobb. Ibland kan man ha turen att hamna på ett bra sådant dagis, men i grund och botten är det slöseri med tid för ”dagisbarnen”.

  2. Tvångsdeporteringar? Arbetskraft en kolonial exportprodukt? De arbetslösa hade inget val? Minsann, HB överträffar sig själv och blir mer och mer vänsterradikalt när dess ledstjärna Annie Lööf och Centern hamnat i skuggan. Har HB blivit en kommunistblaska dag, från att under min uppväxt varit moderat:höger? Jag själv är uppväxt i Östra Norrbotten men har bott stora delar av mitt liv söderut, dock utan att känna mig deporterad. Jag hade ett val- sitta arbetslös på fiket med gänget och gnälla på låg a-kassa och ”08-orna”, eller att ta eget ansvar och skaffa mig ett jobb och egen försörjning. Tack ändå Örjan Pekka för att du släpper igenom sådant här svammel i tidningens ledare, såvida inte Lars Pekka kuppat in det? det gör det lättare för mig att avsluta min prenumeration som jag tidigare av sentimental hembygdskänsla ändå behållit. Nuförtiden lever jag både söderut och i min gamla hembygd och känner mig hemma på båda ställena, men jag ogillar HB:s stigmatisering och försök till att skapa splittring mellan olika delar av landet.

  3. Minnet är kort, märkligt att socialismen är så stark i Tornedalen fortfarande…

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Svefi bjöd in till öppet hus

Sverigefinska folkhögskolan slog upp portarna under onsdagen och bjöd in till öppet hus. 

Dansglädje på scenen

Föregående helg fylldes Folkets hus i Haparanda av talang när dansskolan Stage bjöd på årets vårshower. 

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda. 

Oplogade trottoarer vållar debatt

Oplogade trottoarer i Haparanda har blivit ett omdebatterat ämne både på nätet och i verkliga livet. Jörgen Waara, platschef på BDX, håller dock inte med de som levererar kritik. ”Vi gör ett bra jobb och får mycket beröm”, säger han.

Snöforskaren vann sitt tolfte Tornedalslopp

I helgen arrangerades Tornedalsloppet för 55:e gången med runt 150 deltagare som gick i mål från de tre startplatserna Kuivakangas (11 km), Wanhaniemi (23 km) och Svanstein (45 km). Den mest rutinerade segraren heter Nina Lina Lintzén, Luleå Gjutarens IF