Redan till hösten kan det bli skärpta regler kring studiero i skolan.
I en lagrådsremiss föreslår regeringen en rad ändringar i skollagen i syfte att öka tryggheten och studieron i skolan, och i förlängningen nå högre kunskapsresultat.
Bland annat ska all personal få vidta omedelbara åtgärder som anses befogade ”för att tillförsäkra eleverna trygghet och studiero”. Och det ska uttryckligen anges i lagen att dessa åtgärder innefattar ”en befogenhet att ingripa fysiskt för att avvärja våld, kränkningar eller andra ordningsstörningar”.
Det ska även bli enklare för rektorer att besluta om avstängning samt tillfällig placering inom och utanför skolenheten.
Dessutom ska det blir skärpning vad gäller mobiltelefoner i klassrum. Enligt förslaget ska mobiler i regel endast få användas efter lärarens instruktion. Möjligheterna att omhänderta mobiler samt ha mobilfria skoldagar ska också öka.
Dessa ändringar, och mer därtill, föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
10 kommentarer på “Skärpta regler för ökad studiero i skolan”
Kunskapskraven i skolan är mycket lägre idag än tidigare. Problemet är att barnen inte gör sina läxor, repeterar, de sover för lite, kan inte koncentrera sig ( har inte lärt sig att göra det). Och det är ofta oroligt i klassrummet. Det är inte nytt det här med att föräldrarna hjälper med läxorna, så borde det alltid ha varit. Och det finns fortfarande såna som gör det. Som ändå har ett krävande jobb, som handlar och tvättar, som lagar mat. Men det är nog sant att mobilen har i många familjer blivit viktigare än barnen.
Och skolmaten; Är man hungrig kan man äta fast det nu inte är ens favoritmat.
Nuförtiden är ju också ungdomarna ofta överviktiga, framtidens pandemi säger experterna, och det är bra att de lär sig att äta hälsosamt, i skolan. Förresten, får våra barn en ordentlig frukost, havregrynsgröt, rågbröd, grönsaker och frukt? Efter en sån frukost orkar man bättre till lunch. Och tvingas att vara i skolan? Med en sån attityd från föräldrarna är det inte konstigt att skolan har stora problem.
Jag håller med dig om att man faktiskt kan äta någonting som inte är ens favoritmat. Det brukar man om inte annat komma på när man blir lite äldre och själv måste betala för maten, att det kanske inte håller att käka lunch på grillen varje dag. Hälften av svenskarna är faktiskt överviktiga. Många gånger beror övervikt på att man sover för lite. En bidragande lösning på det vore att både föräldrar och barn lade undan sina mobiltelefoner och faktiskt gick och lade sig så tidigt att alla orkade stiga upp och äta en hälsosam frukost. Beträffande skolplikten är den en realitet. Oavsett föräldrarnas och barnens attityder är det ett tvång att vara där. Den tiden bör då användas konstruktivt. Många lärare i min omgivning upplever tyvärr att de inte har tid att undervisa eftersom de hela tiden måste lösa konflikter och, inte minst, dokumentera allting efteråt (sk kränkningar hit och dit). Så var det inte förut, vad jag vet. Nuförtiden är de vuxna mycket mer engagerade i barnens konflikter. Förut var det nog mer så att barnen förväntades lösa sina egna konflikter på rasterna, liksom de förväntades göra sina egna läxor och i många fall rent allmänt ta ett större ansvar. Det är inte bara föräldrarnas fel att samhället har förändrats. I skolan får man lära sig mycket om vilka rättigheter man har som barn, vilket i och för sig kan vara bra, men ibland borde man kanske ta upp någonting om skyldigheter också. Somliga föräldrar vågar knappt säga åt sina barn när dessa beter sig illa, än mindre säga nej när barnen vill ha någonting, oavsett om det gäller en ny EPA eller läsk till varenda måltid. Lästips: ”Hur barnen tog makten” av David Eberhard.
Vad är nu detta? Den svenska skolan fungerar dåligt, och det beror inte på dålig skolmat. Hur mycket deltar föräldrarna i sina barns skolarbete? Tar de ansvar för sina barns mobilanvändning ? Kontrollerar de vilken tid barnen lägger sig? Hur hälsosamt de äter? Äter de middag med sina barn och frågar hur dagen har varit? Om de barnen har läxor? Om allt som har hänt? Det kan inte vara sant, att en femtedel av barn och ungdomar har neurologiska problem. Vad är det som händer där hemma? Eller är det så att det inte händer någonting? Hur barnen uppför sig i skolan beror nästan till 100% om hur de har det hemma. Skolan kan inte ta hand om allas privatliv. Eller ska vi göra som Kina gör: Staten tar över allt och alla.
Märk också, att föräldrarna läser inte för sina barn som de gjorde tidigare, pratar inte mer än nödvändigt, läser inte själva. Barnens ordförråd är katastrofalt dåligt, och det är inte skolans fel. Det heller. Och det är minsann inte frågan om skolmat.
