fbpx

Språkstöd till äldreomsorgen

Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett stöd för att underlätta för verksamheter inom äldreomsorgen att bedöma vilka kunskaper i svenska språket som personalen behöver för att kunna utföra arbetet på ett tryggt och säkert sätt.

Det finns rapporter om kvalitétsbrister inom äldreomsorgen gällande bristande språkkunskaper hos personalen. För att underlätta för verksamheterna att bedöma vilka kunskaper i svenska språket som personalen behöver för att utföra arbetsuppgifter inom äldreomsorgen ger regeringen Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram ett stöd.

– Det är angeläget att personal inom äldreomsorgen besitter nödvändiga kunskaper i svenska språket för att vården ska ske på ett tryggt och säkert sätt för de äldre, säger socialminister Lena Hallengren, i ett pressmeddelande från regeringen.

Stödet ska ge verksamheterna vägledning i bedömningen av om personalen har tillräckliga kunskaper i det svenska språket för aktuella arbetsuppgifter, det omfattar både befintlig personal samt vid nyrekryteringar.

Dela den här artikeln:

E-post
Facebook
Twitter
LinkedIn

Vet du mer? – TIPSA OSS!

Tipsa redaktionen via tipsa@haparandabladet.se, telefon 0922-28022 eller krypterat via vårt tipsformulär som finns här

Kommentera artikeln:

12 kommentarer på “Språkstöd till äldreomsorgen

  1. När jag jobbade i Haparanda inom vården, så var första språket svenska sedan fick du använda meiänkieli dagligen i kontakt med vårdsökande och även med dem gamla på vårdavdelningarna.
    På mottagningen och distrikt mottagningen så pratar man hela tiden 3 språk svenska, finska och meänkieli.
    Jag förstår inte problemet med att anmäla till arbetsmiljöverket ,då detta ligger i den service som medborgare har rätt till i Haparanda kommun eftersom man är förvaltningsområde för finska och meänkieli.
    Det är ju så det ser ut i samhället också i Haparanda, man växlar språk snabbt emellan beroende på. vem man träffar.
    Sen att dem som gått på SFI bara kan svenska och sitt eget språk räcker väl.
    Det fungerar inte som i södra Sverige, där du kallar in en tolk som ska översätta på en bestämd tid.
    Sen att arbetsspråket är svenska är självklart. Men personalen gör inget fel för att dem talar det språk som medborgaren vill eller helst talar. Det är så det fungerar i ett gränsområde.
    Även i andra länder.
    Eller har jag fel!?

    • Då menar du att det är ok att avrapportera vad som hänt under skiftet till nästa arbetslag på somaliskt, asiatiska m.m.
      Det har hänt vid flera tillfällen att nattskiftet rapporterat bara på finska till nästa arbetslag och sedan har dom som bara pratar svenska stått som frågetecken och undrat om dom inte ingår i arbetslaget eftersom dom inte fått någon rapport.

      • Hur fick du till det nu? Bitti skriver ju att det är självklart att svenska ska vara arbetsspråket.

      • Ja, precis!
        Svenska är arbetsspråket i Sverige.
        Kollegor emellan pratar man svenska.
        Men man får tala dem andra språken för att hjälpa dem gamla och vårdsökande
        Kan vara förvirrande för dem som ej är från trakten, men det är så det fungerar.
        Blev det klarare nu.

  2. Affe med flera är negativa till vårt eget språk och då är det på plats att efterhöra om de tillhör vårt eget folk eller är de ockupanter? Om vi flyttar till fäbodtyska områden talar vi fäbodtyska men i vårt eget land måste vi få tala vårt eget språk.

