fbpx

Idag infaller Tornedalingarnas dag

TORNEDALEN: Idag, den 15 juli firas Tornedalingarnas dag. Tornedalingar är en av Sveriges fem erkända nationella minoriteter, och har främst sitt ursprung i Tornedalens kommuner Pajala, Övertorneå, Haparanda och även i Kiruna Gällivare.

Innan riksgränsen mellan Sverige och Finland drogs 1809 var Tornedalen ett flerspråkigt och mångkulturellt område där finska och samiska talades.

År 1999 fick tornedalsfinskan status som ett eget språk i Sverige med det officiella namnet meänkieli. Enligt Svenska Tornedalingars Riksförbund är det uppskattningsvis 70.000 personer som talar eller förstår meänkieli helt eller delvis i Sverige.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

12 kommentarer på “Idag infaller Tornedalingarnas dag

  1. En del av inlagorna är väldigt koncisa och klara . Mycket lätta att förstå.

  2. Viktigpetter. Det finska skriftspråkets historia kan delas in i tre perioder: äldre finskt skriftspråk (ca 1540-1810), tidig nufinska (ca 1820-1970) och nufinska (ca 1880 – ). Och finska språket utvecklas hela tiden, utformas i tidens anda. Utvecklas också svenska språket; Jmfr t ex prep. ordet ”af”- idag ”av”. Osv.

  3. Exempel på låg kulturell nivå där tvivelaktiga språket bidrar till premisserna: pojken står på ladugårdstaket ropandes till sin pappa: hörru far, betalar du hundra kronor eller jag hoppar? Fallet var inte livshotande men tyder på utpressnings värderingarna.. – språket, av ingenting leder till övertag?

  4. Uppriktigt sagt är standardspråket inom ett litet geografiskt område speciellt viktigare då geografiska läget isolerar inflödet av språket, riskerar bli ett hopkok. I sämsta fall bidrar till en förljugen självuppfattning och utan empirisk tillhörighet. Jag är född svensk inom urfolkskultur i hembygd där lapparna var icke människor, diskriminerad från plats i skolan och samhället.över åtskilliga decennier sedan och förvånas inte hur språkförbristningar cementerar de minst följsamma till ”sitt eget språkl. I ett område som heller förstår att respektera sina medmänniskor. – orsak och verkan.

  5. Ingen har påstått att det finska standardspråkets tillkomst var en ensam persons verk. Lär er den finska 1800-tals historien. Snellman var den som ledde den volontära gruppen. Han var avbildad på de finska marksedlarna.

  6. Ett språk kan inte ha utvecklats av en mans verk. -Kom med något mer adekavat.

  7. Talvik du måste nog lära dig mer om det finska standardspråkets tillkomst. Som sagt var, fram till tillkomsten av standardspråket skrev var och en hur han uppfattade att det skulle skrivas. Ungefär som med vårt eget ugriska språk.

  8. Finska språket utveckaldes av Mikael Agricola, som skrev boken ”ABCkiria” år 1543, för att man ska kunna lärä sig skriva och läsä finska. Samtidigt utvecklades också svenska språkets kunnande. I Finland firas Agricola som finska språkets skriftliga kunnandes skapare den 9. april varje år, p g a att det är samma dag som Agricola avled, året var 1557. Så snacka inte om det att det skriftliga finska språket har inte existerat innan året 1809. Finska språket har utvecklats som alla andra språk under tidens gång.

  9. Vår Svenska modersmål skulle kunna vara från samma sekel och vem tillkom att uppfinna vår germanska språk: Vår samiska språk tillhör det ugriska språket och därmed äldst och äldre än riksfinskan m o?

  10. Det finska språket konstruerades efter 1850 av några finlandssvenska entusiaster under ledning av Snellman. Som grund tog de tavastländska och karelska men även inlagor från andra språkvarianter från södra Finland. Elias Lönnroth var den ende genuint ugriskspråkige i gruppen. Konstruktionen blev en enorm framgång hade redan i slutet på 1800-talet etablerat sig som standardspråket.Före detta konstruktionsarbete skrevs språket hur den uppfattades. Ungefär som vårt ugriska språk här i Torneland.

  11. Eget språk, är rätta benämningen på fenomenet. Det språket följer sina egna samhällslagar om tillhörighet där den mest dominanta släkten bestämmer tillhörigheten och värderingarna. Vad skulle finländarna säga idag om påståendet från väster att de helt saknade sitt språk, undrar hur finländarna kommunicerade med teckenspråk? Tror du om säger att ens anfäder bördiga från öst talade och läste finska, har aldrig hört födda på 1800 talet prata svenska. Alla böcker tidskrifter var på finska språket och tog lärdom från dessa finskspråkiga texter, alltså ingen vilseledande nöd- soppa blandning.

  12. Det fanns inget finskt språk år 1809. På bägge sidor om älven talades samma språk och det var inte svenska. Samerna utgjorde ungefär 5-6 procent av befolkningen.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Svefi bjöd in till öppet hus

Sverigefinska folkhögskolan slog upp portarna under onsdagen och bjöd in till öppet hus. 

Dansglädje på scenen

Föregående helg fylldes Folkets hus i Haparanda av talang när dansskolan Stage bjöd på årets vårshower. 

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda. 

Oplogade trottoarer vållar debatt

Oplogade trottoarer i Haparanda har blivit ett omdebatterat ämne både på nätet och i verkliga livet. Jörgen Waara, platschef på BDX, håller dock inte med de som levererar kritik. ”Vi gör ett bra jobb och får mycket beröm”, säger han.

Snöforskaren vann sitt tolfte Tornedalslopp

I helgen arrangerades Tornedalsloppet för 55:e gången med runt 150 deltagare som gick i mål från de tre startplatserna Kuivakangas (11 km), Wanhaniemi (23 km) och Svanstein (45 km). Den mest rutinerade segraren heter Nina Lina Lintzén, Luleå Gjutarens IF