Dom idag: Kaunis Iron kan fortsätta gruvdriften

PAJALA: Kaunis Iron och hela Pajala fick ett skönt besked idag. Mark- och miljödomstolen begränsar i en dom nuvarande brytningsvolym malm från 20 till sju miljoner ton per år. Sju ton är dagens årliga brytning, vilket innebär att gruvdriften kan fortgå fram tills ett nytt miljötillstånd har erhållits.

Detta beslut innebär att nuvarande miljötillstånd gäller till år 2025 och innan dess bör frågan om nytt miljötillstånd ha behandlats av Mark- och Miljödomstolen. Domstolen har inte funnit att påverkan på Muonioälven är särskilt stor.

I domen markerar Mark- och Miljödomstolen att gruvans betydelse för regionen väger tungt i beslutet – allt enligt miljölagstiftningen. Ett uttalande som kan vara viktigt när det nya miljötillståndet ska behandlas.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

9 kommentarer på “Dom idag: Kaunis Iron kan fortsätta gruvdriften

  1. Domen innebär även indirekt att lastbilstransporterna blir olagliga att bedriva. Väldigt märkligt att Kaunis Irons ledning inte insett detta.

    • Olagliga har de varit hela tiden hade en privat näringsidkare bedrivit dessa transporter utan tillstånd hade han fått skyhöga böter och även hamnat i kurran. Det är skillnad på fint folk och vanligt folk.
      Klart det går vägen konstigt vore det annars ibland lönar det sig att inte följa lagen utan skita fullständigt i dessa.

  2. Ett mycket bra beslut för vår gruva och för vår kommun då vi kan fortsätta att bo och leva kvar i vår kommun. Ungdomar får jobb härhemma och skattekronor stannar kvar i kommun mm.

  3. Kaunis köpte ”rubb och stubb” för 5 öre/ krona, så om man endast tittar på nyanskaffningsvärdet för allt som inom överkomlig framtid ska nyinskaffas, då behöver produktionen, och beräknat till dagens höga malmpriser, minst öka med omkring 4-6 ton för att klara dessa investeringar. En sådan ökning kräver då i sin tur än mer kapitalkrävande investeringar för att nå upp till de lägsta miljökraven. Personligen ser jag inte hur dagens ägarkrets ska klara sådana kapitaltillskott. Ej heller att bankinstitut skulle medverka, inte med den utveckling av räntehöjningar som ska komma. Sedan vet man aldrig vad som framöver dras upp ur trollkarlshatten……

  4. Det var verkligen fina nyheter för Pajala. Hoppet och framtidstron lever igen. När jag gratulerade Övertorneå för utmärkelsen Årets skolkommun så lockade jag av någon besynnerlig anledning fram en massa dysterkvistar som inte kunde se någon glädje i det. Det var fel i det ena och det andra, och mest fel var det i kommunalrådet. Hoppas att alla nu gläds över det positiva beskedet för gruvan.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Aprilskämt föll inte alla i smaken

Haparanda stads aprilskämt om att ransonera preventivmedel för att öka barnafödandet fick en del skratt, men många ansåg skämtet vara smaklöst och rent av sexistiskt. 

Företagare uppmärksammades på gala

På lördagen den 22 mars hölls Näringslivsgalan i Övertorneå. Utmärkelser som Årets företagare och Årets hederspris delades ut på den välbesökta galan. ”Det här lever jag på länge”, säger Elisabeth Holmgren som tog emot hederspriset. 

Monika ger ranvävning status som kulturarv

Monika Luiksaar Lunds arbete med att skriva en bok om den gamla traditionen i nordkalottområdet av att väva ranor, har uppmärksammats och nu skrivs den tornedalska ranvävningen in i den svenska förteckningen över levande kulturarv. 

Bönder – en utrotningshotad art

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Pesula Lantbruk är en av två aktiva i Haparanda kommun. ”Pappa brukar säga att snart är bönder så sällsynta att folk börjar peka och säga, att titta där går en bonde”. 

Film på meänkieli prisades

Filmen Rörelser fick premiär för inbjudna gäster. Det handlar om den första långfilmen på meänkieli.