fbpx

Miljarderna flödar från Kaunisgruvan – staten den stora vinnaren

– Här finns miljarder att hämta, sade Northlands informationschef Nicklas Dahlström när han i september 2009 visade Tapuli-myren till Haparandabladet. Han såg redan då guldkistan som svävade över kalmyren med några pinade myrtallar. 

PAJALA: 2019 och 2020 gjorde Kaunis Iron en vinst på drygt en miljard kronor. En 50-årig dröm i Pajala har förverkligats. 520 nya jobb har skapats och Pajala kommun fick in 36 miljoner kronor i skatter. 2021 tillkommer ytterligare 1,3 miljarder i vinst för bolaget. Men staten har redan tjänat 330 miljoner, nio gånger mer än kommunen.

Haparandabladet har granskat årsredovisningarna från Kaunis Iron-koncernen samt tidningens arkiv och hämtat in fakta från Skatteverket, Pajala kommun och Kaunis Iron. Vi har i papperstidningen kunnat redovisa skön läsning för hela Tornedalen och Norrbotten på självaste julafton.

Höga malmpriser

Produktionen från gruvan har löpt på enligt plan. Kaunis Iron har själv övertagit driften i anrikningsverket från ett företag i Gällivare. Man har också övertagit transporterna i gruvan från en underleverantör till Snells Entreprenad, ett Kirunaföretag.

Malmpriserna har varit höga. 2,2 miljon ton malmslig har sålts 2019 och 2020 via Narvik, framför allt till Kina som köpte nära 60 procent av gruvans produktion. Att Northland valde Narvik i stället för finska Kemi som utskeppningshamn var ett lyckokast för Kaunis Iron. De stora malmbåtarna till Kina hade inte kunnat anlöpa Kemi hamn.

”Ingen bidragskommun längre”

– 2021 kommer Pajala att leverera dubbelt så mycket pengar till staten som Pajala kommun får i olika bidrag från staten. Pajalaborna har visat att de kan levererar bara de får chansen och de kan verkligen räta på ryggen. Pajala är inte längre någon bidragskommun, säger Klas Dagertun, som är stolt över de anställdas prestationer.

– Gruvbrytning är inte som automatiserad flaskproduktion i en fabrik. Hela tiden kan nya saker inträffa, men våra anställda har parerat allt med hög kompetens, säger Dagertun.

Enda skattekällan

Anledningen till att Pajala kommun får så lite skatteintäkter jämfört med staten är att kommunens enda skattekälla är de anställdas löneskatter. Staten tar in all bolagsskatt, dieselskatt (88 miljoner per år hittills) och den halva arbetsgivaravgift som är ren skatt när sociala avgifter till anställda räknats bort.

Staten har genom åren varit mycket kreativ på att uppfinna nya skatter – åt sig själv och inte åt kommunerna.

Inga spenderbyxor

Kaunis Irons strategi är typiskt för tornedalska företag. VD är den enda direktören, han har sex månaders uppsägningstid utan några fallskärmar, inga bonusar delas ut. Arvoden för VD och en styrelse på fem personer var förra året 3,2 miljoner kronor, en högst rimlig summa för en kvalificerad styrelse.

De 80-tal investerare, i huvudsak svenska industriledare i andra branscher, som gick in med en halv miljard till bolaget redan 2015, har första gången tagit aktieutdelning under 2021 på 296 miljoner kronor.

I kassan hos Kaunis Iron fanns 31 december 2020 likvida medel på 913 miljoner kronor samt 907 miljoner i eget kapital och obeskattade reserver. Utöver skatter till stat, kommun och region har bolaget också gått in med ett bidrag till Trafikverket på 127 miljoner för vägförbättringar till allmänna vägen på sträckan Kaunisvaara-Svappavaara som trafikeras av systerbolaget Malmtransport Norrs malmbilar.

Ett tungt orosmoln

Kaunis Iron vill öppna fyndigheterna i Sahavaara och Pellivuoma så fort som möjligt och man har egna pengar för de investeringar som behövs i bland annat flotation och förstärkta dammar och klarningsmagasin.

