Kitkiöjärvi skriver svensk historia – igen

Byborna hyr ut boende och mat till meteoritjägare från hela världen. Helge Karlsson, Thea Waara och Anna Siekas studerar de många tidningsurklippen i riksmedia från Kitkiöjärvi. Foto Lars Pekka 2017.

Den lilla byn Kitkiöjärvi nio mil norr om Pajala skriver ny geologisk historia. Sveriges äldsta meteoritstenar har hittats i ett grustag. Nu söker man en jättekrater i närheten.

Kitkiöjärvi kallas ofta för meteoritbyn. Här har hittats stenar från meteoriter under årtionden. Meteoritjägare från både Sverige och andra nationer kommer varje sommar till byn för att leta nya meteoriter.

659 miljoner år sedan

Intresseföreningen i byn håller liv i gamla skolan där man hyr ut boende och mat till alla meteoritjägarna, som bara ökar i takt med att meteoriter börjar betinga allt högre värden, bland annat på en årlig meteoritmässa i München.

Nu har man via fyra meteoritstenar fastställt Sveriges äldsta meteoritnedslag för 659 miljoner år sedan, långt innan dinosaurierna behärskade jorden. En period då mycket kraftig nedisning dominerade klotet – en del forskare tror att hela jorden var en isboll. Så gamla meteoritstenar har inte hittats i Sverige tidigare.

Svindlande historia

En finsk masterstudent och en lokal amatörgeolog hittat de urgamla stenarna för åtta år sedan. De har analyserats under flera år vid geologiska institutionen på Lunds universitet. Och nu visar det sig att de bär på en svindlande historia.

659 miljoner år gamla meteoritstenar. Nu letar man en jättekrater med minst fyra kilometers diameter. Foto Carl Alwmark

Forskarna kan nämligen konstatera att stenarna innehåller mineralkorn som uppvisar så kallade chockmetamorfa strukturer, bland annat chockad kvarts.

Minst fyra kilometer

– Dessa strukturer kräver enormt höga tryck för att bildas, tiotals gigapascal. Så höga tryck kan bara uppnås på jordens yta vid stora nedslag, det vill säga när jorden kolliderar med en asteroid eller komet. Därför kan vi med säkerhet säga att stenarna kommer från en stor nedslagskrater, minst fyra kilometer i diameter, säger geologiforskaren Carl Alwmark vid Lunds universitet.

– Nu återstår detektivarbetet med att hitta den gäckande kratern som lurar någonstans utanför Kitkiöjärvi, säger Alwmark.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

3 kommentarer på “Kitkiöjärvi skriver svensk historia – igen

  1. The flintastone stenarna ser ut i bilden 659miljoner år och några dagar gamla så grattis stenarna 🥳🥳

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

*

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Nu satsas det stort på ungdomar i Haparanda

Kultur- och fritidsenheten i Haparanda har fått en utökad budget med 900.000 kronor som ska gå till olika fritidsaktiviteter för ungdomar. ”Det här var det roligaste beslutet jag varit med om”, säger Sofia Söderholm (M), ordförande i kultur- och fritidsutskottet.

Ungdomarna har fått ett garage att skruva i

Nu är Pajalaungdomarnas motor- och ungdomsgård invigd. ”Det känns som att man kommer hem med sin epa när man kommer hit till garaget”, säger Anton Jatko Björnström, 17 år, som även ingår i ungdomsrådet. Han hoppas att även ungdomsgården i

Fest i fredliga förbindelsers tecken

Under den sena måndagseftermiddagen drog Rälsfest i tågens tecken storpublik till stadens pånyttfödda järnvägsstation. HB häpnar över uppslutning och spontana glädjeyttringar över nya spår och förbindelser. 

Svenska och finska poliser får rycka ut över gränsen

Den 1 februari träder ett stärkt polissamarbete i kraft i Tornedalsregionen. Det innebär att finsk polis får utföra brådskande akuta polisiära uppgifter på svenska sidan, och vice versa. Men innan detta kan sjösättas praktiskt måste polisgrupper utbildas. 

Busschaufför som kör skolbarn kräver bättre sandning

Efter att det har regnat i länet har det varit rejält halt på vägarna. Längs riksväg 99 var det rena blankisen. Busschauffören Johan Söderberg-Pesula som kör skolbarn på sträckan är kritisk till hur dåligt halkbekämpningen fungerar.