Pajalapolitikerna näst sämsta i landet

Måndag den 24 april måste fullmäktige i Pajala ta avgörande stora besparingsbeslut som förmår Kommuninvest att låna mer pengar till kommunen. Det riskerar också nedläggning av två byskolor. SKR betecknade Pajalas politiker som nästsämst i hela Sverige någonsin på att sköta kommunal ekonomi.

”Haninge kommun 1995 är den överlägset mest misskötta kommunen i Sverige någonsin. Pajala 2025 lägger sig nu som god tvåa efter Haninge”.

Denna ytterst svidande kritiken levererades av Christine Feuk, expert på politisk styrning vid SKR (Sveriges kommuner och regioner), när SKR och Kommuninvest i onsdags mötte Pajalas politiker och tjänstepersoner.

Invånarna i Haninge fick vidkännas drastiska neddragningar som drabbade invånarna hårt när ekonomin sanerades med hjälp utifrån. Samma öde kommer sannolikt att drabba invånarna i Pajala. Så illa är det faktiskt enligt SKR:s analyser.

”Har ni förstått?”

Christine Feuk hade tillsammans med kollegorna från SKR och Kommuninvest förutom noggranna analyser av kommunala dokument också gjort omfattande enkätundersökningar bland både politiker och tjänstepersoner. Feuks slutsatser var hårda och entydiga. Bland annat kritiserade hon rollfördelningen mellan politiker och tjänstepersoner. Vid flera tillfällen ställde hon frågan ”har ni förstått allvaret” till politikerna och tjänstepersonerna.

Experterna från SKR och Kommuninvest var även den här gången mycket tydliga med vad det är som gäller för Pajala nu.

”Gör något på måndag”

– Ni kan fortfarande göra något på måndag, sade Feuk och syftade på måndagens fullmäktigemöte där den politiska majoriteten nu snabbt tagit fram cirka 100 besparingsförslag. Dessa ska enligt Birgitta Rantatalo i en intervju i NSD minska underskottet från 50 till 30-35 miljoner kronor för 2025.

Birgitta Rantatalo gjorde dock klart att den politiska majoriteten i form av S, KD och Sjvp inte kommer att röra byskolorna i Tärendö, Korpilombolo och Sattajärvi. Mot det står ett förslag från tjänstepersonerna vid skolförvaltningen där man föreslår nedläggning av Tärendö och Sattajärvi skolor och att högstadiet från Korpilombolo flyttas till Pajala. (Junosuando skola är nedlagd sedan många år och barnen går skola i friskolan i Kangos i närheten av Junosuando).

Esberg irriterad

Skolförvaltningens sparförslag har enligt uppgift irriterat Barn- och utbildningsnämndens ordförande Eva Esberg (KD). Hon menar att hon borde ha kallats att delta i i arbetet med skolförvaltningens förslag. KD vägrar också att röra byskolorna.

SKR presenterade också vid onsdagens möte i Pajala en stor jämförelse mellan kostnader för Pajala med genomsnittet av samma kostnader i Norrbotten, hela riket samt sju liknande kommuner, i första hand från Norrlands inland med samma storlek och struktur som Pajala.

”Borde inte vara i kris”

Där slås också fast att Pajala är en kriskommun, men borde inte vara det. I princip finns ingen arbetslöshet, man har Sveriges hösta sysselsättningstal, en stor privat arbetsgivare med högt löneläge, ett rikt småföretagande med många företag samt konkurrens om arbetskraften från andra kommuner. Dessutom får Pajala med sina 14.600 kronor per invånare dubbelt så högt inkomstutjämningsbidrag som riksgenomsnittet i Sverige. Dessutom får Pajala strukturbidrag som är 41 gånger högre än riksgenomsnittet. Utöver det har Pajala en av de högsta kommunalskatterna i landet, 34,40 kronor.

75.000 back per dag

Trots detta betalar kommunen varje månad ut cirka 2,2 miljoner kronor mer än man får in, vilket motsvarar 75.000 kronor per dag. Det är exakt samma förutsättningar för en familj, intäkterna måste vara högre än utgifterna, UTAN UNDANTAG, konstaterar SKR strängt till politikerna i sin analys.

Men längre än så går inte SKR/Kommuninvest med pekpinnar, förutom att man på flera ställen förespråkar gemensam politisk förståelse och underförstått slut på motsättningen mellan byarna och centralorten. Men den ekonomiska analysen, som sträcker sig till 2023, pekar tydligt ut var man kan spara mest – nämligen på skolan och socialförvaltningen. Några exempel.

Allting dyrare i Pajala

• Grundskolan i Pajala kostar 17.700 kronor per invånare jämfört med 13.000 för övriga Sverige.
• Den kommunala grundskolan kostar 176.000 kronor per barn. I kommuner likvärdiga med Pajala är kostnaden 143.000 kronor per barn.
• Komvux och SFI kostar 1.300 kronor per invånare mot 700 kronor i riket.
• Förskolan i Pajala kostar 216.000 kronor per barn jämfört med 190.000 för likvärdiga kommuner.
• Varje pensionär 80+ i Pajala kostar 359.000 kronor per år mot 313.000 i likvärdiga i kommuner.
• Äldreomsorgen kostar 17.000 kronor per invånare i Pajala mot 12.000 för övriga landet.
• Åren 2022-2023 ökade kostnaden för tillfälligt inhyrd personal från 272 till 2.067 kronor per invånare (2024 års siffror fanns inte som statistik).

”Rör inte skolan”

Den ledande alliansen S/KD/Sjvp säger alltså nej till att röra skolstrukturen där de stora besparingarna finns. De partierna har sin hemvist i byarna och de kämpar för att rädda byarnas överlevnad.

Majoritetens förslag kommer troligen att ställas mot skolförvaltningen plan där man föreslår nedläggning av Tärendö och Sattajärvi skolor och att man flyttar högstadiet från Korpilombolo till Pajala. Det är ingen tvekan att tjänstepersonalens förslag finner starkt stöd i SKR:s och Kommuninvests ekonomiska och ledarskapsmässiga analyser.