fbpx

Skolinformation i byar flyttas in till Haparanda

De två återstående byaträffarna om förslaget till ny skolstruktur ställs in.

– Vi har fått till oss att flera vill ha möjlighet att ställa frågor direkt till skolförvaltningen. Vi lyssnar på det önskemålet och därför ställer vi in skolträffen i Nikkala i kväll och i Karungi på onsdag . I stället blir det en till informationsträff på onsdag i Folkets hus i Haparanda där skolförvaltningen deltar, säger kommunalråd Nina Waara (S) vid kommunfullmäktige på måndagsförmiddagen.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

26 kommentarer på “Skolinformation i byar flyttas in till Haparanda

  1. Ett studiebesök på andra sidan gränsen vore kanske på sin plats, då Finland har haft världens bästa skola flera år. Det är väl bara och trippa över och kommunalrådet är ju dessutom från Finland.
    Ska man göra stora strukturella förändringar i skolor ganisationen i kommunen gör det rätt och riktigt från början.
    Hoppas inte man anlitat något konsultföretag från Stockholm som tagit fram förslaget.

  2. För övrigt kan jag tycka att HB borde lyft fram vårt tidigare Kommunalråd,Riksdagsledamot och Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht på ett bättre sätt.
    En egen artikel och bild med djupgående intervju av en som har kunskap om det mesta inte bara i vår kommun hade varit på plats.
    Även om inte företrädare för HB sympatiserar med S-politik så är det oavsett partifärg en politiker att vara stolt över. En tornedaling som nådde ända in i Rosenbad,ordnade på egen hand IKEA till stan och var ett bra kommunalråd för alla.
    En stor miss av chefredaktören eller journalisten,och ville inte S-E intervjuas så hade han nog ändå sagt något till ”Huvudstadsbladet”.

  3. En lösning är att höja skatten med 2 kronor och på det enkla sättet kunna behålla alla skolor. Om barnen verkligen är viktigare än pengar så är det inga problem. Upp till bevis. Ni alla vet att kommunens resurser är knappa. Ni måste välja.

    • Har du missat att Haparanda kommun gör ett överskott? Det är tydligen inte pengarna det sitter i. Men vad hjälper det med överskott när kommunens verksamheter inte fungerar…

  4. Jag måste få tacka våran så fina kommun ledning ni drämde ner världens julklapp i ansiktet på många invånare och framtida invånare och då menar jag våra barn jag som är uppvuxen i denna kommun och har varit alltid positiv till våran kommun finner inga ord just nu och känner att jag snart tar och säljer allt och flyttar istället till våra grann kommuner istället tack så jävla mkt

  5. Tack för den otroligt fina julklappen kommunen ni tänker då på befolkningen ”not”

  6. Förslaget till ny skolstruktur presenterar inga lösningar på kort sikt för våra barn som går på högstadiet nu. Jag trodde att det skulle vara den viktigaste frågan! Istället blandar man bort korten och får de bristande resultaten att handla om byskolorna! Så oförskämt! Vi har nu sett presentationen med stigande resultat för årskurs 6, men det duger inte. Vi slår sönder det som fungerar och rör om ordentligt. Då har vi satt sista spiken i kistan för utbildningen i den här kommunen. Ta det lugnt, ordna med högstadiet och krymp skolkostymen i lagom takt med så få resor för barnen som möjligt.

  7. Varför vägrar förvaltning och politiker lyssna? Problemen ligger på högstadiet, inte på låg-och mellanstadiet! Men när den synpunkten kom upp på mötet igår så var förvaltningschefen snabb med att påpeka att vi föräldrar ska tala väl om våra barns skolor. Tyvärr, lösningen ligger inte i våra attityder. Gränsskolan har en miljö och en kultur som är genomsyrad av negativitet mot ungdomarna. Där vuxna har låga förväntningar på ungdomarna och ungdomarna ser till att uppfylla de låga förväntningarna. En torftig och oinspirerande miljö för ungdomar och vuxna att vistas i, såväl fysiskt som själsligt. Skolresultaten blir inte bättre av att förstöra låg-och mellanstadiet också. Skrota vanvettsförslaget och börja jobba med högstadiet!

  8. Skolan är en väldigt viktig del av en by. Försvinner skolan så sker en avfolkning i bygden också. Allt kan inte vara centraliserad till centralorten. Det finns inte så många byaskolor kvar i kommunen. Och det var väl inte i byarna det var dåliga skolresultat. Det finns inte så mycket mer kvar i byarna mer än skolan. Allt annat har ju försvunnit.
    Om något är prioriterat så borde det vara just skolan. Tänk till lite extra nu denna gången, så det blir rätt och riktigt och även rättvist mot alla som bor och har barn i dessa skolor. Detta oavsett parti tillhörighet och hur duktig man är på att leda möten. Detta är en fråga som är betydelsefull för alla.

    • @Bitti:
      Jag förstår inte heller den här ”centraliceringen”.

      Nu i det här fallet är vi dock alla förlorare.

      Det pratas om skolor
      F-3
      4-6
      7-9
      Det vill säga att olika stadium skall gå i olika skolor.

      Har du barn i ”stan” får du köra dessa till Marielund om barnen går i klass 4-6.

      Har du barn som bor i Marielund får dessa föräldrar köra barnen till stan om dessa går i klass F-3 7-9.

      Bussar och busskort är det inte tal om när man inte är tillräckligt långt borta och kan man kräva att F-3 ska åka buss själva?

      Sen pratar man om motion och att barnen ska kunna själv gå till skolan. Men man kanske vill öka kraven att barnen ska gå 3-4km enkelväg oavsett väder. Alla föräldrar har inte bil eller ens råd köra det såpass mycket. Blir många km på en månad.

  9. Passa på att fråga de styrande om hur många outbildade personer som anställts som lärare och arbetslagsresurser de senaste 10 åren och varför högutbildade valts bort

    • @matte
      Sitter inte barnen i tandläkarstolen så är det svårt att laga hålen. Sitter inte barnen på skolbänken så är det svårt att utbilda.
      Tror då inte att dentisten springer efter patienten.

  10. Det har blivit en storm i ett vattenglas efter att skolutredningen presenterades. Är det inte ganska självklart att ALLA barn/elever har rätt till en likvärdig utbildning? Det är väl inte meningen att vissa elever ska få bättre inlärningsförutsättningar än andra? Som förälder vill man slåss för sina barn, det förstår jag, men ska det ske på bekostnad av andra barns rättigheter att lära och utvecklas? Nu finns det EN pengapåse som ska räcka till ALLA och fördelningen bör ske rättvist. Om det innebär att skolor med för få elever måste stängas, då är det så. Det är dags att sluta tramsa nu och öppna ögonen, vara realister! Inte är det i Seskarö eller i Karungi det byggs ett nytt badhus, det byggs i stan där flest kan dra nytta av det. Men det är det ingen som ifrågasätter. Fritt fram för byaföräldrar att starta friskolor, då kanske de förstår vad pengar är värda!

    • Realist du bör gå på nästa möte så får du förklarat för dig att i dagsläget är det inte pengarna som är problemet utan skolstrukturen och måluppfyllelsen.
      Sedan är det många parametrar som påverkar en klass och dess resultat,förenklat kan man säga skolmiljön.
      På Seskarö har det länge funnits en fast och kunnig lärarstab vilket också gett resultat. Säkerligen finns det bra också skolmiljöer i övriga byar och i Haparanda.

      Det tråkiga med mötet var att förvaltningen som tagit fram förslaget inte fanns på plats för att förklara sin utredning.
      Ska vi ha kvalitet eller kvantitet får politikerna också fråga sig, Övertorneå är ett bra exempel att följa.

      • Observer – förklara gärna då varför du är för en icke likvärdig skola? Varför ska vissa elever i kommunen gynnas men inte andra ?!
        Realist är den enda kloka i denna debatt just nu. Rationell och icke-känslostyrd!

    • Med din logik, så bör vi ju även lägga ner Haparanda och flytta alla till Luleå för det är ju där de flesta norrbottningarna bor. Eller till stockholm, malmö och göteborg för det är där svenskar bor.

  11. Ett överfullt folkets hus på Seskarö är ingen lätt plats att leda ett möte på där känslorna brukar svalla,men det klarade kommunalrådet Nina Waara med bravur. Klok, tydlig röst,fördelade ordet på ett bra sätt och ger ett mycket sympatiskt intryck som smittar av sig.

    Oavsett partitillhörighet så ska vi vara glada att vi har en sådan politisk kraft som Nina Waara i kommunen,imponerande.

    • Tråkigt bara att hon verkar ha glömt att hon har varit idrottslärare då det inte är viktigt att skidspår dras och isar spolas i byarna. Hon lär ha sagt att det inte står något om skid- och skridskoåkning i läroplanen. Men det står något i läroplanen om naturliga inslag om jag minns rätt. Is och snö är väl naturliga inslag här hos oss? Jag bara undrar?

      • I byarna har det alltid funnits ideella krafter som ordnat sånt, sen kan man undra vilka som sitter på makten i kommunen.
        Kanske ett misstag att försöka styra i minoritet?

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Svefi bjöd in till öppet hus

Sverigefinska folkhögskolan slog upp portarna under onsdagen och bjöd in till öppet hus. 

Dansglädje på scenen

Föregående helg fylldes Folkets hus i Haparanda av talang när dansskolan Stage bjöd på årets vårshower. 

Färgsprakande modevisning med vårkänsla

I söndags var det dags för catwalk på Folkets hus i Haparanda. Tiotalet företag passade på att visa upp vårens och sommarens mode. 

Skidrade i folkdräkt för att skapa intresse

På vårvintern är skidåkare på isen en vanlig syn. Skidåkare iförd folkdräkt är desto ovanligare. ”Det var premiär och vi hade beställt fint väder”, sade Ritva Niska från Kalevala-föreningen i Haparanda. 

Oplogade trottoarer vållar debatt

Oplogade trottoarer i Haparanda har blivit ett omdebatterat ämne både på nätet och i verkliga livet. Jörgen Waara, platschef på BDX, håller dock inte med de som levererar kritik. ”Vi gör ett bra jobb och får mycket beröm”, säger han.

Snöforskaren vann sitt tolfte Tornedalslopp

I helgen arrangerades Tornedalsloppet för 55:e gången med runt 150 deltagare som gick i mål från de tre startplatserna Kuivakangas (11 km), Wanhaniemi (23 km) och Svanstein (45 km). Den mest rutinerade segraren heter Nina Lina Lintzén, Luleå Gjutarens IF