En elev slog en lärares huvud mot marken och riktade knytnävsslag mot lärarens huvud

Nu utreds händelsen av Arbetsmiljöverket som en ”allvarlig händelse”.
En lärare hade rastvaktspass ute på skolgården då hen uppmärksammades på att två elever slogs på marken. När läraren kom fram satt en elev gränsle över den andra och slog mot huvud och ansikte. Läraren beskriver det som att hen fick ”använda kraft” för att få bort eleven.
Då blev eleven istället arg på läraren som föll ned på knä, varvid eleven tryckte lärarens huvud mot marken ”så att ansiktet slog i backen”. Eleven ska också ha riktat knytnävsslag mot lärarens huvud och rygg. När läraren reste sig kastade eleven en ”stor isklump” som träffade läraren i ryggen.
Sedan lämnade eleven situationen springandes nedför en backe där ytterligare en medarbetare på skolan beskrivs ha blivit ”attackerad”.

Flera blev vittne till händelsen som inträffade den 16:e mars och anmäldes till Arbetsmiljöverket den 2 april. Arbetsmiljöverket betecknar händelsen som ”allvarlig”. Arbetsmiljöverket begärde att händelsen skulle utredas och att åtgärder för att förebygga att liknande händelser inträffar igen ska genomföras. I utredningen ska vilka faktorer som låg bakom händelsen utredas, vilka åtgärder som genomförts och vilka åtgärder som planeras att genomföras framöver för att förhindra liknande händelser i framtiden.

 

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

9 kommentarer på “En elev slog en lärares huvud mot marken och riktade knytnävsslag mot lärarens huvud

  1. Man brukar säga att skolan speglar samhället. Som det ser ut i Sverige nu är det inte konstigt att våld är det som gäller även i skolan. Det är också så att elever som behöver särskilt stöd i skolan och har rätt till det, inte får det på grund av brist på resurser.

  2. Hade respekt för läraren när man gick i skolan många dåliga föräldrar därför blir kommunen sämst i hela landet att bo på gränsen är inte alltid bra

    • En annan blev tagen i nacken och tryckt mot golvet i matsalen när man av misstag välte tallriken ifrån bordet. Detta var på 90talet men läraren fick jobba kvar efter den händelsen då en sån sak räknades inte som misshandel på den tiden i skolan. Helt rätt att elever ger tbx mot lärare nu för tiden med tanke på vad man själv fått uppleva av lärare som misshandlade elever hej vilt på 90talet utan att de fick konsekvenser!!

      • Även i dag förekommer att elever utsätts för våld av lärare. Men man kan väl ändå inte säga att det är ”helt rätt” att en elev utövar våld mot en lärare? I synnerhet inte om detta gäller en helt annan lärare än den som var våldsam mot dig på 90-talet. Våld är nog sällan ”helt rätt”. Både lärare och elever är ju individer. Att en lärare var våldsam mot en elev berättigar inte att en annan elev är våldsam mot en annan lärare trettio år senare. Jag hoppas att du på den tiden polisanmälde din lärare (fast det gjorde man ju tyvärr sällan på den tiden). Vissa personer passar uppenbarligen inte alls till att jobba som lärare … Nu för tiden verkar i alla fall eleverna ha bättre koll på vad som är acceptabelt och inte, än vad man hade på 90-talet. Då accepterade många alldeles för mycket. Våld är hur som helst fel. Om läraren i artikeln faktiskt var där för att förhindra våld mot en annan elev så gjorde ju läraren just vad han/hon skulle. Många lärare skulle bara ha struntat i att gå emellan, tittat åt ett annat håll och låtit eleverna misshandla varandra ”i fred”. Inte kul då att vara eleven i underläge. Undrar förresten hur gamla dessa elever är? Det är ju lite skillnad mellan ett lågstadiebarn och ett högstadiebarn i fråga om styrka och hur pass allvarligt läraren riskerar att skadas. Eleven verkar lite argsint. Man kanske borde ta reda på varför.

  3. Här ser man när det är krig överallt i världen.bråk slagsmål våldtäkt m.m
    Samhället fungerar ej så bra!

  4. Det är kanske dags att politiker och skolledare inser det uppenbara: resurserna i skolan räcker inte till. Samhället har förändrats i snabb takt, och det märks tydligt i klassrummen. Lärarna möter idag helt andra utmaningar än för bara några decennier sedan – ökade kunskapskrav, större elevgrupper och en växande mångfald av behov.
    Skolan förväntas vara en plats där alla elever ska få stöd att lyckas, oavsett bakgrund eller förutsättningar. Men utan tillräckliga resurser blir detta uppdrag nästintill omöjligt. Lärare tvingas prioritera bort tid för individuellt stöd, elevhälsan är ofta underbemannad och specialpedagogiska insatser sätts in för sent – om alls.
    Samtidigt vet vi att tidiga insatser är avgörande. Att spara på skolans resurser riskerar att bli dyrt i längden, både för individen och för samhället. En elev som inte får rätt stöd i tid riskerar att hamna efter, tappa motivationen och i värsta fall lämna skolan utan fullständiga betyg.
    Om vi menar allvar med att skolan ska vara likvärdig måste vi också vara beredda att satsa på den. Det handlar inte bara om pengar, utan om prioriteringar. Mindre klasser, fler vuxna i skolan och bättre stöd till lärarna är investeringar – inte kostnader.
    Frågan är inte om vi har råd att satsa mer på skolan. Frågan är om vi har råd att låta bli.

    • Mycket bra skrivet! Elever som behöver stöd får inte det, visserligen har de kanske en elevassistent men i det flesta fall saknar assistenter relevant utbildning. Sen finns det skolor som åsidosätter kraven på att ge elever det stöd som krävs. Istället måste elever gå om en årskurs fortfarande utan stöd och det leder till samma resultat. Skolorna behöver mer förutsättningar att klara av sina uppdrag. För att klara av det så behövs det mer resurser = pengar, utbildning av elev-och lärarassistenter. Elever som har det svårt i skolan kan bero på många orsaker men även de har rätt till att lära sig.

  5. Bra exempel på varför vi har lärarbrist i landet. Ingen vill väl gå till jobbet och få stryk.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 70 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN