fbpx

A-traktorer har ökat i antal

På två och ett halvt år har antalet A-traktorer fördubblats. Idag finns det drygt 50.000 registrerade A-traktorer, uppger Transportstyrelsen.

En stor del av ökningen tros komma efter de förändrade reglerna som infördes i juli 2020. Då införde Transportstyrelsen vissa ändringar i reglerna om hur fordonen ska vara konstruerade.

– Det fanns fördelar med den här regeländringen. Den gjorde det möjligt att bygga om nyare bilar till A-traktorer. Nyare bilar är både mindre skadliga för miljön och mer trafiksäkra än äldre bilar, säger Mikael Andersson, presschef på Transportstyrelsen, i ett pressmeddelande.

En A-traktor ska ha en konstruktiv hastighet som inte får överstiga 30 kilometer i timmen och ska vara spärrad för högre hastigheter än så. Regeländringen innebar att det blev möjligt att spärra hastigheten med elektroniska metoder. Den infördes för att det skulle vara möjligt att bygga om modernare bilar till A-traktorer.

I Norrbottens län har antalet registrerade A-traktorer ökat till 2.541 stycken i juli månad jämfört med samma period förra året. Då fanns det 2.113 registrerade A-traktorer, en ökning med 20,3 procent.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

2 kommentarer på “A-traktorer har ökat i antal

  1. Vissa politiska partier vill höja hastigheten från 30 km/h till 45 km/h för Epa traktor. Hastigheten på 50 km/h vore idealiskt men då måste det till att trafik skolning utförs för den som ska bruka fordonet.

    • Bort med skräpet! Denna skräpkultur måste snarast möjligt skrotas och förpassas till avskrädeshögarna en gång för alla.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Tio år av stolthet i Pajala ska firas

Det är tio år sedan Tornedalen Pride såg dagens ljus. Detta ska firas rejält under marknadsveckan med nostalgisk klubbkväll, parad och andra aktiviteter. ”Vi ska fira och minnas var det startade ifrån”, säger projektledaren Rebecka Digervall. 

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka