En utredningen visar att konsekvenserna efter vårens översvämning längs Torneälven är begränsade med endast materiella skador.

Nästan årligen inträffar det som benämns för höga flöden i Torneälven. Våren 2023 blev dock de höga flödena ovanligt stora. Snösmältning och kraftigt regn medförde att mängden vatten som skulle passera i älvfåran var svår att beräkna.

I och med den ovanliga mängd vatten i älven har Länsstyrelsen på uppdrag av MSB gjort en utredning av översvämningen.

I ett pressmeddelande från länsstyrelsen uppges att utredningen har fokus på hanteringen av översvämningen och konsekvenserna av den i älvkommunerna Pajala, Övertorneå och Haparanda kommun. Den innehåller bland annat hanteringen av SMHIs utfärdande av varningarna och prognoser.

”Generellt sett blev konsekvenserna begränsade med endast materiella skador. Det finns inga tecken på att natur eller miljö tagit skada”.

Det har däremot, enligt länsstyrelsen, framkommit konsekvenser och följder av att det aldrig genomfördes en aktörsgemensam regional samverkanskonferens under räddningstjänstens hantering av händelsen. En av slutsatserna är därmed att Länsstyrelsen i Norrbotten bör se över sin rutin för initiativ till samverkanskonferens, om den inte efterfrågas av en aktör.

Fler konsekvenser och slutsatser finns listade i utredningen och de är bland annat:
• Geografisk spridning av nationella resurser. Transporten av material från lagret i Kristinehamn tar minst 24 timmar till norra Sverige.
• Informationsdelning till berörda eller kommande berörda aktörer.
• Uthållighet i hanteringen över tid genom att undvika personberoenden.
•Varningstjänst för ökad överensstämmelse mellan varning och konsekvens.

Länsstyrelsen framhåller också möjligheter med en ökad samverkan mellan Sverige och Finland via bland annat finska SYKE och NTM-centralen. Då delning av data från ländernas olika mätpunkter kan vara stöd i prognosarbetet.