I fyra år har förra kommunalrådet Bengt Niska (S) förgäves väntat på behandling av hans motion om att meänkieli/finska ska kunna användas på fullmäktigemötena. Nu ska den behandlas 15 juni, meddelar kommunledningen till HB.
Niska skrev motionen år 2022. 2024 hade motionen fortfarande inte behandlats och då skrev han en interpellation och krävde att hans då tvååriga motion skulle behandlas.
”Det är en skam”
”Efter en lång behandling lovade kommunledningen, Ulrica Hammarström och Birgitta Rantatalo (båda S), att det skulle bli bot och bättring avseende behandlingen av motionen”, skriver Niska i en ny interpellation.
”Att under fyra år inte ha orkat besvara en motion som är så angelägen för minoriteterna är en skam och tyder på nonchalans och/eller bristande engagemang för politiska uppdrag”, avslutar Niska sin nya interpellation.
Kommentar på meänkieli
HB sökte kommentarer från kommunalrådet Birgitta Rantatalo och fullmäktigeordföranden Ulrica Hammarström. De kom med en gemensam skriftlig kommentar – skriven på meänkieli.
År 2022 var Ulrica Hammarström kommunalråd och Birgitta Rantatalo fullmäktiges ordförande. Idag är rollerna skiftade så att Rantatalo är kommunalråd och Hammarström fullmäktiges ordförande.
Beklagar dröjsmålet
Nu lovar de båda att motionen ska behandlas på fullmäktige måndag den 15 juni. De beklagar att behandlingen av motionen tagit så lång tid och ger flera förklaringar till varför det blev så.
• Pajala kommun har en mycket begränsad administration.
• Små resurser måste fördelas främst till andra verksamheter.
• Det har varit en stor omsättning av nyckelpersoner i den kommunala organisationen.
• Vissa frågor kräver en djupgående beredning, exempelvis det som berör lagstiftning, demokrati och minoriteters rättigheter.
Även kommunalrådet drabbades
Även Ulrica Hammarström tog upp en fråga rörande ortnamn på meänkieli 2021 medan hon var kommunalråd. För henne tog det 1,5 år att få frågan behandlad i fullmäktige trots att hon påpekade dröjsmålet flera gånger. Delar av hennes intiativ har ännu inte genomförts.
Niskas motion är nu beredd och beslut ska tas i fullmäktige på måndag. Kommunstyrelsen föreslår att det blir tillåtet att argumentera på meänkieli. Tolkning till svenska ska ske.
Protokoll på svenska
– Bättre sent än aldrig. Behandlingen av min motion är typisk för hur kommunen har skötts under de senaste åren. Det har inte hänt så mycket mer än att kommunens underskott närmar sig 100 miljoner kronor samt att Rantatalo och Hammarström har bytt positioner, säger Niska i en syrlig kommentar.
– Det är dock inte nödvändigt att skriva protokoll på meänkieli. Det skulle skapa så mycket merarbete för personalen, avslutar Niska som ändå är nöjd med att motionen nu kan slutbehandlas.
14 kommentarer på “Efter fyra år godtas meänkieli i politiken?”
Det var då inte min mening att göra mig lustig över någon. Kommer inte på just någonting som skulle kunna vara lustigt med demens. Konstigt om du uppfattade det så. Kollade förresten upp hur många grundskoleelever som faktiskt deltar i meänkieli-undervisning. Hittade statistik från läsåret 20/21. Om jag förstod rätt så var det 177 elever i hela Sverige. Det var ändå en fördubbling jämfört med läsåret 15/16. I mitt tycke är det inte alls särskilt många. Jag vet att det förekommer att man erbjuder meänkieli-/finskundervisning utanför ordinarie skoltid. Detta kan ha en avskräckande effekt på barn som kanske annars hade velat lära sig språket men som är för trötta efter en redan lång skoldag. Nog borde det införas en regel om att dessa språk ska ha samma status som de vanliga språken man läser i skolan, alltså att undervisningen ska erbjudas på skoltid. Men faktum kvarstår, att svenska är det språk som (i princip) alla kan. Varför ska man då krångla till det inom kommunfullmäktige? Om det nu stämmer att Pajala kommun har ”begränsad administration” och ”små resurser” (som det står i artikeln) så finns det säkerligen annat som är mer akut att lägga pengarna på, än att införa tolkar bara av princip. Om det däremot är så att det faktiskt finns kommuninvånare som har ett behov av tolk, så är ju situationen en annan. Det tråkiga med att folk talar olika språk är att det fort uppstår en ”vi och dem”-känsla. Ett gemensamt språk har en enande effekt. Men om fler får chansen att lära sig finska så kan ju även det bli till ett gemensamt språk på sikt.
Skrev fel, statistiken var från 21/22, inte 20/21.
På min arbetsplats plats talas det både svenska, norska, finska och meänkieli i fikarummet.Kanske lite svengelska också ibland 😅På möten är det svenska som gäller.
Inga problem.
Låter som en bra arbetsplats! Huvudsaken är att man förstår varandra.
Sen 1200-talet till 1809 var Finland ett län tillhörande Sverige. Det talades finska ända ner till Dalarna. Ni som idag endast pratar svenska är det ju synd om. För finska,var språket era förfäder talade för länge sen.
Det går bra att googla och lära sig sin egen bakgrundshistoria.
Att finskan har blivit kvar här uppe beror väl ändå mest på att det kom hit unga kvinnor från Finland för att jobba som pigor – dessa var ju lågutbildade och kunde väl inte svenska – samt att finska kvinnor gifte in sig i Sverige. Under slutet av 1800-talet och början av 1900-talet förekom fennomansk agitation även på den svenska sidan. Den svenska staten upplevde detta som ett hot. Givetvis gick man till överdrift när man inte lät skolbarnen tala vilket språk de ville ens på rasterna. Säkert hade många barn trivts bättre i skolan, och även haft lättare för att lära sig, om de hade behandlats bättre. Man kan dra paralleller till nutidens engelskundervisning. Många barn har råkat ut för tanken att undervisning i engelska ska ske på just engelska, och de barn som inte har lärt sig engelska hemma på fritiden har då haft svårt att hänga med i skolan. Nyligen kom en studie som visade att barnen lär sig sämre om de inte får utgå från svenskan. Modersmålet är naturligtvis det viktigaste språket. Jag känner inte till exakt hur utbredd finskan, eller det som nu kallas meänkieli, var förr i tiden. Däremot vet jag att många i dag som är födda och uppvuxna här inte alls förstår finska och bara kan gissa sig fram någorlunda till vad som sägs på meänkieli för att vissa ord är dialektala varianter av vanlig svenska. Dessa etniska svenskar kan inte rå för att deras i många fall tvåspråkiga förfäder inte har fört vidare meänkieli-traditionen. Många gånger har det varit så att föräldrar har talat finska eller meänkieli sinsemellan just för att inte deras barn ska förstå vissa saker. Dessa barn ska inte i vuxen ålder behöva känna sig exkluderade i sitt eget land för att de saknar kunskaper i finska/meänkieli. Politiken ska vara tillgänglig för alla. Det är väl ganska grundläggande i en demokrati. Faktum kvarstår att svenska är det språk som i stort sett alla här kan, och därför bör man tala svenska i offentligheten. Det hindrar inte att de som kan meänkieli för vidare sin kunskap på fritiden, och det är ju jättebra om de väljer att aktivt göra det, i stället för att använda sig av språket för att utesluta andra, som vissa tyvärr gör.
Det blir nog inga problem med översättningen det finns appar till det nuförtiden och olika program som direkt översätter. Ungdomar är vana vid sånt och ser det inte som ett hinder om dem vill engagera sig i politiken. Och komma med nya fräscha ideer.
@Zxcvbnm:
Förstår inte varför flerspråkighet är så fel och svårt i Tornedalen.
Vi bor grannar med Finland och ändå får t ex ej finska talas här förutom privata sammanhang!
Man har tom helt finska namn och efternamn och skall vara så svenskar 🤦😂
Likadant är det på finska sidan av gränsen med språket svenska.
I Finland finns dock flera områden där finska är minoritetsspråk. Det är ingen som bölar om det!
I städer som Vasa är varken finska eller svenska ett problem. När det bor ungefär 50/50 finsk/svensk språkliga!
Om det nu är så svårt acceptera t ex finska, flytta nån annanstans då. Sverige är stort land!
Men var då beredd att ni hör ännu fler språk. I södra Sverige skäms inte folk för sina förfäders och föräldrars språk.