Men ett tungt orosmoln vilar över hela gruvan. Statens förlängda armar Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Norrbotten vill återkalla nuvarande miljötillstånd och säger nej till den ansökan om nytt miljötillstånd som Kaunis Iron lämnat in om inte företaget genomför förändringar.

(Alla siffror och detaljer finns publicerade i pappersupplagan av Haparandabladet,  julafton den 24 december).

 

Dela den här artikeln:

Dela på email
E-post
Dela på facebook
Facebook
Dela på twitter
Twitter
Dela på linkedin
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

16 kommentarer på “Miljarderna flödar från Kaunisgruvan – staten den stora vinnaren

  1. Haparanda har en rejäl klarningsdamm mitt på gränsen, den får Kaunisgruvan säker billigt, finns ju ingen gruva i Haparanda.
    En bassäng som bara är 8% av det som behövs för att uppfylla reglerna är verkligen liten, lite osäker hur stor den är i Haparanda/ Barentshav.

  2. Men vem vinner 40% rabbaterar vinsterna ni skall vete och det vet många rena skitlöner inget och mäta sig mot LKAB, långt under LKAB.
    Skall vi verkligen vara stolta för små smulor ?
    Vem och vart far miljarderna i vinster ????

  3. Hoppas att ägarna tar sitt miljöansvar och uppfyller alla viktiga miljökrav som våra ansvarsmedvetna myndigheter ställer. Att haffa åt sig enorma vinster av exploatering av vår natur skall få kosta. Visst måste de få vinst men inte till hiskeliga summor.

  4. Artikeln synar endast ”nutid”, men hur såg historien ut??

    Jag sökte utröna hur mycket som investerades, ursprungligen från start, men det finns så många olika siffror. Klart är att det rör sig om över 10 miljarder och de gick förlorade (staten, kommunen, fordringsägare, personal, etc) förlorade miljardtals med kronor.

    Det HB även skulle behöva göra är att ”justera” balansräkningen till vad återanskaffningsvärdet på tillgångarna är i dag. Då får man en annan syn på om företaget är lönsamt, eller ej. För allt det man ur konkursboet, etc köpte för 5 öre per krona måste ju en dag bytas ut och tills dagens priser. För jag förutsätter att driften ska vara långsiktig…….

    En snabb överslagsanalys av resultatet ger frågan varför det inte är flera hundra miljoner högre? Med de extremt låga inv.utgifterna, effektiva produktionssätt, generellt låga kostnadsnivåer och höga bidrag samt utpriser på Malmen borde ett mycket högre resultat presenterats. Intressant att veta vore hur stora belopp ägargruppen via andra egna bolag fakturerar Kaunisbolaget?

    Förhoppningsvis låter ägarna alla vinstmedel, senaste och många år framåt, stanna i bolaget, annars lär det inte finnas tillräckligt med investeringskalkyl för att täcka ersättningsinvesteringarna av befintlig produktionsstruktur när så ska ske.

  5. Vad har KI för inverkan på klimatet? Nu får ni väl ge er! Vad gäller löner så går de väl på affärsmässiga villkor? Att de sen anställer folk lite godtyckligt är en annan fråga, efternamn är tydligen viktigare än kompetens, eller?

  6. När det rasar in så mycket pengar till KI så kan ju staten , lika med skattebetalarna, få ersättning för utgifter på vägar, broar, mm, med säg 10 miljarder? KI skall också reservera 5 miljarder för utgifter på att bekosta miljö-relaterade åtgärder. T.e.x. bygga säkrare dammar för processvattnet, och därmed rädda laxfisket i Muonio-, och Torneälven för framtiden? Eller sitter det stormrika investerare någonstans och suger ut det göttaste från verksamheten, så länge som möjligt? Och flinar.

