fbpx

Övertorneå åter bästa skolkommun

För andra året i rad har Lärarförbundet rankat Övertorneå till Sveriges bästa skolkommun.

Rankningen baseras på officiell statistik framtagen av fack och arbetsgivare (SKR) samt förbundets egna undersökningar. Undersökningen bygger  på tio kriterier, bland annat behöriga lärare, lärartäthet och resultat.

Övertorneås styrkor uppges vara höga betyg och hög lärartäthet.

Kalix ligger på plats 13 av landets 290 kommuner, och här gör hög andel behöriga lärare och hög andel barn i förskola Kalix till en topprankad kommun.

Överkalix återfinns på plats 34. Höga betyg och friska  lärare är kriterier som har rankat kommunen högt.

Pajala återfinns på plats 58. Styrkorna uppges vara hög lärartäthet och hög andel elever som fullföljer gymnasiet.

Haparanda har placerats på 119:e plats, och här uppges styrkorna vara höga lärarlöner och hög andel godkända  elever.

Lärarförbundets rankning Bästa skolkommun sätter fokus på kommunernas roll som huvudmän för skolan. I 20 år har förbundet utsett Sveriges bästa skolkommuner, och syftet uppges vara att uppmuntra kommuner som ger sina elever, lärare och skolledare goda förutsättningar.

Lärarförbundet har bestämt sig för att lägga ned undersökningen.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

5 kommentarer på “Övertorneå åter bästa skolkommun

  1. enkel fråga till högern som vill förstatliga skolan. gäller det även alla friskolor i form av aktiebolag? nä så klart??!!!!

  2. Bra jobbat av den förra skolchefen! Och bra fortsättning av den nya. Tur att kommunalrådet inte orkar pilla i skolfrågorna för då hade det gått illa.

  3. Har det något att göra med att det inte finns många elever från onämnbara kretsar. Vissa frågeställningar i demokraturen är tabu.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Myggrik midsommar med mörka moln

Man kan undra om väderguden är dadaist – med massiv hageleld i Seskarö som på några minuter förvandlar festplatsen till leråker och skyfall mitt under ringlekar vid Kukkolaforsen. 

Brottarmästaren grep in när polisen var långt borta

Kände Haparandaprofilen och mästerbrottaren Tomas Johansson gjorde en hjältemodig insats på måndagskvällen när han skyddade allmänheten från en påverkad och förvirrad man som beväpnat sig – med en borrmaskin. 

Evenemang i Tornedalen

Här följer en sammanställning av några av de evenemang som äger rum i Tornedalen under sommaren, på både svenska och finska sidan av gränsen. 

Solen sken på studenterna

Glädjen var stor när studenterna vid Gränsälvsgymnasiet i Övertorneå sprang ut till strålande sol och alla anhörigas gratulationer. 

”Ska bli konstigt att inte plugga”

Efter regn kommer sol, sägs det. Det fick studenterna från Laestadiusskolan i Pajala erfara när de efter hällregn, i sol fick vandra ut på den röda mattan och den påföljande balen på Folkets hus. ”Ska bli konstigt att inte plugga.

Tärendöholmen åter vandaliserad

Under lördagen ägnade sig ett tjugotal personer att städa upp och fräscha till Tärendöholmen efter en lång vinter. På söndag återvände fastighetsansvarig Petter Stridsman och upptäckte då att det under natten skett skadegörelse på holmen. 

Glamouröst när studenterna gled in på bal

Studenterna i Haparanda rullade in med flådiga bilar och sken ikapp med solen när de gick på den röda mattan till Stadshotellet för årets upplaga av studentbalen. Nära och kära hade samlats för att se de glamourösa och stiliga ungdomarna,

”Dyrt fiskekort tar död på sportfisket”

Det gemensamma fiskekortet mellan Finland och Sverige i den del av Torneälven som utgör gränsälv, är dyrt och tar död på sportfisketraditionen, hävdar sportfiskeentusiasten Leif Taavola i Juoksengi. ”Fiskekorten ger pengar till byasamfälligheterna och kan ses som byautveckling”, säger, Ilkka