Rennäringens framtid – mot kollaps

I december följde Korju-, Tärendö- och Sattajärvi samebyar en varg i spåren som skingrade renhjordar och dödade reflexmässigt. Lasse Uusitalo, i mitten på bilden, följde vargen i hasorna under ett par veckors tid. Han är kritisk till att Länsstyrelsen inte gett samebyn befogenheter att med vapen delta i skyddsjakten. Här flankeras han av barnbarnet Ebba Finnholm, studerande som lägger ner all sin fritid i renskogen och Johny Lantto, ordförande ”Som ett zoo av rovdjur” för Sattajärvi sameby.

Flera koncessionssamebyar har förlorat hundratals renar till stora ekonomiska värden. Det talas om miljonförluster och inom rennäringen befarar flera representanter en förestående kollaps. HB har intervjuat talespersoner för samtliga åtta koncessionssamebyar i länet.

 

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

6 kommentarer på “Rennäringens framtid – mot kollaps

  1. Johnny kan ju köra sin centraliseringspolitik i rennäringen och flytta alla koncessionsbyar till en mer central plats för att minska kostnaderna.

  2. Rennäringen får moderniseras med inhägnad och pelletsmatning av kreaturen, precis som bönderna gör.
    Renägarna kan anställa thailändare för plockning av lavar, blir mycket billigare än att köpa in skotrar, fyrhjulingar, helikoptrar, crossmotorcyklar och drivmedel till allt detta.
    Trafiken blir säkrare och kollisioner undviks vilket ger besparingarna för försäkringsbolagen också.
    Bara Win-Win för samhället och rennäringen.

    • Pellets används ju redan nu av dem som har sina renar i hage under vintern (vilket fler renägare borde ha). Hö är väl annars basfödan. Renar borde väl kunna hållas i hage även sommartid, som kossor. Man kanske kan anställa svenska högstadie- och gymnasieelever som lavplockare. Det är ju åtminstone coronasäkert. Förra sommaren var det väl mest ”parkarbete” som var tillåtet för sommarjobbarna. Fler thailändare behövs i alla fall inte i dessa tider (med tanke på smittspridningen). Låt jobben stanna hos lokalbefolkningen! Närproducerat, miljövänligt etc.

    • Du har helt rätt i att ren ”näringen” måste anpassas och utvecklas utifrån de förutsättningar som den idag har. Den traditionella ren ”skötseln” har absolut sitt berättigande men mer utifrån ett traditionellt och kulturhistoriskt perspektiv, tyvärr ej företags- eller näringsmässigt. Genom anpassning och utveckling skapas betydligt bättre förutsättningar för rennäringens överlevnad vilket även på ett positivt sätt bidrar till den traditionella och kulturella delens utveckling och överlevnad.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 65 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Aprilskämt föll inte alla i smaken

Haparanda stads aprilskämt om att ransonera preventivmedel för att öka barnafödandet fick en del skratt, men många ansåg skämtet vara smaklöst och rent av sexistiskt. 

Företagare uppmärksammades på gala

På lördagen den 22 mars hölls Näringslivsgalan i Övertorneå. Utmärkelser som Årets företagare och Årets hederspris delades ut på den välbesökta galan. ”Det här lever jag på länge”, säger Elisabeth Holmgren som tog emot hederspriset. 

Monika ger ranvävning status som kulturarv

Monika Luiksaar Lunds arbete med att skriva en bok om den gamla traditionen i nordkalottområdet av att väva ranor, har uppmärksammats och nu skrivs den tornedalska ranvävningen in i den svenska förteckningen över levande kulturarv. 

Bönder – en utrotningshotad art

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Pesula Lantbruk är en av två aktiva i Haparanda kommun. ”Pappa brukar säga att snart är bönder så sällsynta att folk börjar peka och säga, att titta där går en bonde”. 

Film på meänkieli prisades

Filmen Rörelser fick premiär för inbjudna gäster. Det handlar om den första långfilmen på meänkieli.