fbpx

Idag infaller Tornedalingarnas dag

TORNEDALEN: Idag, den 15 juli firas Tornedalingarnas dag. Tornedalingar är en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter, och har främst sitt ursprung i Tornedalens kommuner Pajala, Övertorneå, Haparanda och även i Kiruna Gällivare.

Innan riksgränsen mellan Sverige och Finland drogs 1809 var Tornedalen ett flerspråkigt och mångkulturellt område där finska och samiska talades.

År 1999 fick tornedalsfinskan status som ett eget språk i Sverige med det officiella namnet meänkieli. Enligt Svenska Tornedalingars Riksförbund är det uppskattningsvis 70.000 personer som talar eller förstår meänkieli helt eller delvis i Sverige.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

12 kommentarer på “Idag infaller Tornedalingarnas dag

  1. En del av inlagorna är väldigt koncisa och klara . Mycket lätta att förstå.

  2. Viktigpetter. Det finska skriftspråkets historia kan delas in i tre perioder: äldre finskt skriftspråk (ca 1540-1810), tidig nufinska (ca 1820-1970) och nufinska (ca 1880 – ). Och finska språket utvecklas hela tiden, utformas i tidens anda. Utvecklas också svenska språket; Jmfr t ex prep. ordet ”af”- idag ”av”. Osv.

  3. Exempel på låg kulturell nivå där tvivelaktiga språket bidrar till premisserna: pojken står på ladugårdstaket ropandes till sin pappa: hörru far, betalar du hundra kronor eller jag hoppar? Fallet var inte livshotande men tyder på utpressnings värderingarna.. – språket, av ingenting leder till övertag?

  4. Uppriktigt sagt är standardspråket inom ett litet geografiskt område speciellt viktigare då geografiska läget isolerar inflödet av språket, riskerar bli ett hopkok. I sämsta fall bidrar till en förljugen självuppfattning och utan empirisk tillhörighet. Jag är född svensk inom urfolkskultur i hembygd där lapparna var icke människor, diskriminerad från plats i skolan och samhället.över åtskilliga decennier sedan och förvånas inte hur språkförbristningar cementerar de minst följsamma till ”sitt eget språkl. I ett område som heller förstår att respektera sina medmänniskor. – orsak och verkan.

  5. Ingen har påstått att det finska standardspråkets tillkomst var en ensam persons verk. Lär er den finska 1800-tals historien. Snellman var den som ledde den volontära gruppen. Han var avbildad på de finska marksedlarna.

  6. Ett språk kan inte ha utvecklats av en mans verk. -Kom med något mer adekavat.

  7. Talvik du måste nog lära dig mer om det finska standardspråkets tillkomst. Som sagt var, fram till tillkomsten av standardspråket skrev var och en hur han uppfattade att det skulle skrivas. Ungefär som med vårt eget ugriska språk.

  8. Finska språket utveckaldes av Mikael Agricola, som skrev boken ”ABCkiria” år 1543, för att man ska kunna lärä sig skriva och läsä finska. Samtidigt utvecklades också svenska språkets kunnande. I Finland firas Agricola som finska språkets skriftliga kunnandes skapare den 9. april varje år, p g a att det är samma dag som Agricola avled, året var 1557. Så snacka inte om det att det skriftliga finska språket har inte existerat innan året 1809. Finska språket har utvecklats som alla andra språk under tidens gång.

  9. Vår Svenska modersmål skulle kunna vara från samma sekel och vem tillkom att uppfinna vår germanska språk: Vår samiska språk tillhör det ugriska språket och därmed äldst och äldre än riksfinskan m o?

  10. Det finska språket konstruerades efter 1850 av några finlandssvenska entusiaster under ledning av Snellman. Som grund tog de tavastländska och karelska men även inlagor från andra språkvarianter från södra Finland. Elias Lönnroth var den ende genuint ugriskspråkige i gruppen. Konstruktionen blev en enorm framgång hade redan i slutet på 1800-talet etablerat sig som standardspråket.Före detta konstruktionsarbete skrevs språket hur den uppfattades. Ungefär som vårt ugriska språk här i Torneland.

  11. Eget språk, är rätta benämningen på fenomenet. Det språket följer sina egna samhällslagar om tillhörighet där den mest dominanta släkten bestämmer tillhörigheten och värderingarna. Vad skulle finländarna säga idag om påståendet från väster att de helt saknade sitt språk, undrar hur finländarna kommunicerade med teckenspråk? Tror du om säger att ens anfäder bördiga från öst talade och läste finska, har aldrig hört födda på 1800 talet prata svenska. Alla böcker tidskrifter var på finska språket och tog lärdom från dessa finskspråkiga texter, alltså ingen vilseledande nöd- soppa blandning.

  12. Det fanns inget finskt språk år 1809. På bägge sidor om älven talades samma språk och det var inte svenska. Samerna utgjorde ungefär 5-6 procent av befolkningen.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Två nya mästare i hästdressyr

Filippa Pirinen och Ella Matila är två unga medlemmar i Haparanda Ryttare som har vunnit varsin klass i DM och Norrlandsmästerskapet i hästdressyr. 

Marsch för rätten att vara sig själv

Årets Pride-tåg avgick från Torneå och landade i Haparanda under lördagsförmiddagen.HB besöker ett familjeevent med allvarliga undertoner. 

”En enorm trygghet att vi är fem”

Från och med 1 september har Haparanda en ny politisk ledning, ett femmanna lag bestående av (C), (M), (KD), (SD) och (SJVP). Enligt nye kommunalrådet, Janne Lind (C), var de igång och jobbade redan den 30 augusti då de anser

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans

Skratt och gråt bakom ett nytt läromedel i meänkieli

Enligt Susanne Redebo och Mervi Erkheikki, som har författat och idag lanserar ett digitalt läromedel på meänkieli, har det saknats ett modernt läromaterial för elever med grundläggande kunskaper i språket och som speglar elevernas vardag. ”Vi har under arbetet skrattat

Nu får 23 människor vila igen

Under söndagen kunde återlämnade kvarlevor begravas på Akamella ödekyrkogård 146 år efter att de grävdes upp och fördes bort. ”Det känns som att det blev en fin stund för dem här som nu får återbördas dit de hör hemma”, säger