fbpx

Socialdemokraterna vill ge mer pengar till glesbygden

NORRBOTTEN: Under en pressträff på söndagen presenterade Socialdemokraterna ett förslag om att uppdatera kostnadsutjämningssystemet mellan kommuner och landsting. Ett förslag som skulle innebära ökade intäkter för bland annat Pajala och Övertorneå kommun. Förslaget följer på en utredning utförd under 2018 som konstaterade att nuvarande system fyller sitt syfte men efterlyste mer fokus på socioekonomiska faktorer och glesbygdens villkor. Kommuner i glesbygd, med liten befolkning och stora socioekonomiska utmaningar gynnas främst av ökningen i systemets omfördelning.
Förslaget skulle öka omfördelningen inom systemet för både kommuner och landsting med totalt 1,8 miljarder. Den största ökningen skulle ske inom landstingen. I och med detta ökar omfördelningen för både kommuner och landsting.

 

För Övertorneå kommuns del skulle förslaget innebära ytterligare tretton miljoner i kommunens kassa, något som socialdemokratiske ledamoten i kommunstyrelsen i Övertorneå tBente Åkerblom tror skulle skapa större möjligheter för kommunen att fördela resurserna även om hon på rak arm har svårt att ge något konkret exempel på vad pengarna skulle kunna gå till.
– Det är så mycket man kan satsa på när man är i en glesbygdskommun, det är jobb, vård, skola. Det finns många hål att stoppa pengarna i. I slutändan tror jag det blir väl använda pengar, säger Bente Åkerblom.

Förutsatt att riksdagen ställer sig bakom förslaget kan ett nytt system vara på plats redan vid årsskiftet.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

5 kommentarer på “Socialdemokraterna vill ge mer pengar till glesbygden

  1. Under år 2018 hade Övertrneå en kostnad per individ i kommunen om 71932 kronor Samtidigt lyfte kommunen ca 29710 kronor per person i Stasbidrag & utjämningsbidrag..

  2. Äntligen ett förslag i rätt riktning, dags för stockholmarna att ge något tillbaka för norrlands alla naturtillgångar som nyttjas där.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

Två nya mästare i hästdressyr

Filippa Pirinen och Ella Matila är två unga medlemmar i Haparanda Ryttare som har vunnit varsin klass i DM och Norrlandsmästerskapet i hästdressyr. 

Marsch för rätten att vara sig själv

Årets Pride-tåg avgick från Torneå och landade i Haparanda under lördagsförmiddagen.HB besöker ett familjeevent med allvarliga undertoner. 

”En enorm trygghet att vi är fem”

Från och med 1 september har Haparanda en ny politisk ledning, ett femmanna lag bestående av (C), (M), (KD), (SD) och (SJVP). Enligt nye kommunalrådet, Janne Lind (C), var de igång och jobbade redan den 30 augusti då de anser

Från Haparanda till Helgeandsholmen

Haparandas ledande socialdemokratiska representant Ida Karkiainen firar i höst tio år som riksdagsledamot. 

Öppet hus på Forslundsgården

På lördagen hölls öppet hus på den anrika Forslundsgården, där gästerna kunde ta del av processen med restaureringen. Besökandets skara bestod bland annat av representanter från länsstyrelser och familj till de gamla ägarna. 

Mäki säljer familjeföretaget efter 100 år

I 100 år har Mäkis lantbruk i Kardis ägts och drivits av samma familj. Mikael Mäki är tredje generationen lantbrukare på gården, men har nu tagit beslutet att gå i pension, och lämnar över handskarna till Irmantas Bockus och hans

Skratt och gråt bakom ett nytt läromedel i meänkieli

Enligt Susanne Redebo och Mervi Erkheikki, som har författat och idag lanserar ett digitalt läromedel på meänkieli, har det saknats ett modernt läromaterial för elever med grundläggande kunskaper i språket och som speglar elevernas vardag. ”Vi har under arbetet skrattat

Nu får 23 människor vila igen

Under söndagen kunde återlämnade kvarlevor begravas på Akamella ödekyrkogård 146 år efter att de grävdes upp och fördes bort. ”Det känns som att det blev en fin stund för dem här som nu får återbördas dit de hör hemma”, säger