Populärt med klassisk julhälsning

Julkort är fortfarande den populäraste julhälsningen i Sverige, nästan sju av tio svenskar vill helst ha sina julhälsningar i postlådan.

Majoriteten som skickar julkort gör det för att visa omtanke och göra mottagaren glad. Det visar PostNords årliga julkortsundersökning om svenskarnas inställning och vanor kring julhälsningar, 47 procent anger tradition som ett starkt skäl att skicka julkort. De flesta svenskar får och skickar upp till nio julkort. 14 procent av de som skickar postar 20-29 kort och elva procent får lika många i sin postlåda. Trots digitala kanalers popularitet är det bara sju procent som vill ha sina julhälsningar digitalt. 12 procent säger att de själva skickar sina hälsningar digitalt. Över hälften av svenskarna uppger att de gärna ser ett klassiskt julkortsmotiv på sina kort, följt av foton och hemmagjorda kort.
I fjol skickades 14,5 miljoner julkort i Sverige, jämfört med 16,5 miljoner 2018. Julkortsskickandet hade sin storhetstid under nittiotalet, med omkring 60 miljoner skickade kort.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Aprilskämt föll inte alla i smaken

Haparanda stads aprilskämt om att ransonera preventivmedel för att öka barnafödandet fick en del skratt, men många ansåg skämtet vara smaklöst och rent av sexistiskt. 

Företagare uppmärksammades på gala

På lördagen den 22 mars hölls Näringslivsgalan i Övertorneå. Utmärkelser som Årets företagare och Årets hederspris delades ut på den välbesökta galan. ”Det här lever jag på länge”, säger Elisabeth Holmgren som tog emot hederspriset. 

Monika ger ranvävning status som kulturarv

Monika Luiksaar Lunds arbete med att skriva en bok om den gamla traditionen i nordkalottområdet av att väva ranor, har uppmärksammats och nu skrivs den tornedalska ranvävningen in i den svenska förteckningen över levande kulturarv. 

Bönder – en utrotningshotad art

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Pesula Lantbruk är en av två aktiva i Haparanda kommun. ”Pappa brukar säga att snart är bönder så sällsynta att folk börjar peka och säga, att titta där går en bonde”. 

Film på meänkieli prisades

Filmen Rörelser fick premiär för inbjudna gäster. Det handlar om den första långfilmen på meänkieli.