Det finns sällan bara en enda anledning till att någonting fungerar dåligt. Maten kan vara en delorsak som åtminstone är lättare att påverka än andra delorsaker. Att föräldrar ska behöva delta i barnens skolarbete är ju ett ganska nytt påfund. Det förekom knappast för ett par decennier sedan. Nog skulle man som förälder vilja hjälpa sina barn med läxorna, men i realiteten finns inte tiden till det, inte när man själv jobbar heltid och sedan måste hinna handla och laga mat, diska, tvätta kläder, städa … När våra barn ändå tvingas vara i skolan hela dagarna bör lärarna klara av att koncentrera lärandet till tiden mellan 8 och 15. De får trots allt betalt för det. Beträffande det du skriver om neurologiska problem fanns nyligen en artikel på svt.se i ämnet: ”Kunskapskraven inom svensk skola är för hårda – och bidrar till att allt fler skolbarn får diagnoser som adhd och autism.” En annan sak jag kom att tänka på var den fixering vid mobiltelefoner som inte bara väldigt många barn utan även väldigt många föräldrar lider av. Det kan inte vara bra för det lilla barnets känslomässiga eller intellektuella utveckling att ha föräldrar som hellre kollar på sina telefoner än på barnet.
”Realist” Är lite nyfiken… Vet du hurdan skollunch det erbjuds åtminstone här i Haparanda? Ladda gärna ner Meshie appen och se matsedeln samt energi fördelning per måltid,daglig behov sam till och med klimatpåverkan. Om du har barn i skolåldern, besök skolrestaurangen för att se själv. Tror inte att barnen hemma har så mångsidigt kost, olika sallader och vegetarisk alternativ som det är i skolan. För exempel nästa veckan matsedel: Mån Kycklingdrumstick med nudlar Tis.Pastagratäng Ons. Fisk benedictine med potatis Tor. Tacobuffe med tillbehör och Fre Korvsoppa med mjukt bröd, ost och frukt alt. Spenatsoppa med ägghalva och som sagt varje dag vegetarisk alternativ. Tycker själv att alla rätter är sådana som barn/ungdomar gillar vad tycker du ”Realist”?
Hej, Jo jag har barn i skolåldern.
Jag har ofta lyssnat på deras ”snack” om skolmaten.
Sen vet man ju hur barnen är kräsna, därav förslag om elevråds förslag om mat.
Hemma försöker vi laga så att det passar alla, men ibland går det inte.
ÄNTLIGEN.
Kan det inte börja gälla redan imorgon.
Att det behövs direktiv från högre ort…skandal.
Skolan ska själva ta tag i problemen, direkt, med samtal mellan skolan och föräldrarna.
Kom Inte och säg ( skriv ), att skolan själv inte kan reglera sånt här.
Mobil förbud, mobbning, och respektlöst beteende mot lärare och medelever…självklara saker.
Och respektera även elever med särskilda behov, skolan ska se till att de får hjälp Direkt när behov finns.
När problemen hopar sig, då blir det besvärligt att reda ut allt.
En elev som mår dåligt presterar dåligt, likaså…en lärare som mår dåligt lär eleverna dåligt.
Samt, hungriga elever presterar också dåligt.
Ta ett snack med elevråd, om det finns, vad för mat elever vill ha.
Bättre att de äter ”näringsfattig” kost än inget.
Och mer gymnastik och rörelse för barnen, samma där, vad tycker de om att göra…låt de göra det, bara de rör på sig.
Ja, hungriga elever presterar dåligt. Detta har alltid varit ett problem för elever som inte har gillat skolmaten. Som vuxen ligger det nära till hands att benämna dessa elever som ”kräsna”, och visst, så kan det nog vara. Å andra sidan har barn ett känsligare smaksinne än vuxna, och vissa (barn som vuxna) är sk ”supersmakare” som helt enkelt upplever smak mer intensivt än andra. Andra upplever tvärtom att skolmaten inte smakar någonting. Det kan lätt bli så att man väljer att hoppa över lunchen dag efter dag, år efter år. Om man då inte heller har hunnit äta frukost, kanske för att man är morgontrött, presterar man givetvis inte optimalt på lektionerna. Någonting borde göras – men vad? När det gäller idrotten håller jag absolut med om att man bör ge eleverna en mycket större valfrihet. Om eleven inte gillar lagsport, låt honom eller henne då ta en joggingtur eller vad som helst. Det viktiga är ju att man rör på sig! Man måste faktiskt se till individens förutsättningar och erbjuda olika former av rörelse så att alla får chansen. En del bär glasögon, då lämpar sig vissa former av idrott sämre än andra. En del har lätt för att utveckla nageltrång. För tjejer kan det handla om något så grundläggande som menstruationscykeln. Den kan påverka idrottsprestationer enormt, men även provresultat i övriga ämnen.