Skottdagen – stora friardagen

Idag, den 29 februari, infaller skottdagen som är kopplad till många udda traditioner.

Var fjärde år är det skottår, vilket innebär att året har 366 dagar istället för 365. Och från och med år 2000 infaller den extra dagen, alltså skottdagen, den 29 februari.

Tidigare placerades skottdagen efter den 24 februari, vilket innebar att namnsdagarna då försköts med en dag.

Enligt en gammal tradition från 1800-talets borgerliga England får kvinnor fria på skottdagen, och på en del ställen under hela skottåret. Enligt vissa källor lär traditionen ha rötter ända tillbaka till 400-talets Irland.

I Sverige ansågs skottdagen vara upp- och nervända dagen, och det anordnades skottårsbaler dit ogifta kvinnor bjöd in ogifta män.

Under 1900-talets början var det vanligt med vykort med till exempel texten ”Akta dig karl. Det är skottår”.

I Finland säger traditionen att den som avböjer en kvinnas frieri på skottdagen ska köpa ett kjoltyg, strumpor eller ett annat klädesplagg som ersättning.

Källa: Institutet för språk och folkminne

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Aprilskämt föll inte alla i smaken

Haparanda stads aprilskämt om att ransonera preventivmedel för att öka barnafödandet fick en del skratt, men många ansåg skämtet vara smaklöst och rent av sexistiskt. 

Företagare uppmärksammades på gala

På lördagen den 22 mars hölls Näringslivsgalan i Övertorneå. Utmärkelser som Årets företagare och Årets hederspris delades ut på den välbesökta galan. ”Det här lever jag på länge”, säger Elisabeth Holmgren som tog emot hederspriset. 

Monika ger ranvävning status som kulturarv

Monika Luiksaar Lunds arbete med att skriva en bok om den gamla traditionen i nordkalottområdet av att väva ranor, har uppmärksammats och nu skrivs den tornedalska ranvävningen in i den svenska förteckningen över levande kulturarv. 

Bönder – en utrotningshotad art

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Pesula Lantbruk är en av två aktiva i Haparanda kommun. ”Pappa brukar säga att snart är bönder så sällsynta att folk börjar peka och säga, att titta där går en bonde”. 

Film på meänkieli prisades

Filmen Rörelser fick premiär för inbjudna gäster. Det handlar om den första långfilmen på meänkieli.