fbpx

Kaunis Iron-domen skjuts upp

– Att offentliggörandet av vår miljödom skjuts upp ett par veckor överlever vi, säger Åsa Allan. Foto. Kaunis Iron

Mark- och miljödomstolen har tidigare aviserat att domen om nya miljötillståndet för Kaunis Iron skulle ha meddelats nu på tisdag den 15 november. Men domstolen har skjutit upp detta till den 1 december. 

Åsa Allan, platschef och vice VD vid Kaunis Iron ser ingen dramatik i beslutet.

Omfattande mål

– Enligt vår advokat, som har lång erfarenhet av miljödomar, så är detta det mest omfattande målet som han känner till. I målet finns 1 218 aktbilagor, det vill säga yttranden, rapporter och andra skrivelser. Vissa av aktbilagorna innehåller mer än 100 sidor.

Det är två månader sedan huvudförhandlingen i Pajala avslutades och det är en kort tid för domstolen att läsa in sig på allt och dessutom att skriva ut domskälen i ett så omfattande mål. Huvudförhandlingen i Pajala pågick dessutom i två och en halv veckor.

Nya skrivelser

Till saken hör också att det har inkommit flera skrivelser från privatpersoner efter huvudförhandlingen. Dessa skrivelser har i de flesta fall också bemötts eller kommenterats av Kaunis Iron.

– Självfallet hade vi önskat att få ett besked så fort som möjligt. Nu får vi ge oss till tåls ytterligare ett par veckor, och det överlever vi, säger Åsa Allan.

Denna artikel har uppdaterats.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

9 kommentarer på “Kaunis Iron-domen skjuts upp

  1. Angående mitt inlägg rörande gruvan och Kaunis Iron AB!
    – först vill jag tacka för RMs inlägg som klargör att all företagsamhet och produktion går ut på att intjäna sitt eget levebröd samt att också erbjuda arbetstillfällen för många andra i kommunen så att det kan bo kvar på hemmaplan i kommunen.
    – skribenten ”dröm på” borde försöka se hela pucken vad gruvan betyder för kommuninvånarna, inte bara ur några samhällsfrånvända enskilda stuprörs åsikter.
    – Kaunis Iron AB har bromsat utflyttningen från kommunen, titta bara på alla tjejer som jobbar vid gruvan i dag, det stannar kvar här och bildar familj, samma gäller grabbarna också – det ser ju en positiv framtid och väljer att bo kvar.
    Man måste släppa tanken fri för att se alla positiva effekter som gruvan medfört, jag tar några exempel:
    – vi får behålla alla affärer i Pajala, livsmedel, och all annan detaljhandel p.g.a. ökad omsättning
    – restauranger/hotell och serviceställen överlever och utvecklas
    – vi har fått bättre och stabilare elförsörjning
    – vi har fått bättre täckning för mobiltelefoner
    – en ökad redundans på internet
    – nya och säkrare vägar för alla berörda som har sina jobb nordväst ut mot Kiruna

    Det mest konkreta som kommer att hända nu är utvecklingen av sjukvården i Pajala, fatta att det kommer att bli utveckling när också gruvan utvecklas och öppnar ett nytt dagbrott i Sahavaara området – fatta att det blir tvunget att utveckla sjukvården i Pajala p.g.a. omfattningen i gruvverksamheten, fler ambulanser och fler specialistkompetenserna måste finnas i Pajala, läkare på plats dygnet runt, det duger inte som nu att röntgenpersonalen jobbar 08.00 – 16.00 och läkarna går hem på kvällen.
    – någon skrev att gruvan inte stöttat samhället i övrigt i olika stöd – men notera att det är våra politiker som ska sköta bostadsbyggandet och all annan planering och service som tillhör kommunen.

  2. De är som med allt annat när de gäller norra Sveriges naturtillgångar och rovdriften av dessa . Kommunpolitikerna kryper för de företag som utvinner tillgångarna men det räntar sig dåligt för kommuninvånarna. Borde ställas mer krav på rovdriftsföretagen av politikerna.

  3. RM. Har Kaunis iron gjort något för att få inflyttning till kommunen tex bostäder m.m.Politikerna i kommunen borde ha lika mycket intressen för de lokala företagare som kämpat i bygden . För den dagen Kaunis iron lämnar kommunen så är de endast ett stort hål i marken och i kommunens plånbok. Men de lokala företagen lär vara kvar och fortsätter kämpa. Så när väg 395 är färdig repad så får då för min del gruvan i Kaunis stängas.

  4. Tror du som ”Dröm på”……. att företag kan bedriva en verksamhet utan att tjäna pengar. Ni ska vara enormt nöjda att ni har Kaunis Iron i Pajala för det är många små entreprenörer som har jobb på Kaunis.
    Så den gamla tornedalska slogan lever tydligen ännu kvar, ”Ei se kannate
    och det är därför det ser ut som det gör i tornedalen

  5. Stäng skiten vad har den gett oss kommuninvånare ? Har vi fått inflyttning? Marginellt. Var väl något kommunalråd som trodde vi skulle bli över 10000 invånare? Kommer aldrig hända. Kaunis iron är inte villiga att satsa på bygden, och varför skulle dom de? Dom är ett privatägt företag och dom är bara ute efter pengar, vinster och rovdrift. Så sluta dröm ni som tror om något annat.

    • Håller helt med föregående
      Toppen av rovdrift skiter i vissa anställda.
      Satsar inte ett rött öre på bygden, inte ett öre på bostäder.
      Sett inget som satsats på bygden hade de satsat en 10% av miljard vinsterna som de kammat hem hade vi haft en positiv utveckling.
      Ni som tror på sagor vakna upp!

  6. Om skiten fortsätter rinna ut i torneälven så är det bara o att stänga skiten som gör det!!!

  7. Utlåtandet i domen!
    – det blir självklart ett antal puckar som gruvägarna måste åtgärda enligt regelverket för att få fortsätta driften, men det är inga puckar som är svåra som hotar lönsamheten för fortsatt drift.
    – Kaunis Iron är räddningen för oss alla boende i kommunen, nu kan alla ungdomar stanna kvar här för att utveckla kommunen, det behöver inte flytta som jag gjorde
    som sextonåring för att hitta lämplig utbildning och därpå
    påföljande jobb.
    Jag hoppas verkligen att gruvan får tid att åtgärda eventuella brister i den nuvarande driften.
    – helt sant, jag knegade lite över tre år vid gruvan innan KK, jag brände tre år – men det var upplyftande år i min egen utveckling men främst bäst för hela kommunen.
    – nu håller jag tummarna för Kaunis Iron AB.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka