”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Leif Taavola, Juoksengi, är en inbiten sportfiskeentusiast som fiskar i Torneälven sommar som vinter. Enligt honom hotar det dyra gemensamma svensk/finska fiskekortet att ta död på sportfisketraditionen och på sikt hota gemenskapen i byarna. Foto: Hasse Mella Stenudd


Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka Paasu, ordförande för de områdesgemensamma fiskekorten.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

10 kommentarer på “”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

  1. Hur stor del av dessa 1000 kr går till byråkratin och hur mycket får byalagen?

  2. Vad är det för svammel låt folk fiska begränsa rovfisket med rymdskepp

  3. Det är mantalsägarna som äger och har ägt fiskevattnen i respektive byalagsområde. Tidigare år betraktades det som ohemult att ta betalt men på grund av tillströmningen av utombys har man ansett det vara i sin ordning att ta betalt. Ännu inget svar om ifall vi fastighetsägare måste lösa kort.

    • Mark/mantalsägarna har inget ”frikort”. Däremot får dom del av pengarna fiskekorten drar in under förutsättning att dom ingår i samfälligheten/ mantalsförteckningen.

    • Det är helt sant. Markägarna har sålt sig till Mammon och skrivit avtal och släppt all makt över älven till andra krafter. Nu betraktar vi älven på håll och tänker på det som en gång varit.

  4. Fisket i Torneälven är inte fritt för någon som inte löst fiskekort. Endast barn under 15 år samt fiske med mete är undantaget. Det som Ilkka Paso säger att pengarna som fördelas ut efter fiskekortsförsäljningen bidrar till byarnas utveckling är tyvärr inte sant. Samfällighetsföreningarna är hårt styrda genom sina stadgar och väldigt begränsade till vad pengarna kan användas till och pengarna hamnar i stort avkortat i markägarnas fickor. Leif har helt rätt, att ungdomar, som kanske inte har mycket annat att änga sig åt i byarna, och som har ett intresse för fiske och kanske inte vågar gå ned till älven en vacker sommarkväll och dra en gädda eller abborre utan att bli jagade av Länsstyrelsens drönare är helt horribelt. Fisket efter lax/laxöring är en resurs som vi absolut måste värna om och den bör kosta för alla. Men fiske efter annan fisk bör vara som det alltid har varit. Fritt för alla.

  5. Allemanslagen infördes 1994. Nu har Borgarna urholkat den till oigenkännlighet. Markägarna anser sig nu äga till och med det som faller från skyn. Inte undra på att vi tvingas förgylla vår tillvaro med droger. Om man frågar AI om Allemansrätten då blir svaret föråldrat. Det är hög tid att uppdatera lagen. Inför samhällsavgifter på alla uppsatta swish anslag i vår natur. Använd intäkterna till och återställa vår natur till våra ungdomars bästa.

  6. Är det kostnadsfritt om man är delägare i fiskevattnet genom sin fastighet?

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Droger och missbruk får inte tystas ned

Föräldrar och anhöriga till personer som har hamnat i missbruk pratar sällan öppet om problemet. Marita Slotte som själv har en missbrukande dotter menar att det i många fall beror på känslan av skuld och skam, vilket är något hon

Nu satsas det stort på ungdomar i Haparanda

Kultur- och fritidsenheten i Haparanda har fått en utökad budget med 900.000 kronor som ska gå till olika fritidsaktiviteter för ungdomar. ”Det här var det roligaste beslutet jag varit med om”, säger Sofia Söderholm (M), ordförande i kultur- och fritidsutskottet.

Ungdomarna har fått ett garage att skruva i

Nu är Pajalaungdomarnas motor- och ungdomsgård invigd. ”Det känns som att man kommer hem med sin epa när man kommer hit till garaget”, säger Anton Jatko Björnström, 17 år, som även ingår i ungdomsrådet. Han hoppas att även ungdomsgården i

Fest i fredliga förbindelsers tecken

Under den sena måndagseftermiddagen drog Rälsfest i tågens tecken storpublik till stadens pånyttfödda järnvägsstation. HB häpnar över uppslutning och spontana glädjeyttringar över nya spår och förbindelser.