Det är trist att det finns en språkbarriär mellan grannländerna. Många känner sig tvungna att börja prata engelska så fort de åker över älven – och det känns ju lite dumt! Finland var trots allt en del av Sverige i nästan 700 år, och än i dag är svenska officiellt språk i Finland. Där har man rätt till samhällsservice på det språk man föredrar. Svenska lärs ut i skolan där (s k tvångssvenska) även om många finnar länge har velat få bort svenskan som skolämne. Själv tycker jag att vi i gränskommunerna borde underlätta för de människor som vill att lära sig finska, både under skoltiden och senare i livet. Om man har tänkt sig att bo kvar här har man antagligen större nytta av det finska språket än av franskan, spanskan och tyskan som de flesta läser i skolan. Varför inte erbjuda alla arbetslösa norrbottningar möjligheten att studera finska medan de får ersättning från A-kassan, till exempel? Fram för mer gränsöverskridande samarbeten också! Nu handlar dock inte denna artikel om det, utan om meänkieli i kommunpolitiken. Faktum är att svenska är det språk som alla här kan, och då är det självklart att svenskan ska vara det språk som gäller för allmänna ärenden. Annars riserar kommunpolitiken att bli ännu mer av en ”klubb för inbördes beundran” bestående av gamla gubbar som utesluter nya, fräscha idéer. Vill man att unga människor ska bo kvar här och kanske till och med bilda familj så bör även politiken vara lättillgänglig och välkomnande för just unga människor.
Det står att det ska tolkas till svenska.
Att som minoritet få använda sitt modersmål på offentliga möten ligger nog till grund av att man varit med om att man inte har fått tala sitt språk varken i skolan eller på rasterna och blivit slagna och fått utstå en massa annat förnedrande. En upprättelse helt enkelt att man tar tillbaka språket in i finrummet igen och det offentliga rummet/politiska möten. Det du pratar om är inte meänkieli utan finsk personal som jobbar i Sverige mycket vanligt i Haparanda tex inom vården. Och i södra Sverige så har man tom personal möten på arabiska inom äldreomsorgen. När jag jobbade i Haparanda på mottagningen för länge sedan, så fick man inte tolka på meänkieli utan det skulle vara på finska och tolkas av en sjuksköterska så det skulle bli rätt om det var en finsktalande person. Meänkieli talade man med dem gamla på avdelningen som var från orten och en del hade glömt svenskan pga av demenssjukdom och talade sitt modersmål alltså meänkieli bara.
Så ser det mångkulturella samhället ut i dag. Det är ju väldigt tråkigt att höra om, att man blir utesluten om man inte kan finska eller meänkieli. Har inget minne av att det var så, back in the days så att säga.
Om man ska hålla på och översätta allting fram och tillbaka så riskerar det att göra dessa möten mer utdragna i tid. Kanske tappar man ännu fler åhörare, i synnerhet yngre människor, på det viset. Om jag inte missminner mig så förbjöds lärare redan 1957 att hindra elever från att tala finska/meänkieli i skolan. Dessa elever är alltså en bit över sjuttio år nu. Ofta hör man att ”vi måste få in yngre människor i politiken” men ändå vill man anpassa allting efter sjuttioplussarna. Ja, många här glömmer svenskan på äldre dagar. Därför tycker jag absolut att personer som kan meänkieli ska ha företräde till jobb inom äldreomsorgen. Däremot kanske inte människor som har hunnit glömma svenskan har förmåga att vara så aktiva längre inom politiken?
Den här diskussionen uppkommer varenda gång om något positivt sker vad det gäller meänkieli. Vill bara påminna om att Alla tornedalska kommuner är förvaltningsområde för meänkieli och finska. Många ungdomar har läst meänkieli eller finska i skolan. Det är dem gamla gubbarna som du refererar till som föräldrarna inte tala eller lärde dem språket pga av försvenskningspolitiken som deras föräldrar blev utsatta för. Så dem gamla gubbarna kan inte alla heller meänkieli och någon modersmålsundervisning blev man inte erbjuden på den tiden. Och man behöver inte göra sig lustig över att dem som drabbats av demenssjukdom inte är aktiva i politiken.Men man röstar även om man bor på äldreboende det ordnas så att alla som vill och kan får göra det.
Hur ska alla svenskar som inte talar ”meänkieli” förstå vad som avhandlas då, menar man? Räcker det inte med att många redan nu och sedan länge fryses ut på olika arbetsplatser runt om i Tornedalen om de inte talar ”meänkieli”? Vi bor i Sverige och man ska inte tvingas lära sig ytterligare språk för att hänga med i lokalpolitiken. Vad man sedan väljer att tala på sin fritid, med sina privata vänner, är givetvis helt upp till en själv. Språk är alltid bra att kunna, och lokala språktraditioner är värda att bevara, men i offentligheten bör man tala det språk som alla kan – och svenska är det språk som vi alla om inte annat har lärt oss i den obligatoriska grundskolan.
Korkat uttalande, typiskt rasistiskt högerfalang,