fbpx

Fast jobb efter examen

Haparanda stad garanterar alla som utbildar sig till undersköterskor en fast anställning i
kommunen.

Satsningen är ett led i att trygga kompetensförsörjningen och locka fler att söka sig till utbildningen. Alla vårdelever i Haparanda ska från och med nu erbjudas fast anställning när de tar studentexamen. Erbjudandet gäller alla elever som uppnår kunskapskraven i vård- och omsorgsämnena och får godkänt på delegationstesterna. – Vi vill ge en signal till ungdomar som ska välja till gymnasiet att kommunen kan erbjuda goda och trygga framtidsutsikter inom vård och omsorg, säger Suvi Järvinen-Valo, socialchef.
Satsningen är ett projekt i samverkan med Kommunal och är en del av arbetet med att trygga
kompetensförsörjningen, uppger Haparanda stad i ett pressmeddelande.

 

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

11 kommentarer på “Fast jobb efter examen

  1. Om man är så less på sitt jobb och tycker att allt är bara dåligt då ska man kanske själv byta jobb.
    Var och en har ett eget ansvar över sitt liv och hur man lever det.
    Det går inte att alltid skylla allt dåligt på andra och att ”DE” ska fixa det.
    Det är väl bra att ungdomarna får en chans att jobba och komma ut i arbetslivet och försörja sig själv. De har framtiden framför sig.

  2. Sen finns det ju Uskor som är nöjda med sitt jobb…
    Inte har man ett jobb i 30-40 år och är utslitna…och missnöjd.
    Då skulle ju man ha sett till att byta till ett annat yrke.

  3. Undersköterskeutbildningen är, precis som alla andra gymnasieutbildningar, treårig. Det är inte frågan om en högre utbildning. Efter treårigt ekonomiskt program blir man gymnasieekonom som betyder att man har gått gymnasiet, inte mer ( efter universitetsexamen blir man civilekonom). Sedan kallar man sig ekonom, och de flesta tror att personen är civilekonom. Många säger sig ha läst juridik på universitetet. Det låter fint, men har man inte gått juristlinje betyder det bara en 10-poängs ( några veckors kurs) jöken (juridisk översiktskurs, en mycket enkel grundkurs i juridik). Tidigare var det också möjligt att efter gymnasiets yrkeslinjer ( t.ex. ekonomisk linje) läsa till yrkeslärare. Då blev man inte fil.kand., adjunkt eller fil.mag. , alltså akademiker, utan helt enkelt yrkeslärare. Man kunde kalla sig gymnasielärare efter ett års eftergymnasial utbildning i t.ex. maskinskrivning, enklare ekonomi o.s.v. En riktig akademisk gymnasielärarutbildning var minst fem år lång.
    Tyvärr verkar de flesta vara helt omedvetna om olika utbildningsnivåer. En akademisk utbildning innebär alltid större krav, längre studietider och svårare studier under utbildningen. Fast nog har distansstudierna ändrat mycket. Det låter inte rimligt att man idag kan både bedriva fulltidsstudier, ta hand om sin familj och jobba, minst halv tid. Man kan verkligen ifrågasätta studiernas svårighetsnivå.

  4. ”…uppnår kunskapskraven i vård- och omsorgsämnena och får godkänt på delegationstesterna.”
    Behöver de inte få godkänt betyg i svenska och alla andra ämnen????

  5. Jag förstår inte riktigt,varför utbilda sig ,när man får arbeta efter 3 timmars snabb utbildning hur mycket som helst. Jag skulle då inte utbilda mig i 3 år. Det är väl ingen mening med det.

  6. Jag har funderat många varv,och kommit till samma svar. Mer delade turer och mindre personal på helgerna. Men så länge arbetsgivaren tycker, att det är ok så vad gör vi?

  7. Undersköterska. Om det är.ett så viktigt yrke, så varför har vi inte bättre lön och bättre arbetstider? Kan någon svara på den frågan?

  8. Bra att det erbjuds, behövs unga och ny energi till detta viktiga yrke!
    Och ni som är negativa, fundera ett varv till…

    • Det man inte förstår när man inte har jobbat i vården är att allt har verkligen försämrats.
      Man har dragit ner på personal till max iverksamhetenl.
      Är en borta så blir det panik för då är du själv och många gånger så är det 0 – vikarier även då. Du får trolla med knäna.
      Sen har fler arbetsuppgifter lagts på vårdpersonalen.
      Du ska tvätta boendes kläder, städa deras lägenhet , putsa fönster servera alla måltider, träna om dem har träningsprogram från sjukgymnasten, dokumentera, ta hand om dem boende förstås, beställa varor, beställa mat, ha egen tid med dem boende. Och du jobbar i stort sett själv hela tiden.
      Du ska sköta en avdelning och göra allt det andra också. Med raster och alla
      besök hos läkaren, tandläkaren osv som personalen följer med på, så är det inte många timmar per dag som du är fler än en personal.
      Sen försämras schemat och arbetsmiljön är usel likaså lönen.
      Så hur fort du än springer hinner du aldrig med allt.
      Sen tar man in vikarier som inte har utbildning eller kan språket och har ingen delegation på läkemedel.
      Så då får du som ordinarie än mer att göra. Får springa runt i hela huset för ingen har delegering på insulin osv.
      Arbetsgivaren tror fortfarande att det är deras marknad och att dem kan göra hur dem vill, men det kommer att saknas massor med personal snart.
      Så börja att lyssna på oss på golvet för snart har ni ingen som vill jobba inom vården.
      Ungdomar i dag har inte samma syn på jobb som vi äldre, trivs dem inte så slutar dem och söker annat eller börjar någon annan utbildning eller reser utomlands osv.
      Dem stannar inte vid sin post och gör sin plikt.
      Så stora förändringar behövs inom vården och äldreomsorg.
      Ja, det är väl bra att alla erbjuds anställning, men sopa rent framför dörren först.
      Vi gnäller inte bara utan detta är sanningen.
      Så enkelt är det inte att få ett nytt jobb om du är 60 plus som många börjar vara inom vården.
      En som jobbar inom vården och äldreomsorgen vet precis vad jag pratar om och det vet även cheferna.
      Men dem i sin tur skyller på politikerna osv. Katten på råttan osv.
      Och ingenting händer, trots att kommuner na får pengar från staten.
      Till och med riktade pengar men vi på golvet ser ingen skillnad, däremot försämring.

    • Exakt ! Ungdomarna bör välja ett helt annat yrke, kan inte rekommendera till ngn att utbilda sig till Undersköterska.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka