fbpx

Rennäringens framtid – mot kollaps

I december följde Korju-, Tärendö- och Sattajärvi samebyar en varg i spåren som skingrade renhjordar och dödade reflexmässigt. Lasse Uusitalo, i mitten på bilden, följde vargen i hasorna under ett par veckors tid. Han är kritisk till att Länsstyrelsen inte gett samebyn befogenheter att med vapen delta i skyddsjakten. Här flankeras han av barnbarnet Ebba Finnholm, studerande som lägger ner all sin fritid i renskogen och Johny Lantto, ordförande ”Som ett zoo av rovdjur” för Sattajärvi sameby.

Flera koncessionssamebyar har förlorat hundratals renar till stora ekonomiska värden. Det talas om miljonförluster och inom rennäringen befarar flera representanter en förestående kollaps. HB har intervjuat talespersoner för samtliga åtta koncessionssamebyar i länet.

 

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

6 kommentarer på “Rennäringens framtid – mot kollaps

  1. Johnny kan ju köra sin centraliseringspolitik i rennäringen och flytta alla koncessionsbyar till en mer central plats för att minska kostnaderna.

  2. Rennäringen får moderniseras med inhägnad och pelletsmatning av kreaturen, precis som bönderna gör.
    Renägarna kan anställa thailändare för plockning av lavar, blir mycket billigare än att köpa in skotrar, fyrhjulingar, helikoptrar, crossmotorcyklar och drivmedel till allt detta.
    Trafiken blir säkrare och kollisioner undviks vilket ger besparingarna för försäkringsbolagen också.
    Bara Win-Win för samhället och rennäringen.

    • Pellets används ju redan nu av dem som har sina renar i hage under vintern (vilket fler renägare borde ha). Hö är väl annars basfödan. Renar borde väl kunna hållas i hage även sommartid, som kossor. Man kanske kan anställa svenska högstadie- och gymnasieelever som lavplockare. Det är ju åtminstone coronasäkert. Förra sommaren var det väl mest ”parkarbete” som var tillåtet för sommarjobbarna. Fler thailändare behövs i alla fall inte i dessa tider (med tanke på smittspridningen). Låt jobben stanna hos lokalbefolkningen! Närproducerat, miljövänligt etc.

    • Du har helt rätt i att ren ”näringen” måste anpassas och utvecklas utifrån de förutsättningar som den idag har. Den traditionella ren ”skötseln” har absolut sitt berättigande men mer utifrån ett traditionellt och kulturhistoriskt perspektiv, tyvärr ej företags- eller näringsmässigt. Genom anpassning och utveckling skapas betydligt bättre förutsättningar för rennäringens överlevnad vilket även på ett positivt sätt bidrar till den traditionella och kulturella delens utveckling och överlevnad.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans

Skratt och gråt bakom ett nytt läromedel i meänkieli

Enligt Susanne Redebo och Mervi Erkheikki, som har författat och idag lanserar ett digitalt läromedel på meänkieli, har det saknats ett modernt läromaterial för elever med grundläggande kunskaper i språket och som speglar elevernas vardag. ”Vi har under arbetet skrattat

Nu får 23 människor vila igen

Under söndagen kunde återlämnade kvarlevor begravas på Akamella ödekyrkogård 146 år efter att de grävdes upp och fördes bort. ”Det känns som att det blev en fin stund för dem här som nu får återbördas dit de hör hemma”, säger

Haparandas elever välkomnades tillbaka

På Aspstrandens skola välkomnades nya och gamla elever tillbaka efter sommaren av en sjungande lärarkår och ett hjärtligt tal av rektor Jarko Tuisku. 

En skärgårdsälskande sjöräddare med påbrå

Salmisbon Ida Svanberg är nybliven sjöräddare och en av få kvinnliga sjöräddare som finns inom ideella Svenska sjöräddningssällskapet. ”Det känns bra att känna att man kan bidra, inte minst till att fler vågar sig ut i vår vackra skärgård”, säger

Intresset för Norrbotten som turistmål ökar

Med säsongen i hamn har skärgårdsentreprenören Kim Innala goda förhoppningar för turistnäringen i Haparandas skärgård. Han har märkt en ökning av finländska och internationella turister i år, men menar att semestersäsongen gärna kan förlängas för att locka mer sydeuropeiska gäster.

Mirakelkatten Tjabo
Mirakelkatten som kom tillbaka efter fyra år

Katten Tjabo försvann för fyra år sedan i norra Finland, men kom nyligen tillbaka till sina ägare efter att ha upphittats i Sverige. ”Vi trodde att Tjabo var död, men han verkar verkligen ha nio liv”, säger kattens husse Tobias