”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Leif Taavola, Juoksengi, är en inbiten sportfiskeentusiast som fiskar i Torneälven sommar som vinter. Enligt honom hotar det dyra gemensamma svensk/finska fiskekortet att ta död på sportfisketraditionen och på sikt hota gemenskapen i byarna. Foto: Hasse Mella Stenudd


Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka Paasu, ordförande för de områdesgemensamma fiskekorten.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

10 kommentarer på “”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

  1. Hur stor del av dessa 1000 kr går till byråkratin och hur mycket får byalagen?

  2. Vad är det för svammel låt folk fiska begränsa rovfisket med rymdskepp

  3. Det är mantalsägarna som äger och har ägt fiskevattnen i respektive byalagsområde. Tidigare år betraktades det som ohemult att ta betalt men på grund av tillströmningen av utombys har man ansett det vara i sin ordning att ta betalt. Ännu inget svar om ifall vi fastighetsägare måste lösa kort.

    • Mark/mantalsägarna har inget ”frikort”. Däremot får dom del av pengarna fiskekorten drar in under förutsättning att dom ingår i samfälligheten/ mantalsförteckningen.

    • Det är helt sant. Markägarna har sålt sig till Mammon och skrivit avtal och släppt all makt över älven till andra krafter. Nu betraktar vi älven på håll och tänker på det som en gång varit.

  4. Fisket i Torneälven är inte fritt för någon som inte löst fiskekort. Endast barn under 15 år samt fiske med mete är undantaget. Det som Ilkka Paso säger att pengarna som fördelas ut efter fiskekortsförsäljningen bidrar till byarnas utveckling är tyvärr inte sant. Samfällighetsföreningarna är hårt styrda genom sina stadgar och väldigt begränsade till vad pengarna kan användas till och pengarna hamnar i stort avkortat i markägarnas fickor. Leif har helt rätt, att ungdomar, som kanske inte har mycket annat att änga sig åt i byarna, och som har ett intresse för fiske och kanske inte vågar gå ned till älven en vacker sommarkväll och dra en gädda eller abborre utan att bli jagade av Länsstyrelsens drönare är helt horribelt. Fisket efter lax/laxöring är en resurs som vi absolut måste värna om och den bör kosta för alla. Men fiske efter annan fisk bör vara som det alltid har varit. Fritt för alla.

  5. Allemanslagen infördes 1994. Nu har Borgarna urholkat den till oigenkännlighet. Markägarna anser sig nu äga till och med det som faller från skyn. Inte undra på att vi tvingas förgylla vår tillvaro med droger. Om man frågar AI om Allemansrätten då blir svaret föråldrat. Det är hög tid att uppdatera lagen. Inför samhällsavgifter på alla uppsatta swish anslag i vår natur. Använd intäkterna till och återställa vår natur till våra ungdomars bästa.

  6. Är det kostnadsfritt om man är delägare i fiskevattnet genom sin fastighet?

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Undersköterskestudenter till undsättning för gosedjuren

Gosedjur med diverse plågor plåstrades om när Övertorneås vård- och omsorgselever besökte två förskolor i kommunen. Detta som en del av Vård- och omsorgscolleges VO-Collegevecka som ska marknadsföra vård- och omsorgsyrken. 

Rekordförsäljning för second hand

Second hand-försäljningen i Sverige omsatte 1,9 miljarder kronor i augusti, visar siffror från Svensk Handel. Det är nytt rekord för en enskild månad. 

Jonas räddade livet på renkalven Lilla My

Jonas Salmijärvi upptäckte att en renvaja med sändare inte längre rörde sig i skogen. Han fann den död med en liten renkalv som sprang runt den. Till slut lade Jonas Salmijärvi en lasso på kadavret och när renkalven lade sig

”Ingenstans så bra som här”

Anstalten i Haparanda jobbar med att ge de intagna meningsfull sysselsättning. Det får de genom snickeriverksamheten som tillverkar allt från grillplatser till utebastu. ”Allt görs från grunden”, säger Mikael Lind som är en av ledarna vid snickeriet.