  3. Får inte tornedalingar prata sitt eget språk på arbetsplatser i Tornedalen?

    • Meänkieli eller tornedalsfinskan är inget eget språk precis som t.ex skånska och värmländska, som också gränsar till andra länder, dessa är dialekter.
      Om man använder ett språk så ska det också finnas ett land till det.
      I Sverige pratar man svenska och i Finland pratar man finska
      Att kunna tornedalsfinska eller meänkieli är en merit men ska inte användas som arbetsspråk på svenska arbetsplatser.
      Det finns folk från andra nationaliteter som jobbar på dessa arbetsplatser och då är det obegripligt att vissa ska använda meänkieli, tornedalsfinskan eller finskaspråket som arbetsspråk i Sverige.
      Dessa personer från andra nationaliteter har gått SFI (Svenska för invandrare) för att lära sig svenska språket och därmed ha lättare att hitta en egen försörjning via arbete.
      Har anhöriga som jobbat inom kommunen som uppmärksammat detta och som arbetsgivaren inte brytt sig om att rätta till och då har vi skickat detta ärende vidare till Arbetsmiljöverket.

      • Från den 2 december 1999 är meiänkieli ett erkänt minoritetsspråk i Sverige.
        I Finland däremot anser man att det är en dialekt till finska och är inte erkänt som ett eget språk.
        Sen är Haparanda kommun förvaltningsområde för meiänkieli och finska.
        Man får alltså statsbidrag för den extra kostnad det innebär.
        Så då måste det även finnas personal som kan språken, därför är det en merit att kunna det i Tornedalen.

  4. Svenska ska vara arbetsspråket på arbetsplatser i Sverige och andra språk meriterande.
    Äntligen börjar det hända något inom detta området efter flertalet anmälningar till Arbetsmiljöverket.

RELATERADE ARTIKLAR

SENASTE TIDNINGEN

VILL DU PRENUMERERA?

E-tidning

Autogiro eller kort utan bindningstid
kr 89 Månadsvis
  • E-tidning
  • App för mobil
  • App för läsplatta
  • Taltidning (sve)
  • Sökbart arkiv
  • Offlineläsning
Popular

Läsning från E-TIDNINGEN

”Alla kan lära sig minnestekniker”

Biosalongen på Folkets hus i Haparanda var nästintill fullsatt i tisdags kväll då kommunen bjudit in till ”En kväll man inte glömmer”. 

Taxibolag svarar på kritik om färdtjänst

En man fick inte åka till Haparanda efter att ha varit inlagd på Kalix sjukhus. Färdtjänsten beställdes att köra till hans bostad i Korpikylä, men eftersom han inte hade nycklarna med sig ville han hoppa av i gränsstaden istället. Detta

Mörtberg (C) redo att minska sitt arvode

Efter minoritetsåterremissen i måndagens kommunfullmäktige i Övertorneå ska frågan om revidering av budgeten, med förslaget om höjd kommunalskatt, återupptas den 25 november. Kommunalrådet Tomas Mörtberg (C) uppges vara redo att gå ned i arvode. ”Jag har lämnat förslag till arbetsutskottet”,

Mörkret har inte vunnit över ljuset

Levande ljus, sång och tal om ljuset som besegrar mörkret och om sorgen som en av livets och glädjens byggstenar, var ett bärande budskap när Pajala församling under torsdagskvällen inledde Allhelgonahelgen med en minnesstund i Jarhois kapell för att minnas

Höstlov med mörker och ljus

Under vecka 44 infaller höstlovet i hela Sverige. I Övertorneå kommun anordnades många olika aktiviteter för de höstlovslediga barnen och ungdomarna. 

Chefens strävan: nära ledarskap och aktiviteter

Niklas Dahl, tillförordnad verksamhetschef på äldreboendet Hemstranden i Haparanda, lyfter vikten av aktiviteter och ett nära ledarskap. ”Alla ska ha mod att styra över sitt eget arbete”, säger han. 

Isbanor i byarna manglades på nytt

Kultur- och fritidsutskottet i Haparanda har beslutat att förvaltningen ska säkerställa att det finns åkbara isplaner även utanför tätorten. Utskottet har också beslutat att föreningsbidraget för att drifta dessa ska höjas. 

Ett kallt dopp piggar upp

Nu är säsongen för vinterbadare i Haparanda öppnad och redan första dagen tog sig flera ett dopp för kropp och själ.