  7. En fantastisk framgång för företaget och Pajala kommun och ändå är fem av sju kommentarer till artikeln negativa. Kan det vara så att just det är orsaken till att utvecklingen i vår kommun har varit som den har varit de senaste 50-70 åren. Lämna Jante och gläds åt den här chansen vi äntligen fått i vår fantastiska hembygd, tycker jag.

    • Mycket bra skrivet Ove, det är tragiskt att folk inte kan se längre än till sig själv och nu är bittra över att andra får möjligheter på hemmaplan som dom själva inte fick.

  8. 40% av styrkan har inga skrytlöner.
    Detta trots miljard vinster finns enligt utsago inte råd med anständiga löner.
    Är det inte dax och dela med sig så folk får vettiga löner ?

  9. Ett stort grattis till Riskkapitalisterna som äger gruvan!
    Minimala kostnader för miljöåtgärder, dammkatastrofer i Brasilien och pandemin gav ett oväntat gynnsamt malmpris som varit avgörande för denna framgång.
    Statens vinst blir marginell i slutänden med tanke på de miljardinvesteringar som gjorts på vägen mellan Kaunisvaara och Svappavaara.
    Om Pajala kommun ska få en nettovinst av denna gruvdrift i slutänden så krävs det att andelen ”fly in and out” personal som inte är skrivna i Pajala minskar drastiskt. Idag står Kommunen för samhällskostnaderna för dessa personer och skattepengarna går till andra kommuner/länder. Och det viktigaste av allt är att gruvan måste ha en mycket bra framtida miljöprestanda för att kommande generationer/kommunen inte ska behöva betala för irreversibla skador på miljön och Torneälven. Ett stort tack till alla er som arbetat för miljön! God fortsättning och ett Gott nytt år önskar Sahavaaratrollet.

  10. Fantastiskt roligt att det går så bra, äntligen lite framtidstro för denna kommun.

  11. Låter bra, då har de råd att fixa till klarvattensbassängen så den uppfyller måtten enl regler.
    Verkligen goda nyheter.

  12. Låter ju underbart .. men en fundering hur mycket mer skulle Pajala kommun få om Iron hade sitt huvudkontor i Pajala istället för Lule. Kan tyckas konstigt att Iron har hk i lule när huvud verksamheten är i kaunisvaara.

    • Så är det med mycket. Esranges huvudkontor ligger i Stockholm. Vattenkraft, skog, gruvor, pappersbruk m.m. Hela Norrland är en råvarukoloni.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 79 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Förslag: Sju platser där vindkraft kan byggas

Naturskyddsföreningen gjorde för några år sedan en inventering av sju olika platser inom Pajala kommun där vindkraft kan byggas. Käymäjärvi tillhör inte dessa förslag. Samtliga föreslagna parker ligger sydväst om Pajala centralort och på längre avstånd från större byar.

Vattenfall utestängdes från Pajala kommuns Infocenter

HB kan avslöja att Vattenfall stoppades från att informera pajalaborna om vindkraftplanerna i Käymäjärvi i kommunens Infocenter i centrala Pajala. Beslutet togs enligt flera personer av kommunchefen Stefan Millgård, vilket han idag förnekar. Samtidigt stoppade han och utvecklingschefen Fredrik Holmström näringslivsstrategen Erik Mella från fortsatta kontakter med Vattenfall.

En ung man med ett gott hjärta

När Aaron Invall i Haparanda läste artikeln i HB om lilla Filimon som flytt från Ukraina frågade han sin mamma Kati Invall om han kunde ge lite leksaker till Filimon. HB såg till att de fick träffas och Aaron Invall och hans mamma Kati Invall uppskattade att få träffa Filimon och hans mamma och mormor som var väldigt rörda och tacksamma över att det finns så vänliga människor.

Två glädjebesked för Pajala Airport

Pajala får behålla två tur och returflyg per dag enligt ett färskt beslut från Trafikverket som motiverar det med att de lyssnat på gruv- och stålindustrin. Och i fredags lämnades bygglovshandlingarna in för utbyggnad av en ny utrikesterminal på Pajala Airport, som ska stå klar i oktober.