Bra återvinningsvanor

Vi är bäst på att återvinna glas, pantburkar av aluminium och PET-flaskor med pant, visar en kartläggning från SCB.

De förpackningar som inte går till materialåtervinning hamnar främst i soporna och går till energiåtervinning. Under 2020 lämnade vi 822.600 ton förpackningar till materialåtervinning i Sverige. Det motsvarar cirka 60 procent av alla förpackningar som kom ut på den svenska marknaden samma år. Under 2020 var vi bäst på att återvinna materialet i förpackningar av glas, pantburkar av aluminium och PET-flaskor. Det var 94 procent av glasförpackningarna, 87 procent av pantburkarna av aluminium och 86 procent av PET-flaskorna med pant, som hamnade i materialåtervinningen. Av plast- och träförpackningar; bara 34 procent av plastförpackningarna (inklusive PET-flaskor med pant), och 11 procent av träförpackningarna, gick till materialåtervinning. Andelen återvunna pappersförpackningar var 78 procent och andelen för aluminium var 81 procent. Förpackningar av järnbaserad metall återvanns till 83 procent.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

1 kommentar på “Bra återvinningsvanor

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Aprilskämt föll inte alla i smaken

Haparanda stads aprilskämt om att ransonera preventivmedel för att öka barnafödandet fick en del skratt, men många ansåg skämtet vara smaklöst och rent av sexistiskt. 

Företagare uppmärksammades på gala

På lördagen den 22 mars hölls Näringslivsgalan i Övertorneå. Utmärkelser som Årets företagare och Årets hederspris delades ut på den välbesökta galan. ”Det här lever jag på länge”, säger Elisabeth Holmgren som tog emot hederspriset. 

Monika ger ranvävning status som kulturarv

Monika Luiksaar Lunds arbete med att skriva en bok om den gamla traditionen i nordkalottområdet av att väva ranor, har uppmärksammats och nu skrivs den tornedalska ranvävningen in i den svenska förteckningen över levande kulturarv. 

Bönder – en utrotningshotad art

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Pesula Lantbruk är en av två aktiva i Haparanda kommun. ”Pappa brukar säga att snart är bönder så sällsynta att folk börjar peka och säga, att titta där går en bonde”. 

Film på meänkieli prisades

Filmen Rörelser fick premiär för inbjudna gäster. Det handlar om den första långfilmen på meänkieli.