fbpx

Sista pusselbiten för tågtrafik över gränsen

Järnvägsbron över Torne älv.

TORNEÅ/HAPARANDA Bandelen mellan Torneå och Haparanda kommer att elektrifieras. Detta kommer bland annat att utöka möjligheterna för arbetspendling över gränsen.

Målet med elektrifieringsprojektet av järnvägssträckan mellan Torneå och Haparanda är bland annat att bidra till att uppfylla behov för både näringslivet och arbetspendling.

Tidigare har det beslutats att bandelen mellan Laurila i Keminmaa och Torneå elektrifieras. Nu kommer även den korta sträckan mellan Haparanda och Torneå att elektrifieras. Det kommer att möjliggöra persontrafik över riksgränsen.
Den finska regeringen har alltså föreslagit finansiering av ovan nämnda bandel.

Under planeringsarbetet kommer även behov av ombyggnad av järnvägsbron över älven att ses över.
Sampo Kangastalo, utvecklingschef vid Torneå stad, informerar att byggnationer kan inledas tidigast i slutet av 2021.

– Sträckan mellan Laurila och Haparanda är delad i två projekt eftersom en del av den går över på den svenska sidan, berättar Kangastalo.

Enligt den finska regeringens tilläggsbudget kommer hela projektet att kosta 24 miljoner euro.

– Av det betalar den svenska staten fyra miljoner euro. Bland annat ligger den största delen av järnvägsbron på den svenska sidan.

Sampo Kangastalo uppger att ett mål är att få igång så kallad intercitytrafik – från Haparanda till Helsingfors.

– Ett andra alternativ är persontrafik till Uleåborg där resenärer kan byta tåg, säger han och lägger till:

– Vi har redan persontågstrafik som går från Kolari via Torneå, men vi siktar på dagståg mellan Helsingfors och Haparanda, säger Kangastalo och betonar vikten av det positiva gränsöverskridande samarbetet kring projektet.

Enligt uppgifter till SR Sisuradio kommer elektrifieringen att färdigställas senast 2024.

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

16 kommentarer på “Sista pusselbiten för tågtrafik över gränsen

  1. Har inte Finland och Sverige olika tågsystem? Olika spårvidd? Olika spänningar i kontaktledningen (som inte finns än) ?

    • Stämmer Thomas, såvida inte det är ändrat på senare år. Finland, som ju förra seklet tillhörde Ryssland hade den ryska spårvidden. Men man drog finsk/rysk räls en bit in i Haparanda för att kunna frakta gods över gränsen. Godset fick dock lastas över till vagnar med svensk/europeisk spårvidd vilket skedde på gamla omlastningen, där en hel del Haparandabor jobbade förr. Skillnaden i spårvidd var även militärstrategisk, då man ville förhindra ryssen att kunna rulla in trupper in i Sverige i fulla tåg.

    • Det stämmer att spårvidden skiljer mellan Sverige och Finland men det är inget problem eftersom det går dubbla spår, dvs med båda spårvidderna, mellan Haparanda och Torneå.

  2. spännande värre.. hur många pax blir det på tågen…hur många åker tåget från Luleå till Haparanda??

  3. Ett av det mest osammanhängande resonemang surfaren skriver om, ta en tulo luta dej tillbaka och tänk lite mer innan du spyr galla.

    • Longlake, tack för din feedback. Ska jobba mer med texten nästa gång men annars tycker jag att jag i ett enda inlägg som rör kommunikationer lyckades få med flera andra politiska områden (energi och det där andra) där Sverige är i kris. Nåväl, nog om det. Ha en trevlig nationaldagskväll med flaggor och allt. Heja Kanada i hockeyn förresten.

    • Ps, det var visst sju miljarder per rälsmil, inte en som jag skrev först. Men ta tåget så bär det sig. Ds

  4. Fan….det går ju inte….Finnarna är ju livrädda för corona.

    • Dem kanske borde starta en snushandel till stationen i Haparanda.

      För när det gäller snus är man ju inte rädd för corona.

  5. En miljard per rälsmil kostar de grönrödas höghastighetsjärnväg läste jag. Bra så om det bär sig. Men, enligt de bekanta jag talat med är det ett fåtal passagerare per vagn i tågen mellan Haparanda och Luleå. Byarna i Norrland kvider när det talas om nya vindsnurror, och skörden efter ”kompetensregnet” i samband med asylkaoset 2015 är väl diskutabel. Frågan är väl inte varför partier på den konservativa sidan växer, utan snarare varför regimen Löven-Lööf-Bolund mfl tillåts fortsätta förstöra Sverige. Rösta som ni vill, det gör jag också. Vore skoj att att höra från tågförespråkarna på hb och i lokalpolitiken hur det funkar med tågpendlingen, eller är man kanske nöjd med att staten betalt järnvägen och man själv fortfarande kan ta bilen mellan Kalix o Haparanda….

  6. Hej! Att ev. önska sig ett flygplats till Tornio/Haparanda är nog en önskedröm med ett fungerande flygfält i Kemi som har allt som behövs. Finnarna kommer aldrig att bygga en till flygplats i närområdet.

    • Lägg inte för stora förhoppningar på FinAvia, deras planer är att lägga ner Kemi flygplats samt ett antal mindre flygplatser i Finland.
      Finland har inte alltid lösningen på de stora samhällsutmaningarna…

  7. Det tog inte länge innan den första gnällspiken stack fram huvudet. Varför inte vara glad istället att nånting positivt händer i Haparanda?

  8. Hej.
    Hur många vindkraftverk måste byggas för att tåget kommer över älven?
    Glöm ej och höja skatten så pengar till bygget ordnas.
    Sen är det bara en flygplats till torniohaparanda som fattas!

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Sjöräddningen planerar etablering i skärgården

Sjöräddningen planerar att etablera sin verksamhet permanent i Haparanda-Kalix skärgård. Och redan nästa sommar kan en räddningsbåt finnas på plats i Kalix för att en frivillig besättning ska kunna övas och senare etableras som sjöräddare.

Sveriges bästa skolkommun

För andra året i rad har Lärarförbundet rankat Övertorneå till Sveriges bästa skolkommun. Pajala klättar rejält och placeras som etta när det gäller lärartäthet. Haparanda tappar däremot placeringar.

HB presenterar: Värmeverket och jakten på den försvunna skatten

HB avslöjade 1 juni i år att VD Pär Gabrielsson vid Haparanda Värmeverk AB var engagerad som konsult i strid med lagen. Det gav snabbt resultat. Redan 4 juni begärde Värmeverket att få komma in med en självrättelse till Skatteverket. Det har lett till en omfattande skatt(e)jakt med målet minsta möjliga skatt för alla inblandade.