Het forskarrapport om Tornedalens historia

TORNEDALEN:

En ny vetenskaplig rapport vid LTU visar att tornedalingar har minst lika lång historia i norr som samerna. Tornedalingarna borde alltså ha samma rätt till markanvändning – och dessutom urfolksrättigheter. Det är en solklar slutsats av rapporten, även om forskarna inte själva drar några slutsatser.

Det är alltså politiskt en mycket ”het” faktarapport, som även berör frågan om Muono sameby som vill bli skogssameby med utökade rättigheter i hela norra delen av Pajala kommun – i huvudsak på markägarnas bekostnad.

Tornedalingarna marginaliserades

Den innehåller också stark kritik mot ensidig och tendentiös historieskrivning från forskare och massmedia under lång tid till samernas fördel. Tornedalingarna har marginaliserats i forskningen hittills, enligt rapporten.

LTU-forskarna är Judit Malmgren, doktorand i historia, Dag Avango, professor i historia, Lars Elenius, professor emeritus i historia samt Curt Persson, biträdande universitetslektor i historia.

”Rasbiologiskt betingad lag”

De skriver bland annat att spår av 9.800 år gamla bosättningar i Arjeplog i skrifter från Sametinget och regeringskansliet förvillar läsaren att tro att det är samiska bosättningar. Samtidigt har filosofie doktorn Ingela Bergman, som undersökte bosättningarna, inte någonstans beskrivit dem som samiska.

Att samerna fick ensamrätt till renskötsel i Sverige berodde enligt forskarna på att lagstiftningen var ”rasbiologiskt betingad”. Lagarna stiftades nämligen i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet när rasbiologin var allmänt erkänd vetenskap i Sverige.

Järntillverkning för 2.000 år sedan

Nya arkeologiska fynd av blästugnar och bruksföremål av järn visar att befolkningen i norra Sverige, bland annat i Vivungi och Sangis i Tornedalen, ägnade sig åt avancerad järnframställning från myrmalm redan för 2.000 år sedan. Forskarna resonerar att det förutsatte bofast befolkning som jagade men också handlade med järnvaror.

På 800-talet vittnade den norske handelsmannan Ottar inför en engelsk kung om att kvänerna (dåtiden namn för tornedalingar) var huvudbefolkning i norra Sverige. Ottars  berättelser nedtecknades av hovet.

Ville inte ha information

Renmarkskommmittén ska inom ett år ska lägga förslag till ny renskötsellag till regeringen. På deras bord ligger också frågan om Muonio sameby. Kommittén beslutade på förslag från ordföranden att inte inbjuda LTU-forskarna att informera om sin forskning inför kommittén. En av de politiska ledamöterna hade föreslagit denna information, men fick inte med sig kommittén.

En utförlig beskrivning av LTU-forskarnas rapport finns i printupplagan av HB den 23 april.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Aprilskämt föll inte alla i smaken

Haparanda stads aprilskämt om att ransonera preventivmedel för att öka barnafödandet fick en del skratt, men många ansåg skämtet vara smaklöst och rent av sexistiskt. 

Företagare uppmärksammades på gala

På lördagen den 22 mars hölls Näringslivsgalan i Övertorneå. Utmärkelser som Årets företagare och Årets hederspris delades ut på den välbesökta galan. ”Det här lever jag på länge”, säger Elisabeth Holmgren som tog emot hederspriset. 

Monika ger ranvävning status som kulturarv

Monika Luiksaar Lunds arbete med att skriva en bok om den gamla traditionen i nordkalottområdet av att väva ranor, har uppmärksammats och nu skrivs den tornedalska ranvävningen in i den svenska förteckningen över levande kulturarv. 

Bönder – en utrotningshotad art

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Pesula Lantbruk är en av två aktiva i Haparanda kommun. ”Pappa brukar säga att snart är bönder så sällsynta att folk börjar peka och säga, att titta där går en bonde”. 

Film på meänkieli prisades

Filmen Rörelser fick premiär för inbjudna gäster. Det handlar om den första långfilmen på meänkieli.